Andreas Johansson är forskning- och affärsutvecklingschef på RISE. Han svarar på några av de vanligast förekommande frågorna kring omställning just nu.

Vad innebär omställning?

I korthet handlar det om förutsättningar  som förändras, och  att man behöver att vänja sig leva under nya förusättningar. Och det är ett brett begrepp som kan   användas i många olika sammanhang. Man kan använda det på individnivå, på företagsnivå, och på  samhällsnivå. Och tittar man på exempelvis samhällsomställning så pratar vi nu för tiden mycket om klimatomställningen och då syftar vi på omställningen som härrör från Parisavtalet, 1,5-gradersmålet, och även Sveriges mål om att vara en fossilfri välfärdsnation.

Vad händer om man inte ställer om?

Ja, förr eller senare befinner man sig utan relevans och gallras bort. Man riskerar även bad-will och att bidra till inlåsningseffekter. Men som sagt; för många handlar det om finjusteringar för andra kanske större förändringar. Men vet man inte vilken kategori man tilllhör så är man definitivt i farozonen.

Hur ska företag börja ställa om?

Jag tror att parollen "think big, smart small, do now" kan vara en utgångspunkt. Vi vet att väldigt många företag anar att de behöver ställa om men de vet inte riktigt till vadå. Här är det viktigt att skapa nya horisonter, nya målbilder och kanske också att omvärdera de här, att kritiskt vara i rörelse och kunna förflytta sig. Så jag tror att i någon bemärkelse är det viktigt att ta små steg och komma igång än att man tar alla rätt beslut.

Är omställning svårt?

Det behöver det inte vara. Det som är svårt är att förutse hur olika politiska åtaganden, och konsumentbeteenden konkret påverkar framtida normer och behov. Sett ur ett företagsperspektiv så vill jag lägga till att ju mer ens tjänster fyller ett mänskligt behov som ryms inom planetens gränser, desto mer säker kan man vara på dess relevans. Och ju mer beroende man är av fossila bränslen och ändliga resurser desto mer oroad bör man vara för sin verksamhet.

Hur kan RISE stötta företag i omställning?

RISE jobbar huvudsakligen med att ta fram nya insikter och tekniker och policys, att hjälpa fram nya marknader och vi gör det för en lång rad av olika aktörer och branscher och segment. Det betyder att vi sitter på ganska mycket information om vad som är på gång. Genom att ta kontakt med oss så kan man få tidiga insikter om vad som är på gång och som finns runt hörnet.

Vad är Omställningslyftet?

Omställningslyftet är en nationell satsning för att göra det lättare för företag att ställa om. Satsningen leds av RISE, men i gott samarbete med flera andra företagsstödjande organisationer så som Energikontoren, SISP, IUC och IVL. I korthet så handlar det om att hjälpa företag att förflytta sig.

Hur kan företag dra nytta av Omställningslyftet?

Dels handlar det om att få inspiration och få inspiration kanske av aktörer som befinner sig i samma sits. Men framför allt så handlar det om coaching och expertstöd inom en rad olika områden så som till exempel fossilfrihet och cirkularitet, eller förändringsledning och innovationsledning.

Prediktivt underhåll har ett enda stort mål: ta hand om sakerna så väl att de inte går sönder, eftersom det skulle påverka produktionen, driva kostnader och innebära säkerhetsrisker.

– Förr eller senare kommer alla komponenter att slitas ut och behöva bytas, det är därför prediktivt underhåll krävs, säger Madhav Mishra, senior forskare på RISE.

Men problemet med traditionellt prediktivt underhåll är att det är svårt att veta när det faktiskt behövs. Det har företag försökt lösa genom att göra det vid vissa tidsintervaller, med resultat att man antingen lägger tid och resurser på saker som det absolut inte var något fel på, eller, ännu värre, att man kommer för sent. Delen har redan gått sönder.

– Om det till exempel är i ett flygplan uppe i luften kan det gå riktigt illa, men även i mindre farliga situationer kan det leda till stora problem.

AI ger pricksäkerhet

För att göra prediktivt underhåll mer pricksäkert använder flera företag sig idag av AI och maskininlärning för att kunna förutse mer precist när insatser behövs.

– Genom att använda AI för att analysera de stora mängder data som i princip alla företag har tillgång till idag kan man skapa bättre rutiner för sitt prediktiva underhåll. Då kan man förutsäga när något kommer att gå sönder, beställa reservdelar i tid och undvika stora kostnader på grund av produktionsstopp.

Kunskap och verktyg nyckeln för att komma igång

Vissa företag har redan kommit långt kommit långt inom området, medan andra inte ens har tänkt tanken. Så frågan är: vad behövs för att komma igång?

– Dels behöver man rätt verktyg och tillräcklig beräkningskraft för att använda dem, dels behöver man rätt kunskap. Vi ser hur många företag bygger kunskap inom dataanalys genom att anställa data scientists, som dels kan göra analysen, dels kan hjälpa företagen att skapa nya koncept och processer.

Det krävs med andra ord en viss insats för att kunna börja använda AI inom prediktivt underhåll, men enligt Madhav Mishra är fördelarna stora när man väl kommer igång. Dels för att man sparar kostnader, men också för att det ger möjlighet att utveckla nya affärsmodeller. Eftersom AI som koncept är väldigt brett och spänner över ett stort antal teknikområden så kan det här innebära allt från analys av statistik till maskininlärning, djupinlärning, federerat lärande (även känt som kollaborativt lärande) eller till och med metaheuristik, där problemoberoende tekniker tillämpas på ett brett spektrum av problem.

