I en värld där förändringstakten accelererar och osäkerheten är konstant, blir det avgörande att inte bara förutse framtiden utan att också aktivt forma den. Framsyn och innovationsledning är två kraftfulla verktyg i det arbetet. 

– Man kan se framsyn som metod för strategisk planering och ett arbetssätt för att blicka framåt, över längre tidshorisonter än vad företag vanligtvis gör, och då utforska osäkerheter och alternativa framtider, säger Magnus Carl Eriksson, enhetschef Framsyn & Strategi på RISE. 

Hämtat från andra världskrigets underrättelseverksamhet 

Begreppet framsyn har sitt ursprung i det engelska ”foresight”, som är ett vetenskapligt fält med anor från underrättelseverksamhet efter andra världskriget. Det har sedan dess omvandlats till ett tvärdisciplinärt fält som rymmer allt från teknologi och innovation till politiska, miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor. 

– Det här är något som de flesta företag och organisationer har stor nytta av, konstaterar Magnus Carl Eriksson. 

– Ett övergripande syfte är att bättre förstå framtida möjligheter och hot, för att förbereda sig på framtiden, utforma robusta strategier och handlingsplaner samt skapa samsyn kring omvärlden och riktningen framåt, säger han. En av de viktiga poängerna med att arbeta med framsyn är att laborera med en mångfald av alternativ i sina analyser. 

– Det kan vara lockande att rikta in sig på de framtidsscenarion som är önskvärda, och möjligen de som kan vara sannolika. Men för att ha en fullgod beredskap och förmåga till omställning gäller det att även ta med de möjliga framtida utvecklingsspåren.   

Önskvärt, sannolikt och möjligt. Alla tre perspektiv måste alltså finnas med för att kunna säkerställa möjligheten till snabb anpassning och skapa en solid grund för långsiktig tillväxt. 

– Det är det säkraste sättet att ha beslutsunderlag nog för att vara proaktiv, och minska risken för att behöva agera reaktivt på kriser och skiften. 

Pålitliga och relevanta framtidsscenarion 

Innovation av något slag kommer att vara en avgörande faktor för livskraftiga företag, och med framsyn läggs alltså en god grund för ett framgångsrikt innovationsarbete. Här kommer behovet av innovationsledning in i bilden, det vill säga ​processer, verktyg och ​ett systematiskt arbetssätt som bygger upp och upprätthåller kontinuerlig utveckling av produkter, tjänster och strategier. Framgångsrik innovationsledning bygger på förmågan att förutse trovärdiga framtidsscenarier. 

– Enkelt uttryckt handlar det bland annat om att se till att du inte har en utvecklingsavdelning som tar fram nya skrivmaskinsmodeller när hela världen vill ha datorer, säger Magnus Carl Eriksson.  

Det gäller alltså dels att kunna bestämma riktning på innovationsarbetet, men även om organisatoriska frågor som när det är dags att skala upp, i vilken utsträckning resurser kan optimeras och hur ansvar ska fördelas. 

– Det måste finnas en viss frihetsgrad i organisationen för att kunna få ett önskvärt resultat på sikt. Vilket i sin tur kräver modiga ledare som både vågar driva ett förbättringsarbete och släppa en del av kontrollen, säger han. 

Arbetet kan anpassas till olika ambitionsnivåer 

De verksamheter som​ ​vill​ ​​skapa strategier och arbetssätt​ för framväxande trender och marknadsförändringar kan vända sig till RISE för att komma i gång med ett arbete kring framsyn och innovationsledning. 

– Vi anpassar oss efter olika ambitionsnivåer, och ett av de mer ambitiösa uppläggen är när vi bygger in framsynskompetens – framtidskunnighet – hos kunden och företaget. Oftast skapar vi skräddarsydda workshops för att fullt ut kundanpassa arbetet. Där jobbar vi gemensamt med kund, och med metoder som omvärlds- och trendanalyser, osäkerhetsanalyser, framtidsscenarier, konsekvensanalyser och strategiska färdplaner, säger Magnus Carl Eriksson. 

När det gäller innovationsledning specifikt, kan RISE också hjälpa till med implementering av arbetsmetoder och certifiering enligt de ISO-standarder som finns. 

– En av våra styrkor är att vi har ett team bestående av mer än 3 000 experter, vilket gör att vi kan erbjuda både bredd och djup på de flesta​ utmaningar och​ områden​. ​​Hos oss finns expertis inom allt från cybersäkerhet och cirkulära materialflöden till resurshantering och energiomställning​, säger Magnus Carl Eriksson. 

Fientliga attacker i form av propaganda och desinformation blir allt vanligare. 

