Kommunerna spelar en viktig roll i att lösa klimatanpassningsfrågan i sin roll som såväl kommun, som fastighetsägare och som ansvarig för allmän plats. Under projektet genomförs ett policylabb där beslutsfattare på Trelleborgs och Karlskronas kommuner integrerar forskningsperspektiv med hjälp från RISE, Karlstads universitet, Lunds universitet och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) för att få verktyg för att påskynda klimat anpassningsåtgärder utifrån två frågor:

1.  Det är svårt för kommuner att själva bekosta klimatanpassningen och ansvaret ligger primärt på
   fastighetsägaren som kan gynnas på ett otillbörligt sätt om kommunen med skattepengar gynnar vissa
   fastighetsägare.
    
2. Kommuner behöver också hantera s.k. klimatanpassningszoner, områden som inte längre anses lämpliga
   för bebyggelse men där det idag finns byggrätter och många byggnader.

Dessa två frågor har lyfts av tunga instanser såsom Riksrevisionen, Klimatanpassningsutredningen och det nationella expertrådet för klimatanpassning som viktiga att komma tillrätta med. En stor bredd av aktörer kommer att delta i policylabbet, och ett offentligt seminarium kommer också att hållas för alla intresserade. Här kommer särskilt aktörer från bank- och försäkringsbranschen delta då de under kommande år starkt kommer påverka utvecklingen mot bakgrund av nya EU-regelverk. 

Förberedelseprojektet syftar till att skapa förutsättningar för en systemdemonstration av "Buss on Demand" (BoD) med autonoma fordon som integreras i den ordinarie kollektivtrafiken i Mölnlycke. Projektet bygger på Västtrafiks befintliga erfarenheter av att driva on-demand tjänster med konventionella fordon i mindre orter, och utvidgar dessa till autonoma lösningar med en tydlig teknisk vision. Denna demonstration förväntas fungera som ett avgörande steg för att utvärdera och skala upp användningen av autonoma fordon i kollektivtrafiken på både regional och nationell nivå.

Projektet adresserar fem områden som tillsammans täcker alla kritiska delar för att förbereda en systemdemonstration:

1. Projektplanering och syftedefinition
   Definiera projektets omfattning, mål, intressenter, risker och tidplaner. Ett konkret mål är att skapa ett underlag för finansiering och samordning med pågående initiativ.
2. Trafikupplägg och operationsområden 
   Identifiera lämpliga områden, vägar och användningsfall för tjänsten. Mölnlycke valdes som pilotplats på grund av sin storlek, demografi och trafikmönster, vilket gör det till en realistisk testmiljö.
3. Konsortie och partnerskap
   Skapa en bred och effektiv samverkanskonstellation med fordonstillverkare, teknikutvecklare, operatörer och tjänsteleverantörer. Här läggs grunden för att involvera både svenska och globala aktörer.
4. Utvärdering av projektets resultat
   Utveckla metoder för att mäta effekterna av systemdemonstrationen, inklusive hållbarhet, effektivitet, resenärsnytta och ekonomisk lönsamhet.
5. Förankring och kompletterande finansiering 
   Säkerställa juridiska förutsättningar, förankra projektet hos relevanta aktörer och söka ytterligare finansiering för den kommande systemdemonstrationen.

Tekniska och samhälleliga utmaningar

Projektet tar ett systemperspektiv där alla nyckelkomponenter för en fungerande autonom on-demand-tjänst adresseras:

• En fordonstillverkare som levererar SAE Level 4-fordon.
• Ett autonomt körsystem som är moget och integrerat.
• En operatör för säker och effektiv drift av tjänsten.
• En tjänsteleverantör som erbjuder en användarvänlig lösning och koordinerar driften.

Samtidigt hanteras infrastrukturella behov, legala krav, resenärsacceptans och allmänhetens tilltro. Projektet bedömer att tekniken för autonom kollektivtrafik är inom räckhåll med kommersiell potential från 2026 och framåt.

Resultat och förväntade effekter

Projektet förväntas bidra till flera konkreta resultat och effekter:

1. Ökad hållbarhet och effektivitet i kollektivtrafiken:
   Autonoma on-demand-fordon gör det möjligt att erbjuda mer flexibla och kostnadseffektiva transportlösningar i mindre orter och förorter som Mölnlycke. Detta kan leda till fler hållbara resor och minska klimatpåverkan.
2. Skalbar lösning för hela Sverige:
   Genom att testa och utvärdera autonoma BoD-tjänster i en realistisk miljö kan lärdomarna användas för att implementera liknande lösningar i andra delar av Sverige.
3. Förbättrad resenärsupplevelse och tillgänglighet:
   En flexibel on-demand-tjänst förbättrar tillgängligheten för resenärer som idag har begränsad kollektivtrafik, exempelvis personer utan bil, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Säkerheten och tryggheten stärks också genom moderna, förarlösa skyttlar.
4. Stärkt svensk innovationskraft och näringsliv:
   Projektet skapar möjligheter för svenska teknikleverantörer, fordonsindustri och forskningsaktörer att utveckla och demonstrera autonoma transportlösningar. Detta stärker Sveriges position internationellt inom området och öppnar för exportmöjligheter.
5. Kunskapsutbyte på europeisk nivå:
   Projektet knyts till internationella initiativ och nätverk som UITP, CCAM och POLIS för att sprida erfarenheter och resultat. Sverige kan därmed bidra till den europeiska modellen för autonoma fordon.
6. Adressering av legala och policyrelaterade frågor:
   Genom att testa autonoma skyttlar i verklig trafikmiljö får projektet möjlighet att utvärdera juridiska ramar och säkerhetskrav, vilket är avgörande för uppskalning.

