– Vi har en stor demografisk utmaning i Europa. När det gäller Sverige har Höganäs kommun en skarpare kurva än landet i övrigt. Vi får allt färre invånare i yrkesverksam ålder och allt fler som behöver vårt stöd. Vi pratar om detta och jobbar med frågan hela tiden, säger Viweca Thoresson, vd på Höganäs Omsorg. 

Det skånska kommunala omsorgsbolaget är en av 14 projektpartners i Nordsjöregionen som deltar i ett projekt som handlar om just detta – att möta omsorgssektorns utmaningar. Målet är att fler äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Projektet ACE, Accelerating the Home Care Innovation Ecosystem, kopplar ihop offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle och akademi i de olika länderna.  

– Det vi gör är att sammanföra alla intressenter för att de ska lyckas bättre i införandet av digitala lösningar och tjänster inom äldreomsorgen, säger Mona Jonsson, ansvarig för kommunikationen kring ACE på RISE, som är lead partner för projektet.  

”Stor läranderesa” 

Höganäs Omsorg ser den internationella aspekten av ACE som helt nödvändig. Utmaningen de står inför är inte ett isolerat svenskt problem, och kan inte heller lösas av svenska kommuner på egen hand.  

– ACE-projektet är en möjlighet för oss att titta utanför Sverige. Vad gör andra? Vilka lösningar som andra jobbar med kan vi också använda? Vilka arbetssätt kan vi anamma? Det här är en läranderesa för oss, men också en möjlighet att skapa kontakt med andra kommuner och företag. Även forskare, som kan hjälpa oss att jobba evidensbaserat, säger Linda Macke, utredningsstrateg och koordinator för ACE-projektet på Höganäs Omsorg och fortsätter:  

– Vi måste förändras, jobba på andra sätt och tänka annorlunda för att kunna möta utvecklingen. Därför är det väldigt intressant att titta på hur andra länder tar sig an frågan, för det är utmanande. Inte minst att fatta beslut om nya arbetssätt.  

Målet: uppskalning av smarta lösningar  

I dag finns det många digitala lösningar som kan öka trygghet och självständighet bland äldre som inte nyttiggörs, menar Camilla Evensson som är RISE:s projektledare för ACE. Hon berättar att svenska kommuner är duktiga på att testa innovationer, men i många fall resulterar inte det i uppskalning och faktisk användning i verksamheten. Förhoppningen är att ACE-projektets användardrivna approach ska ändra på detta.   

– Genom att lyssna in personal, äldre och närstående samt pensionärsorganisationer kan vi identifiera de största behoven. Sedan matchar vi dessa med företag som säljer olika typer av digitala lösningar för vård och omsorg i hemmet. Teknologin måste möta de behov som finns, säger Camilla Evensson. 

– Sedan är arbetssätt och anpassning en viktig del i det här projektet. Vid implementation av ny teknik kommer man att behöva ändra omsorgspersonalens arbetssätt. Man måste också tänka på att även senioren och dennes närstående behöver få stöttning och guidning i hur de ska anpassa sig till digitala lösningar, säger Mona Jonsson.  

Det var det användardrivna perspektivet och behovsidentifieringen som lockade Höganäs Omsorg att delta i ACE. Det kändes viktigt att ta chansen att arbeta tillsammans med företag som kan skapa lösningar utifrån ett verkligt utgångsläge.  

– Vi vill utgå från behovet i vår kommun. Och vi tror inte att våra invånares behov skiljer sig markant från invånarbehoven i Danmark eller Tyskland, säger Viweca Thoresson. 

Lösningar i individens livsmiljö 

Så, vilka digitala lösningar skulle kunna rullas ut i samband med projektet? Ett exempel är så kallade empatiska hem, vilket innebär att hemmet “tar över” en del av vård- och omsorgsgivarens uppgifter och stödjer äldre i vardagen genom hjälpmedel som ljus- och ljudsignaler. Detta jobbar projektpartners i Nederländerna med. 

– Det finns också en tanke om att bättre koordinera insatser från civilsamhället. I dag tar aktörer som pensionärsorganisationer, anhörigorganisationer och Svenska kyrkan ett stort ansvar för den äldre befolkningen. Teknologi skulle kunna underlätta samarbete mellan dessa parter. Sedan handlar det förstås om att matcha ihop befintliga digitala lösningar med aktörer som Höganäs Omsorg, poängterar Mona Jonsson. 

– Genom projektet kan vi ta bort många hinder och göra det lättare för företag att sälja sina lösningar i fler länder. Samtidigt gör vi det lättare för kommuner och andra omsorgsgivare att få tag på smarta lösningar som finns i andra länder än det egna, säger hon. 

