Läkemedelsutveckling är i samhällets fokus. Men det är en lång, dyr och snårig process att utveckla en kommersiell produkt – där mindre företag lätt fastnar på vägen. Med en långsiktig utvecklingspartner har man större sannolikhet att säkra allt från finansiering till expertis och utrustning, säger Anna Minidis som jobbar med Life Science på RISE.
Det tar i genomsnitt tolv år att få fram en kommersiell produkt inom läkemedelssektorn. För helt nya medicinska områden kan det ta ännu längre tid, uppemot 30 år. Endast en av 5 000 nya substanser blir till slut godkända för försäljning av tillsynsmyndigheter som Läkemedelsverket, Food and Drug Administration (FDA) i USA eller European Medicines Agency (EMA) i EU.
Det krävs alltså uthållighet, kapital och kunskap om du ska lyckas med din innovation.
Därför finns stora medel tillgängliga både nationellt i Sverige via Vinnova och inom olika finansieringsverktyg inom EU, som ofta kan täcka upp till hälften av utvecklingskostnaden.
Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på RISE, har i sin roll på RISE hjälpt hundratals innovationsdrivna småföretag inom olika branscher att hitta finansiering för sitt utvecklings- och uppskalningsarbete. Han menar att det finns mycket offentlig finansiering att tillgå för innovation bland små- och medelstora företag. Men man måste hitta rätt i den breda floran av olika bidrag och stöd, förstå urvalskriterier och vilka aktiviteter man kan söka stöd för.
– Det finns gott om offentliga stöd för innovativa små- och medelstora företag, med målet att främja folkhälsa. Man behöver dock förstå i vilken fas av utvecklingen man ska söka. Utöver pengar riktade specifikt mot läkemedelsutveckling och Life Science finns också mycket medel för att stimulera utveckling med utgångspunkt från riktigt djup forskning och inom särskilt utpekade ”impactområden”, som ibland kan vara relevant för bolag inom läkemedelsutveckling. Det kan till exempel handla om avancerad digitalisering, hållbar produktion eller civil- och militär innovation. Det finns helt enkelt mycket medel att söka, men det är samtidigt svårt för en enskild innovatör, som inte är expert, att hitta rätt när de exempelvis ska hitta projektfinansiering av sitt nästa utvecklingssteg.
Anna Minidis menar att en nyckelfaktor för att lyckas som mindre bolag, jämfört med storbolag, är just att hitta externt innovationsstöd.
– Ofta startas bolagen av forskare, till exempel en grupp läkare med specifik kompetens inom sitt fält. För att nå hela vägen från idé till färdigt läkemedel och kommersialisera en produkt behöver de ta in och sätta samman ett team med expertis från de kompetensområden som krävs för en effektiv och kvalitativ utveckling längs hela värdekedjan. Till exempel medicin, farmakologi, kemi, formulering, processutveckling, uppskalning, analys, toxikologi, kvalitet och regulatorisk kompetens.
Bolagen kan få tillgång till labbutrustning, metodutveckling och prototyptillverkning, få fram kvalitetsdata och sammanställa kvalitetsdokumentation.
Som länk mellan forskningsfas och industriell fas fungerar RISE ofta som en komplett utvecklingspartner åt mindre företag, genom hela utvecklingsresan. Innovatören får stöd att hitta rätt med finansiering, expertis och vägledning som hjälper till i alla viktiga utvecklingssteg. Det säkrar också teknisk kompetens och möjlighet att driva projektet vidare från forskningsmiljön till tillämpad utveckling och uppskalning med målet att ta fram industriellt och regulatoriskt hållbara metoder.
– Bolagen kan få tillgång till labbutrustning, metodutveckling och prototyptillverkning, få fram kvalitetsdata och sammanställa kvalitetsdokumentation. Vi kan också ha en rådgivande funktion och hjälpa innovatörer med en plan och se vilka utvecklingskliv läkemedlet behöver, anpassat till den utvecklingsfas som det befinner sig i, säger Anna Minidis.
Lika viktigt som tillgång till finansiering är att se till att man äger rättigheterna till sin innovation. Det är avgörande för att lyckas som litet bolag.