Potentialen för autonoma fordon

Förstudier har visat att autonoma fordon har störst potential i mindre orter och förorter där traditionell kollektivtrafik är mindre kostnadseffektiv. En nationell systemdemonstration i Mölnlycke bedöms kunna accelerera införandet av autonoma fordon, precis som projektet ElectriCity tidigare bidrog till en snabb elektrifiering av kollektivtrafiken.

Exempel från andra länder visar att autonoma fordon är på stark frammarsch, med framgångsrika piloter i USA, Kina, Norge och Tyskland. Projektet i Mölnlycke blir därför en viktig pusselbit i Sveriges nationella och internationella ambitioner för autonoma transporter.

Slutsats

Förberedelseprojektet lägger grunden för att realisera en systemdemonstration av autonoma "Buss on Demand" i Mölnlycke. Det kommer att skapa konkret nytta för kollektivtrafikresenärer, generera värdefulla lärdomar för framtida uppskalning och stärka Sveriges innovationskraft inom autonoma fordon. Genom att kombinera teknik, samhällsnytta och nationellt samarbete kan projektet påskynda utvecklingen av hållbara transportlösningar och positionera Sverige som en ledande aktör inom framtidens mobilitet.

Parter
RISE: Research Institutes of Sweden är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.
Västtrafik AB: I nära samarbete med partners formar Västtrafik en kollektivtrafik med kunden i fokus. Vi gör det möjligt för invånarna att resa tillsammans till jobb, skola och fritidsaktiviteter och driver utvecklingen mot hållbart resande.  
Västra Götalandsregionen (VGR): VGR är ytterst ansvarig för kollektivtrafiken i Västra Götaland och äger Västtrafik AB, som planerar och upphandlar kollektivtrafiken. VGR arbetar med Västtrafik och kommunerna i Västra Götaland för mer hållbart resande.
Härryda kommun: Mölnlycke är centralorten i Härryda kommun. Kommunen är inte formell part, men kommer delta i förberedelseprojektet.

Tillräcklighet handlar om att minska konsumtionen samtidigt som alla ges möjlighet till välbefinnande. Det är en central strategi för att uppnå klimatmålen. Idag läggs ofta fokus på att främja hållbar konsumtion genom införandet av innovationer. Men då riskerar vi att missa att ohållbara strukturer, styrmedel, praktiker och produkter också måste fasas ut. Det här projektet ifrågasätter därför om innovation – införandet av något nytt – är enda vägen till hållbar konsumtion och undersöker istället hur exnovation – borttagandet av något befintligt – kan bidra till framtida konsumtion i linje med klimatmålen. 

Exnovation för tillräcklighet: Utforskande av vägar till framtida konsumtion med låg klimatpåverkan

I projektet Exnovation för tillräcklighet: Utforskande av vägar till framtida konsumtion med låg klimatpåverkan utforskar vi exnovation ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Genom litteraturstudier läggs grunden för ett teoretiskt ramverk som kopplar samman exnovation med tillräcklighetsorienterad konsumtion. Sedan undersöker vi praktiskt hur exnovation kan bidra till tillräcklighetsorienterade konsumtionsframtider på tre olika nivåer: i hushåll, i organisationer och på samhällsnivå. Undersökningarna görs genom intervjuer, fokusgrupper och experiment i fält. På så sätt lär vi oss hur ett exnovationstänk kan utvecklas och användas på alla tre nivåer.

Insikterna från projektet sammanfattas på olika sätt. Vi tar fram framtidsscenarier och beskriver hur aktörer på de olika nivåerna kan använda exnovation för att hitta vägar till sådana framtider, något vi kallar exnovationsresor. Genom samskapandeprocesser tar vi fram verktyg för att stödja m hos aktörer på olika nivåer. Under projektet sprider vi resultaten på olika sätt, till exempel genom vetenskapliga publikationer, presentationer, seminarier och workshops där vi samskapar eller testar verktyg.

Projektet leds av RISE och genomförs tillsammans med Kungliga tekniska högskolan (KTH). Projektmedlemmarna består av Sara Renström och Anneli Selvefors vid RISE och Pernilla Hagbert, Camilla Andersson och Karin Bradley vid KTH.

Är du nyfiken på exnovation?

Vill du hålla dig uppdaterad om projektet? Vill du bli inbjuden till presentationer, seminarier, fokusgrupper, workshops eller andra aktiviteter? Vill du delta i exnovationsexperiment? Får vi intervjua dig? Eller vill du samverka på något annat sätt? Då kan du anmäla dig till vår kontaktlista via den gröna knappen ovan till höger. Du kan också kontakta projektledare Sara Renström.