I Sverige har vi bland annat fått erfara hur islamistiska aktörer gjort en omfattande desinformationskampanj om att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Franska myndigheter har istället fått kämpa med att hantera den snabba spridningen av desinformation om att landet har en invasion av vägglöss, där ryska konton kopplade till Kreml sägs ha spätt på paniken. 

Informationspåverkan har också blivit en väsentlig del av modern hybridkrigföring. Det blir inte minst tydligt i kriget i Ukraina där Ryssland lägger stora resurser på att skapa och sprida falsk och vilseledande information, konstaterar Nemo Stjernström, strategisk kommunikatör på Myndigheten för psykologiskt försvar. 

– Det är ett regelrätt informationskrig och det har pågått under väldigt lång tid. Man kan säga att det startade redan på 90-talet, men de senaste åren har det blivit betydligt mer intensivt och avancerat. Mycket handlar om att söndra, skapa oreda och minska tilliten till såväl samhället som varandra, säger han. 

En kaskad av kunskap 

Myndigheten för psykologiskt försvar har ända sedan 2018 hjälpt Ukraina med att stå emot den informationspåverkan som pågår. 

– Framför allt har olika avdelningar inom deras säkerhetsråd utbildats i att identifiera och bemöta det vi kallar otillbörlig informationspåverkan. Vi har också sett till att de själva har möjlighet att hålla motsvarande utbildningar – då kan det bli som en kaskad av kunskap, säger Nemo Stjernström. 

De senaste åren har myndigheten haft ett samarbete med RISE kring Ukrainas förmåga att agera i informationskriget.  

– Vi har bland annat tagit fram och hållit i utbildningar, både i Sverige och på plats i Ukraina. Dessutom har vi utvecklat konkreta hjälpmedel, som exempelvis undervisningsfilmer och en speciell träningskortlek som gör det lätt att öva i grupp på att skydda sig mot informationspåverkan, säger Carl Heath, senior forskare på RISE. 

Effektiva processer sparar tid 

RISE har också bidragit med expertis inom artificiell intelligens, eftersom AI har visat sig kunna vara mycket användbart för de aktörer som vill destabilisera – men även för att kunna möta dessa hot.  

– Vi har hjälpt det ukrainska försvaret att bli bättre på att tillämpa olika AI-plattformar för att analysera och motverka angreppen. Samtidigt har vi lärt ut hur processerna inom en myndighets verksamhet kan förstärkas och effektiviseras med AI. Alla tidsbesparingar kan vara värdefulla för ett land i krig, säger Carl Heath. 

Utbildningarna av ukrainsk personal har även varit mycket givande för RISE, konstaterar han.  

– Våra möten med ukrainska myndigheter och andra samarbetspartner har gett oss insikter som bidragit till innovation och förnyelse av utbildningsinsatserna. Vi har också fått kunskaper som vi delar med oss i andra sammanhang på olika sätt, bland annat genom forskningsrapporter och som delar av ny kurslitteratur inom utbildningar på universitetsnivå.  

Nemo Stjernström på Myndigheten för psykologiskt försvar konstaterar att det finns en stark vilja till internationellt utbyte kring dessa frågor. 

– I Ukraina är man förstås mån om att få tillgång till nya internationella rön om hur det psykologiska försvaret kan stärkas. Men det märks också att det finns ett stort intresse från inte minst övriga länder inom EU att kunna ta del av de erfarenheter som de ukrainska myndigheterna har fått av att ha befunnit sig så länge i ett strategiskt informationskrig, säger han. 

AI är redan en stor del av din vardag, med allt från realtidsförslag på rutter när du kör bil till hur skräppost sorteras bort från din inbox. Men AI kan också vara inblandat i mer samhällsnyttiga utmaningar, som medicinska analyser och åtgärder för att hantera klimatförändringar. 

Att AI kan göra stor nytta för såväl individer som samhälle är alla experter överens om. Hur snabbt det bör gå finns det dock delade meningar om. 

Debatten saknar bra mötespunkter mellan teknik och samhälle 

– Att teknikutvecklingen går fort är inte nödvändigtvis ett problem. Tekniken i sig är ju ofta neutral. Däremot går adoptionen snabbt just nu och det är mycket hype runt AI. Självklart ska vi ta tillvara de positiva effekterna av AI, men vi måste samtidigt vara medvetna om riskerna, säger Kristina Knaving, senior forskare på RISE. 

Hon menar att dagens debatt kring AI saknar bra mötespunkter mellan teknik och samhällsförståelse.  