– RISE har en patentavdelning som kan vara med och ta fram en strategi som säkerställer de immateriella rättigheterna kopplat till utvecklingsarbetet. Därtill har RISE även en rad andra tjänster framtagna för att stötta just innovativa små- och medelstora företag i olika branscher – till exempel bedömning av den tekniska mognaden, livscykelanalyser och olika typer av certifieringar, säger Leif Lyckebäck.
RISE hjälper små och medelstora bolag att söka finansiering och erbjuder unik kapacitet i form av expertis, labb och test- och demonstrationsmiljöer. På så vis kan bolagen minska tiden till lansering och sänka risken. I slutändan handlar det om att skapa konkurrenskraftiga bolag för en internationell marknad.
De senaste åren har RISE, inom ramen för denna satsning, träffat över 250 mindre bolag. Det har genererat över 250 miljoner kronor i finansiering till ett 80-tal av bolagen, samt lett till över 100 större expertinsatser och projekt på en test- och demonstrationsmiljö.
Irlands officiella standardiseringsorgan fick vetskap om att det fanns ett specialiserat team i Sverige som certifierade innovationsledare – och bestämde sig för att dra nytta av den expertisen för att ta nästa steg i sin egen användning av innovationsledning. Här är den första irländaren som passerade nålsögat.
För att nya och bättre lösningar ska gå från tanke till något som faktiskt skapar värde för samhälle, företag och individer behövs team av människor som är öppna för förändring. Och i det teamet fyller innovationsledaren en särskilt viktig roll. Det handlar om personer som sitter på specifika kunskaper och erfarenheter som gör dem väl lämpade för att driva på utvecklingen i sammanhangen de verkar.
– Att få till förändringar inom en befintlig verksamhet är en utmaning. Då är det faktiskt enklare att starta upp något helt nytt, vilket förklarar varför vi har så många startups och en efterfrågan på bättre tjänster och användarupplevelser, säger Sean McNulty, innovationsspecialist på det irländska företaget Insight Innovation, och fortsätter:
– Vissa människor driver förändring intuitivt och behöver inte en innovationsledningsguide eller en standard, men många av oss behöver den typen av vägledning eftersom vi har fastlåsta tankesätt och har lärt oss att följa bestämda linjära processer. Som kvalitetsstyrning, där vi i morgon måste upprepa det vi gjorde i går för att upprätta en förväntad kvalitetsnivå.
Innovation handlar mycket om att ta steget in i det okända, där problemen som behöver lösas först ska identifieras. De som är med på resan måste först ändra sitt tankesätt, förstå utmaningarna som finns med att ha ett innovativt tankesätt och att hantera en sådan process. En personcertifiering till innovationsledare visar för andra att man har utvecklat expertis inom området och kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter vid utveckling av systematiskt innovationsarbete, exempelvis enligt ISO 56001 Ledningssystem för innovation.
– Förtroendet för personens kompetens inom innovationsledning är viktigt för att få resten av organisationen och de högre beslutsfattarna att lyssna på dem, och att lita på det ramverk och de processer som behöver implementeras för att leverera önskade resultat och effekter. Oavsett om det är samhälleligt, kommersiellt eller på system- och policynivå, säger Sean McNulty.
Vissa människor driver förändring intuitivt och behöver inte en innovationsledningsguide eller en standard, men många av oss behöver den typen av vägledning
Sean McNulty är medlem i en internationell arbetsgrupp för utveckling av ISO-standarder. Han har bland annat varit ordförande för NSAI-teamet på Irland som var delaktiga i framtagningen av ISO 56001, världens första kravstandard för innovationsledning.
Han råkar också vara irländaren som först kunde titulera sig certifierad innovationsledare. RISE projektledare Magnus Karlsson, som hade motsvarande ledarroll i Sverige som Sean McNulty i framtagningen av ISO 56001, tipsade om möjligheten att certifiera sig via RISE. Sean McNulty valde då att gå igenom processen med skriftlig och muntlig tentamen på distans. Nu kan andra som driver innovation på Irland göra samma sak.