Interaction Seeds förde samman konst och design med vetenskap och innovation genom att utforska deras gemensamma utmaningar och kopplingar. Dessa fyra domäner förenas av att de adresserar liknande samtidsutmaningar, men var och en har sina unika tillvägagångssätt och syfte med sina praktiker.

Interaction Seeds-projektet utforskade hur dessa domäner kan samarbeta men diskuterade också utmaningarna och riskerna med att integrera dem i samma process. Konst och design, specifikt, kan utmana standardantaganden om hur man gör vetenskap och innovation, medan vetenskaplig kunskap och innovationer också kan driva konstnärliga och designmässiga praktiker framåt mot nya domäner.

Projektet samlade inspirerande och replikerbara exempel på samarbeten mellan konst och design med vetenskap och innovation från hela Europa i ett arkiv som är fritt tillgängligt online. 20 anpassade "frön" till interaktioner från denna samling implementerades i 5 olika lokala ekosystem belägna i Frankrike, Spanien, Grekland och Sverige.

RISE implementerade 5 interaktionsfrön i Sverige som adresserade följande domäner:

• Städa upp vårt digitala avfall
• Utforska utmaningar för kulturinstitutioner i stadsrum
• Samskapa framtida ljudlandskap i städer
• Utformningen av tillräcklighet
• System som bidrar till äldres välbefinnande

Syfte och Mål

Projektet syftade till att stödja industrin i att förstå och definiera sina långsiktiga behov av digital infrastruktur. Projektets mål var därför att definiera en vägledande ramverk och tjänst baserad på verkliga användningsfall inom industrin för att utveckla krav för motsvarande digital infrastruktur.

Resultat och utfall

STRIDE-projektet undersökte hur svensk industri kan förbereda sig för en ny generation av digitala och AI-drivna lösningar genom att utveckla ett strukturerat och människocentrerat sätt att definiera den digitala infrastruktur som krävs för framtida applikationer. I dag möter tillverkande företag växande utmaningar kopplade till IT–OT-integration, cybersäkerhet, regulatoriska krav och den snabba utvecklingen av AI-teknologier. STRIDE adresserade dessa utmaningar genom en unik kombination av människocentrerade metoder, praktiska tester och analys av framväxande AI- och cybersäkerhetsrisker.

En ny metod för planering av digital infrastruktur

Ett centralt resultat av STRIDE är Guidance Service, en praktisk metodik som hjälper företag att identifiera, förädla och validera den infrastruktur som krävs för nya digitala lösningar. Metoden är lättviktig, upprepningsbar och bygger på verkliga behov hos intressenter i stället för tekniska antaganden. Den vägleder organisationer från tidig utforskning till tydliga och investeringsklara krav och kan redan tillämpas i olika industriella sammanhang.

State-of-the-Art-insikter: AI, säkerhet och regelefterlevnad

Projektet levererar också en lättillgänglig översikt över aktuella risker kopplade till och från AI, relevanta cybersäkerhetsramverk och konsekvenser av EU:s AI-förordning. Dessa insikter hjälper företag att navigera i det snabbt föränderliga landskapet av AI-styrning, hotmodellering och regelefterlevnad samt utgör grunden för RISE:s metod för AI-riskklassificering för industriella applikationer.

Proof-of-Concept för industriell kvalitetsinspektion

För att validera metoden i praktiken genomförde STRIDE ett Proof-of-Concept baserat på verkliga produktionsdata. Defektprover från laminatproduktion skannades med Mitsubishi Electrics line-scan-teknik och användes för att träna en AI-modell. PoC-resultaten visade att både bildbehandlingstekniken och AI-modellen kan identifiera defekter med lovande precision. Detta ger projektets parter förtroende att gå vidare mot en framtida pilot och klargör tekniska krav för realtidsimplementering i industrin.

Industriell påverkan och framtida möjligheter

STRIDE har hjälpt projektpartners att förstå vilken digital infrastruktur de behöver, vilka teknologier som är redo för upphandling och vilka områden som kräver vidare utveckling. Resultaten stödjer även Sveriges ambitioner om en hållbar och innovativ industri och ligger i linje med Agenda 2030:s mål om anständiga arbetsvillkor, hållbar industri och ansvarsfull produktion.

Framtida arbete kan fokusera på att skala metodiken till nya användningsfall, möjliggöra återanvändning av AI-modeller mellan industrianläggningar och integrera AI-stödda verktyg för att analysera insikter från intressenter mer effektivt.

Läs mer

Fullständiga rapporter finns tillgängliga för organisationer som vill tillämpa metoden eller fördjupa sig i AI-riskhantering och industriell kvalitetsinspektion:

• STRIDE Final Report – Project methodology, PoC results, and recommendations (Länk)
• AI Risk Classification for Visual Quality Inspection – compliance insights under the EU AI Act (Länk)
• Security threats to and from AI models - A survey and state-of-the-art analysis

För samarbetsmöjligheter eller tillgång till Guidance Service, kontakta projektledaren.