– För det är ju egentligen inte tekniken i sig vi vill ha, utan det är resultaten vi vill åt. Vi vill ha ett samhälle med välmående, lyckliga människor. Det är där Sverige borde bli ledande: vi behöver inte ha mest AI, utan bäst utnyttjad AI. Då måste vi förstå både teknik och samhälle, och prata mer om vad vi vill och behöver, säger hon. 

En svårighet när det kommer en ny teknik som AI är att ha en balanserad och realistisk syn på vad den kan innebära. Det är lätt att överdriva såväl möjligheter som hot, konstaterar Peter Ljungstrand, senior forskare och marknadschef på RISE. 

– Det tar tid innan vi verkligen förstår dess för- och nackdelar, och vilka konsekvenser vi kan förvänta oss. AI är en extremt potent och disruptiv teknik, det vill säga att den förändrar och omkullkastar många av dagens sanningar, säger han. 

En av de aspekter som han anser att det är viktigt att bevaka är hur AI påverkar demokratiska värden och kritiskt tänkande. 

– Det finns en maktkoncentration i och med att det är ett fåtal företag som kontrollerar generativ AI och de stora språkmodellerna. Det blir svårt med transparens, och vi kan inte vara säkra på att den träningsdata som används för modellerna verkligen speglar demokratiska principer, säger Kristina Knaving. 

Människors verklighetsuppfattning styrs av algoritmer 

AI spelar också en viktig roll i dagens medievärld, där traditionell TV och dagstidningar kontinuerligt tappar mark. 

– Vi får en stor del av vår omvärldsbevakning och verklighetsuppfattning via digitala kanaler som i princip fritt kan förändras, manipuleras och skräddarsys utifrån algoritmer. Potentiellt kan AI användas för att påverka genom att anpassa flödet på ett subversivt sätt. Det kan helt enkelt hota självständigt tänkande, säger Peter Ljungstrand. 

Men just som Kristina Knaving lyfte fram är tekniken i sig huvudsakligen neutral och det är hur vi använder tekniken som är det intressanta. 

– Det blir allt tydligare hur viktigt det är med livslångt lärande för att följa med i utvecklingen och interagera med ny teknik på ett informerat och kritiskt sätt. Särskilt med generativ AI som ChatGPT, eftersom det är en konsumentteknik som används av massor av individer och därför får stor påverkan på vårt samhälle. 

De ytterst komplexa frågeställningar som AI-implementering för med sig gör det naturligt att företag och organisationer är villrådiga inför hur de ska ta sig an den nya tekniken. 

– Det gäller att vara beredd på att det blir en utvecklingsresa för både medarbetare och organisationen. Det går inte på en dag att förstå AI och hur det kan användas. Det är en läroprocess fylld med ansvarsfullt experimenterande, med målet att det ska vara värdeskapande, säger Peter Ljungstrand. 

Experimenterandet innebär närmast ofrånkomligen att det kommer att begås misstag, konstaterar han. 

– Det gäller att ha en kultur som tillåter detta, och samtidigt en process som gör att misstagen bara blir små. 

Lösningar måste testas och utvärderas 

Att veta hur man ska navigera i utvecklingen är något som RISE hjälper många verksamheter med, berättar Kristina Knaving. 

– Det kan vara allt från att förstå behov och utforma tekniska lösningar till att utbilda medarbetare och ledare för att skapa en djupare förståelse. En viktig utgångspunkt är att ha en iterativ syn på den egna utvecklingen; att det inte går att förvänta sig en färdig lösning, utan att allt måste testas och utvärderas, säger hon. 

Peter Ljungstrand lyfter också fram vikten av att kunna ha multipla perspektiv: 

– Det här är en så mångfacetterad fråga att det gäller att kunna se saker från många olika håll för att ha möjlighet att överblicka tänkbara positiva och negativa konsekvenser. Det är väldigt svårt för en enskild organisation, och därför kan RISE tvärdisciplinära arbetsmetoder vara värdefulla i det här sammanhanget, säger han. 

Ända sedan Kyotoprotokollet skrevs under 1997 och världens länder kom överens om att minska utsläppen med 5,2 procent, har klimatfrågan i mångt och mycket handlat om en enda sak: Att nå målen genom att optimera befintliga system.

Frågan har varit, och är i många fall fortfarande, reaktiv och skulddriven. Dennis Pamlin beskriver det som ett statiskt problemperspektiv.

– Man utgår från att världen är som den är. Vi har pratat så mycket om det akuta att vi glömmer bort att världen förändras väldigt snabbt, säger han och fortsätter:

– Samtidigt har klimatledarskap nästan blivit en fråga om kreativ bokföring. Hållbarhetsvärlden har skapat sitt compliance-drivna ekosystem med offsetting (kompensation) och rapportering. Man vill kunna säga att man gör mycket.