The National Standards Authority of Ireland (NSAI), där Sean McNulty är ordförande i innovationskommittén, är Irlands officiella standardiseringsorgan. 2024 inledde NSAI ett samarbete med RISE för att komma i gång med certifiering av innovationsledare på Irland. Stina Wibom, certifieringsingenjör och chef för personcertifieringsenheten på RISE, såg inga hinder för att ta den svenska expertisen över Nordsjön och Irländska sjön.
– Vi är åtta personer som jobbar med detta, och vi sitter i Stockholm, Göteborg, Lund och Borås, så det gör ingen skillnad när det råkar vara en eller två landsgränser mellan oss och personen som går igenom certifieringsprocessen. Både den skriftliga och muntliga tentamen är digitala och materialet som skickas in är på engelska, även för våra svenska kunder, förklarar hon.
Förutom ett skriftligt kunskapstest består certifieringsprocessen av en inlämningsuppgift, där kandidaten ska beskriva ett case för att visa hur kunskapen inom innovationsledning omsätts till praktiskt arbete. Caset presenteras dessutom muntligt i ett videomöte.
– Jag valde att berätta om en situation där jag hjälpte andra att identifiera, verifiera och genomföra en ny lösning, snarare än ett fall från flera år sedan där jag var den som genomförde lösningen. Det var mer ärligt att spegla var jag befinner mig i min karriär just nu, säger Sean McNulty som i rollen som innovationsspecialist dagligen hjälper team att identifiera vilka problem som är värda att lösa, att utveckla nya lösningar, produkter och tjänster – och att få dessa implementerade.
Att NSAI med hjälp av svenska certifieringsingenjörer nu kan certifiera individer som Sean McNulty tydliggör mandatet hos innovationsledare på internationell nivå, till nytta för både näringsliv och samhället i stort.
RISE har i samarbete med yrkesföreningen Innovationsledarna tagit fram en certifiering för innovationsledare som leder och organiserar innovationsinsatser i sitt jobb. Certifieringen är giltig i fem år under förutsättning att en årlig rapportering lämnas in till RISE.
Projektet utforskar hur ny teknik kan skapa värde för industrin och bidra till en hållbar omställning. Arbetet utgår från konkreta behov och genomförs i nära samverkan med industrin.
Digitalisering av svensk industri ses idag som en viktig komponent för att stärka bolagens konkurrenskraft och möjliggöra en grön omställning. Ny teknologi inom exempelvis 5G, edge computing, artificiell intelligens (AI) och extended reality (XR) har potential att på olika sätt kunna bidra till positiv utveckling. Det finns dock ett stort behov av att förstå teknikens roll och hur man kan ta tillvara på utvecklingen på bästa sätt för att skapa värde och främja hållbarhet.
Inom ramen för projektet genomförs forskning inom två områden. Arbetet sker i nära samverkan med industrin och utgår från konkreta behov.
1. Framtidssäkrad kompetensförsörjning
Digitaliseringen förändrar arbetsroller och ökar kraven på kontinuerlig kompetensutveckling. Ett centralt forskningsområde fokuserar därför på hur XR-teknik kan användas för att effektivisera lärande och framtidssäkra industrins kompetensförsörjning. Genom simulerade miljöer kan medarbetare träna praktiska moment i en riskfri kontext, förberedas inför nya uppgifter eller få stöd direkt i arbetssituationen via realtidsfeedback och AI-baserade lösningar. RISE kombinerar expertis inom interaktionsdesign, digitalisering och lärande för att tillsammans med industrin utveckla skalbara och tillämpbara lösningar.
2. Gestaltning av multimodala och innovativa koncept
Det andra forskningsområdet undersöker hur XR kan stödja design, prototyputveckling och testning i tidiga faser av innovationsprocessen. Virtuella miljöer möjliggör visualisering och utvärdering av idéer innan fysiska lösningar existerar, vilket minskar både kostnader och utvecklingsrisker. XR-teknik skapar också nya möjligheter för samarbete på distans. Forskningen fokuserar också på att utveckla upplevelser där syn, hörsel och känsel samverkar för att skapa en mer verklighetstrogen och engagerande upplevelse. Tillämpningar inom spatialt ljud och auralisering står i fokus, med målet att förbättra förståelsen för hur olika sinnesmodaliteter kan samverka i XR-miljöer.