– Genom användning av AI och dataanalys kan företag gå från att bara sälja produkter till att också sälja tjänster. Istället för att bara sälja en produkt kan du också sälja service, med garanterad driftstid, något som höjer värdet på marknaden.

RISE erbjuder expertis

För att hjälpa företag att komma igång med användning av AI inom prediktivt underhåll erbjuder RISE en rad experter både inom underhållsarbete och inom dataanalys och AI.

– Med hjälp av vårt AI-center kan vi erbjuda hjälp oavsett hur långt företaget har kommit. Vi har en tydlig modell som vi jobbar efter, och kan till exempel ordna workshops där vi tillsammans med kunden undersöker deras behov, eller sätter vi ihop team för att analysera olika former av problem. Det viktiga är att man börjar redan nu, för AI som en del av det prediktiva underhållet kommer att bli mycket viktigt framöver.

Andelen äldre i befolkningen ökar samtidigt som antalet händer i äldreomsorgen minskar. Det är en svår ekvation att få ihop och för att lösa situationen krävs nytänk. Digitalisering gör det möjligt att delvis flytta över vården till hemmet, men frågan är hur detta görs på bästa sätt med individen och dennes behov och önskemål i fokus.

– När de digitala välfärdstjänsterna först introducerades fruktade många att de äldre skulle lämnas ensamma med tekniken, men det har aldrig varit syftet. Syftet är i stället att tekniken ska avlasta vård- och omsorgspersonalen så att de får tid över till att vara den där viktiga mänskliga kontakten, säger Joakim Börjesson, fokusområdesledare för området e-hälsa samt enhetschef för området Digital hälsa inom RISE.

Prevention möjliggörs av digitalisering

Digitaliseringen kan spela en viktig roll redan i det preventiva arbetet. I dag är det endast några få procent av sjukvårdsbudgeten som läggs på att förebygga sjukdom och ohälsa, trots att det är så viktigt för folkhälsan.

– Men trenden verkar gå mot att fler och fler förstår vikten av prevention och dess koppling till behovet av framtida vård och omsorg. Med god prevention går det att undvika, minska eller skjuta på en individs vård och omsorgsbehov, säger Camilla Evensson, fokusområdesledare för området Framtidens omsorg inom RISE.

Vari ligger då utmaningarna i implementeringen av den digitala vården i hemmet?

– Tekniken finns och fungerar, men har visat sig svår att få in i verksamheten. Det finns ett stort behov av stöd och lärande kring såväl teknologi som organisation. Vi är mitt uppe i en digital transformation som utgör en av de största förändringar som vi har upplevt inom vård och omsorg, säger Joakim Börjesson.

God arbetsmiljö kräver anpassningar

En annan utmaning är arbetsmiljön. När vård och omsorg utförs i hemmet krävs anpassningar som möjliggör god arbetsmiljö för personalen.

– Det kommer att finnas stora behov av olika boendeformer anpassade till olika faser av åldrandet. Dessutom behöver hemmen kompletteras och utrustas så att det blir möjligt att arbeta så effektivt, säkert och integrerat som möjligt, samt att hemmet kompletteras med olika typer av både digitala och analoga omsorgstjänster för individen, säger Camilla Evensson.

Samtidigt betonar hon att hemmet och vår livsmiljö måste få vara en plats som stimulerar sinnena och som i ännu större utsträckning kan utgöra en viktig faktor i att främja vårt välbefinnande och vår hälsa.

– Idealet är att den digitala tekniken samspelar med både min livsmiljö och mig själv, samtidigt som arbetsmiljön är god för vård- och omsorgspersonalen. Det är viktigt att understryka att vården och omsorgen ska utgå från individens behov, önskan, vilja och förmåga.

Ta hjälp av civilsamhället med omsorgstjänster

En lösning på problemet med för få händer i vården och omsorgen kan vara att ta hjälp av civilsamhället när det gäller vissa omsorgstjänster.

– Men det kräver struktur, ett bra ersättningssystem samt att man mäter effekten av en sådan lösning, säger Camilla Evensson.

Ytterligare en utmaning är hanteringen av hälsodata, dels när det gäller samarbetet mellan regionerna, dels när det gäller tolkningen av egeninsamlad data.

– Om man tolkar sina data fel kan det ge upphov till onödig oro. Här kan AI vara till hjälp, säger Joakim Börjesson.

RISE bygger systemdemonstrator

Det är alltså många parametrar att ta hänsyn till när man planerar framtidens vård och omsorg. För att kunna studera helheten är RISE i färd med att bygga en systemdemonstrator där man tar hänsyn till olika dimensioner som exempelvis organisation, upphandling, juridiska lagrum, fysisk miljö och digitalisering. Detta kan inte göras i laboratorier utan kräver att man är ute i skarp miljö och flera samarbeten med kommuner och regioner är redan på gång.

I arbetet har RISE stor nytta av sin bredd, sin tvärdisciplinära approach samt sin position som neutral part.

– Vi är möjliggörare med 360-gradersperspektiv och vi lutar oss alltid mot forskning och evidens, säger Joakim Börjesson.

– Det är många parter som behöver komma samman i ett sådant här projekt och då är det viktigt att det finns en part som inte har en egen agenda utan står neutral. Den naturliga parten är vi, tillägger Camilla Evensson.