Mission Innovation ska accelerera grön innovation och utveckling

Under COP21, i anslutning till Parisavtalet 2015, lanserade 20 av världens ledande ekonomier Mission Innovation – ett initiativ tänkt att accelerera innovation och utveckling inom grön energi och ny teknik.

– Där hände något spännande. Då sa vi att vi ska släppa det gamla perspektivet, vi ska inte blicka bakåt utan vi ska titta på innovationer som driver utvecklingen framåt, säger Dennis Pamlin.

Att ändra perspektivet har dock visat sig vara lättare sagt än gjort. 

– Många blir ju lite chockade först, när man säger att vi inte ska fokusera på att minska utsläppen. De tror att man är klimatförnekare, eller galen, säger Dennis Pamlin och skrattar. 

– Vi måste så klart fortsätta minska utsläppen på många ställen. Men det vi säger är att du ska flytta ditt fokus till mänskliga behov. Vi kan inte ha företag och städer som ser klimatet som en skuldfråga, utan de ska se det som en innovationsfråga som driver deras verksamhet. 

Ett paradigmskifte i hållbarhetsfrågan 

Det är ett paradigmskifte i hållbarhetsfrågan med den expanderande innovationsagendan i centrum. 

– I stället för att försöka skapa en mindre dålig version av vårt nuvarande samhälle vill vi driva framåt och se till att världen blir bättre. Det är Mission Innovation, att försöka tänka nytt, att känna passion för hur man kan vara med och skapa morgondagen i stället för att känna skuld för det som har varit, säger Dennis Pamlin. 

Ett exempel: I stället för att bara elektrifiera bilflottan och fortsätta bygga städerna runt bilar bör vi fokusera på smart stadsplanering som uppmuntrar till cykling, gång och nya lösningar. 

– Tänk dig en värld där en drönare levererar medicinen direkt hem till dig, i stället för att du sitter fast i en bilkö för att hämta den. Det är sådana lösningar som inte bara förenklar människors vardag utan också minskar resursanvändningen, säger Dennis Pamlin. 

Verktyg mäter positiva effekter av innovationer 

Inom ramen för Mission Innovation har RISE tagit en roll som en ledande internationell partner för klimatinnovationer. RISE driver bland annat arbetet med Net-Zero Compatible Innovations, med Dennis Pamlin som executive director. Där har man utvecklat ett verktyg som mäter positiva effekter av innovationer – inte bara för specifika affärer, utan för hela mänskligheten. 

– Sverige ses ofta som ett innovationsland, men vad mäter vi egentligen? Antalet patent eller utbildningar är inte allt. Det är svårare att mäta hur innovationer förbättrar samhället än att mäta marginella förbättringar på en bil, men vi behöver nya indikatorer för att se hur vi gör världen bättre. För att lyckas måste vi samarbeta mer och skapa strukturer som styr oss åt rätt håll – även utan perfekt data, säger Dennis Pamlin. 

RISE spelar en nyckelroll som katalysator för klimatinnovationer genom att kombinera teknisk expertis med nationellt och internationellt samarbete. Genom partnerskap med städer, startups och globala nätverk knyter institutet också samman aktörer. 

– Vi har utvecklat verktyg som hjälper aktörer att identifiera sina styrkor och brister, med fokus på att koppla samman mänskliga behov, lösningar och exportmöjligheter, säger Dennis Pamlin. 

Städer och företag kan med hjälp av verktyget analysera sina behov och resurser för att skapa förutsättningar för hållbara samarbeten och långsiktig utveckling. Verktyget underlättar allt från att kartlägga aktörer och resurser till att identifiera gemensamma mål och initiera samarbeten som stärker både lokala lösningar och globala möjligheter. 

Skapar samarbeten för nya typer av lösningar 

Till exempel kan en stad identifiera ett problem men sakna insikt i vilka lösningar som finns. Samtidigt kanske det finns startups i samma stad som har utvecklat relevanta lösningar men inte fokuserat på de behoven. 

– Genom att skapa samarbeten mellan dessa aktörer och även involvera exportaktörer kan vi inte bara lösa lokala problem, utan också ge startups möjligheten att sprida sina lösningar internationellt, säger Dennis Pamlin. 

Vill du veta hur ditt företag kan samarbeta med andra aktörer för att skapa hållbara lösningar på mänskliga behov? Kontakta innovationsagendan@ri.se eller fyll i formuläret nedan för att boka en workshop, rådgivning eller demonstration av verktyget.