Detta projekt syftar till att kombinera konceptet med XR-träningssimulatorer och stora språkmodeller (LLMs) för att skapa en mer dynamisk och responsiv träningsmiljö.
Målet är att utveckla en fungerande prototyp som integrerar dessa teknologier och förbättrar språkbaserade interaktioner i XR. Genom att inkorporera de senaste framstegen inom multimodala LLMs strävar projektet efter att gå bortom enkla textbaserade interaktioner och utforska nya, innovativa tillämpningar i XR-miljöer.
Vi strävar efter att etablera ett konsortium av samarbetspartners genom organisatörernas nätverk för att utveckla XR-träningssimulatorer. Vid projektets slut förväntar vi oss att ha producerat en fungerande prototyp av ett grundläggande XR-träningsscenario med LLM-baserad karaktär för användarinteraktion. Dessutom kommer vi att generera en detaljerad rapport som beskriver vidareutvecklingssteg, nyckeltillämpningsområden, utmaningar med språkspecifik träning och potentiella etiska överväganden.
Detta projekt uppstod från workshops och förfrågningar under 2023 som utforskade XR och AI, vilket belyste behovet av en dynamisk och responsiv VR-simulator. Dessa simulatorer kan hjälpa individer att få jämlik utbildning, övervinna ångest eller utveckla färdigheter genom kontinuerlig träning. Vi kommer att involvera representanter från våra etablerade nätverk i EU och USA för att säkerställa nödvändig expertis och skapa en stark grund för framtida internationella samarbeten.
Denna projekt finansieras av Vinnova för att etablera samarbete mellan svenska och amerikanska aktörer med fokus på Extended reality, XR. Denna projekt är första steget i en insats i två steg från Vinnovas område Framtidsområden och del av Vinnovas satsning på banbrytande teknik.
Projektet syftar till att utveckla och etablera nya berättarformat inom XR, särskilt sociala VR-ekosystem. Samarbetet mellan Stockholms konstnärliga högskola (SKH) och RISE kommer att fokusera på att utnyttja möjligheterna i plattformar som VRChat och Meta Horizon för att utveckla bästa praxis för dramaturgi, engagemang och deltagarinteraktion.
XR AAA syftar till att utveckla nya berättarformat inom Extended Reality (XR), med fokus på sociala VR-miljöer. I ett samarbete mellan Stockholms konstnärliga högskola (SKH) och RISE utforskar projektet plattformar som VRChat och Meta Horizon för att skapa bästa praxis kring dramaturgi, publikengagemang och deltagarinteraktion.
Projektet fokuserar på att utforska användarbeteenden och interaktioner inom XR, snarare än att utveckla ny teknik. Genom att använda existerande plattformar och verktyg kommer projektet att bidra till att forma framtidens berättarstrukturer inom sociala VR-ekosystem.
Bakgrund
Med det ökande intresset för sociala VR-plattformar, där användargenererade berättelser skapar dynamiska realtidsnarrativ, erbjuder XR AAA en möjlighet att utforska nya sätt att berätta i digitala miljöer. Projektet tar inspiration från rollspel och improvisationsgrupper i VR och undersöker hur dessa metoder kan utvecklas för bredare kulturella och pedagogiska syften.
Målet är att skapa en djupare förståelse för hur interaktivt berättande i realtid kan användas för att engagera både aktiva deltagare och åskådare.
Mål
XR AAA kommer att utveckla och dokumentera nya narrativa format i sociala VR-miljöer. Genom att producera prototyper och sammanställa "How To"-guider, kommer projektet att skapa en kunskapsbas för framtida XR-utvecklare och berättare. Detta kommer att göra det möjligt för fler att skapa egna VR-upplevelser och engagera sig i interaktivt berättande.
Projektet är ett Vinnova-projekt inom ramen för utlysningen "Innovativa samarbeten med USA inom XR - steg 1".
Återtillverkning bidrar både till hållbarhet och lönsamhet. Vi hjälper er att kartlägga era möjligheter och omvandla kunskap och erfarenheter till praktiska färdplaner.
Syfte/Nytta:Europeiska studier visar att återtillverkningsintensiteten är alarmerande låg i flera sektorer - endast cirka 1% inom fordonsindustrin. Med ökande konkurrens om kritiska råmaterial för framtidsteknologier inom digitalisering och elektrifiering kommer återtillverkning att bli både mer lönsam och nödvändig. Strategisk återtillverkning skapar resilienta värdekedjor och förbereder verksamheter för kommande EU-lagstiftning om hållbara produkter.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):RISE erbjuder skräddarsydd återtillverkningsanalys som identifierar er verksamhets unika återtillverkningspotential. Genom forskningsbaserade metoder och expertkompetens analyseras er affärslogik, produktportfölj och operativa processer för att maximera återtillverkningspotentialen.
Leverans (vad får kunden efter utfört uppdrag – t.ex. rapport, certifikat etc.):RISE levererar ett anpassat företagsstöd med fokus på återtillverkningsimplementering genom:
Kontakta oss idag för att upptäcka er återtillverkningspotential och ta steget mot en mer cirkulär och lönsam affärsmodell.
Områden: Cirkulär omställning Kontaktperson (fyll i ett namn/fält. Aktiverade personkort dyker upp automatiskt):
Återtillverkning är en process där en använd produkt demonteras och dess komponenter återställs till samma eller högre prestanda än en ny produkt. I vissa fall sätts produkten ihop igen i sin ursprungliga form, men återtillverkade komponenter kan även användas i andra produkter.
Återtillverkning är en mer omfattande och systematisk process än reparation och renovering. Vid återtillverkning demonteras produkten helt och alla komponenter inspekteras och byts ut vid behov. Reparationer innebär oftast mindre ingrepp för att åtgärda specifika problem, medan återtillverkning återställer hela produktens funktionalitet.
Återtillverkning innebär att en använd produkt återställs till samma eller högre standard än den ursprungliga produkten, medan återvinning innebär att produkten bryts ned och materialet återanvänds för att skapa nya produkter. Återtillverkning bevarar mer av den ursprungliga produktens värde och prestanda.
Återtillverkning kan minska materialavfall, sänka kostnader för nya råvaror, minska koldioxidutsläpp och skapa en mer hållbar produktionskedja. Det innebär också att du kan återanvända delar av befintlig utrustning istället för att köpa nya, vilket minskar beroendet av sällsynta material.
Inte alla produkter är lämpliga för återtillverkning. För att en produkt ska kunna återtillverkas krävs att dess komponenter är hållbara och att det finns en effektiv process för att återställa dem till hög standard. Produkter som har en lång livslängd och tekniska specifikationer som kan återställas är oftast de bästa kandidaterna.
För att effektivt implementera återtillverkning behövs en detaljerad förståelse av produktens livscykel, tillgång till rätt resurser och en genomtänkt process. RISE erbjuder skräddarsydda lösningar som hjälper företag att kartlägga återtillverkningsmöjligheter, identifiera de bästa produkterna att återtillverka och implementera de nödvändiga processerna.
EU har implementerat regler och initiativ för att främja cirkulär ekonomi, inklusive stöd för återtillverkning och hållbara produktionsmetoder. Genom lagstiftning om hållbara produkter och krav på ökad återanvändning och återvinning förväntas fler företag övergå till cirkulära affärsmodeller, där återtillverkning spelar en central roll.
Foto:
SSAB
Den första oktober 2024 anslöt SSAB officiellt till Applikationscenter för additiv tillverkning hos RISE, vilket gör dem till centrets 21:a medlemsföretag.
SSAB är en global stålkoncern som specialiserar sig på höghållfast premiumsstål, där stålpulver för additiv tillverkning ingår. Deras medlemskap kommer att bredda centrets expertis inom pulvertillverkning, och ge värdefull inblick i resan för att lansera additiv tillverkning som en alternativ process jämte traditionella stålbearbetningsprocesser. En omställningsresa som stora delar av svensk industri har framför sig.
– Vi är mycket glada över att välkomna SSAB till centret. Deras gedigna kunskap inom höghållfast stål och stålpulvertillverkning är av stort värde för oss, och kommer att underlätta våra insatser för att demokratisera och industrialisera additiv tillverkning. Det är också roligt att SSAB delar vårt driv för en hållbar metallindustri, inte minst inom additiv tillverkning, vilket ger oss en gemensam grund stå på, säger Marie-Louise Bergholt, verksamhetsledare för Applikationscenter för additiv tillverkning.
Jesper Vang, chef för pulverteknik på SSAB, uttrycker sin glädje över medlemskapet:
– Det känns jättekul att bli en del av centret. Jag är övertygad om att sådana här industrinära centra är avgörande för att nå verkliga framsteg inom additiv tillverkning. Det är oerhört värdefullt för oss att få en inblick i hela värdekedjan, samt tillgång till den teknologiflora och expertis som centret erbjuder, säger han.
Som partner i centret vill SSAB fördjupa sin förståelse för AM-processernas alla steg, stärka samarbetet med industrisverige och i slutänden skapa mervärde för sina kunder.
– Vi ser additiv tillverkning som evolutionen av traditionell tillverkning – inte som en ersättare, utan som en kompletterande och möjliggörande teknologi som så småningom kommer att bli lika vanlig som bockning eller svetsning. Målet med vår AM-satsning är att öka komponenters funktionalitet, skapa nya prestandamöjligheter och generera ett värde för våra användare. Genom att ingå partnerskap med AM-center hoppas vi på att få en djupare förståelse för hela AM-kedjan och använda den kunskapen för att ytterligare utveckla vår pulverdesign för printning.
Bilder: SSAB
Applikationscenter för additiv tillverkning finns till för företag och offentliga aktörer som är intresserade av att utforska additiv tillverkning, oavsett bransch. RISE bistår med expertis, testmiljöer samt en bredd av utrustning och material för att hitta den mest lämpliga vägen för varje företag och produkt. Centret riktar sig särskilt till små- och medelstora företag som kan få snabb och enkel tillgång till den senaste tekniken.
Applikationscenter för additiv tillverkning drivs av RISE tillsammans med centrets partner från industri och akademi, med stöd från Västra Götalandsregionen, Vinnova och Europeiska Unionen.
Genom Kreativa Norrland bidrar vi till ett stärkt entreprenörskap hos företag inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB) och de samiska näringarna i norra Sverige.
En stor utmaningarna i en omställning till ett hållbart samhälle, i synnerhet i en snabbt växande region som övre Norrland, är att skapa och utveckla de platser där vi lever, bor och arbetar till hållbara, berikande, demokratiska och meningsfulla platser för alla. Platser och miljöer som vi alla kan vara stolta över i generationer framöver. Kulturens roll i samhällsutvecklingen är högt på agendan i många städer och regioner.
Vi kan slå fast att de kulturella och kreativa branscherna spelar en viktig roll för att lyckas i denna samhällstransformation. Branscherna med cirka 130 000 företag (=1/10 av Sveriges företag ) och 190 000 professionella utövare beskrivs idag som en av Sveriges viktiga basindustrier. Värdet som skapas når ofta snabbt ut internationellt genom export och digitala affärsmodeller och kanaler.
Specifikt för branscherna är att de till 90% utgörs av mikro- och små företag där affärsmodellen ofta består i att samarbeta med andra inom till exempel film, mode, musik, spel, design, scenkonst och kulturarv men också med andra branscher inom till exempel produkt- och platsutveckling. Samarbeten och nätverk som skapar innovationskraft, sammanhållning och reseliens.
Kreativa Norrland syftar till att stärka entreprenörskap, samverkan och innovationskraft och skapa nya affärsmöjligheter för företag inom de kulturella och kreativa branscherna. Det gör vi genom att skapa:
S-P-O-K Hållbar produktion och konsumtion