– Det vi har lärt oss hittills är att vi behöver samarbeta. Att jobba tillsammans med andra organisationer och företag är en nödvändighet. Vi vill lära oss mer och samtidigt bidra med det vi kan, säger Viweca Thoresson.

Fler partners välkomna

ACE-projektet pågår fram till juni 2026, och Camilla Evensson ser gärna att fler aktörer ansluter sig för att dela med sig av egna erfarenheter, men också för att ta del av den kunskap och de lösningar som tas fram och testas inom projektet.

– Vård- och omsorgsgivare, äldre, forskare, civilsamhället och leverantörer av digitala lösningar – alla är välkomna att delta på events och i diskussioner online för att tillsammans utveckla framtidens digitala lösningar för vård och omsorg i hemmet.

Totech från Billingsfors i Dalsland är en leverantör av tekniska lösningar inom produktionsteknik, produktion och automation. Sedan många år tillbaka ligger den största delen av deras verksamhet inom offshore. En av deras produkter är ett 6,8 kilo tungt ventilblock i aluminium, och till detta ska vi återkomma.

Vi har pratat med två av Totechs frontfigurer som varit med sedan företaget grundades på 90-talet, Tommy Tveter, VD, och Robert Aronsson, konstruktionsansvarig. Två nyfikna personer med stort teknikintresse, som intresserade sig för 3D-printning så fort tekniken fick fäste. Tanken på att nyttja tekniken i arbetet var alltså inte främmande för dem när de via IUC Väst fick nys om projektet 3D-Action. Men hur skulle de gå till väga?

Bättre, mindre, smidigare

Efter några samtal med IUC Väst och RISE, samt ett studiebesök på Applikationscenter för additiv tillverkning (AM-center), stod två saker klart för Tommy Tveter och Robert Aronsson: att de ville medverka i projektet och att de ville testa att printa ett ventilblock. 

– I ett vanligt hydraulikblock måste man borra, och en del av kanalerna är väldigt svåra att borra. Det finns ju bara raka borr – de är åtminstone raka när man börjar borra, säger Tommy Tveter med ett leende. 

Ja, det var helt klart en av anledningarna till att ventilblocket var en god kandidat för 3D-printning. Men det fanns fler. Ventilblocket behöver kunna klara en svår miljö, omgiven av saltvatten och frätande borrvätska. Ökad korrosionsbeständighet vore således ett plus, men att tillverka blocket på traditionellt sätt i något annat än ytbehandlad aluminium hade blivit både för tungt och för dyrt. En annan faktor som talade för en ny tillverkningsmetod var att Totech kämpade med extrema leveranstider på delkomponenter, ibland upp emot 400 arbetsdagar. 

– Nu har vi kunnat tänka till och plocka bort en hel del komponenter, så att blocket blir bättre, mindre och smidigare. Vi printar det i rostfritt stål, vilket är en stor fördel eftersom det får högre resistens. Hade vi tillverkat det gamla blocket i rostfritt hade det nog vägt runt 15 kilo, men det nya printade blocket väger bara 2,4 kilo, en tredjedel av det gamla blockets vikt, säger Tommy Tveter.

Ser flera användningsområden

Under projektets sluttamp printades hydraulikblocket framgångsrikt på Chalmers Tekniska Högskola. Och deltagandet i 3D-Action har lett till att ett nytt äventyr snart tar sin början för Totech. Företaget har beviljats ett FoU-kort från Västra Götalandsregionen för att fortsätta sin resa inom additiv tillverkning. Både Tommy Tveter och Robert Aronsson tror och hoppas på att kunna printa fler komponenter, med bättre egenskaper än sina traditionellt tillverkade motsvarigheter, framöver.

– Ventilblocket hör ju till hydraulik, men vi gör även pneumatik. Pneumatiken har inte lika hög leveranstid, men det krävs väldigt mycket monteringstid. I dag måste vi fräsa ut en aluminiumlåda som vi sätter allt i, för pneumatikkomponenterna är inte gjorda för den korrosiva miljön. Lådan är inte gratis att göra, med slangar och allt. Mycket av detta tror jag att vi skulle kunna printa i stället, säger Robert Aronsson och fortsätter:

– För oss är detta vägen framåt. Genom att 3D-printa komponenter blir vi mycket mer flexibla, och vi kan producera saker som är mycket svårare att tillverka på ett traditionellt sätt. Det kan till och med vara så att vi kan göra sådant som inte går att göra annars, över huvud taget. 

Projektet var en möjliggörare

Enligt Tommy Tveter och Robert Aronsson har deltagandet i 3D-Action varit avgörande för de framsteg de kunnat göra inom 3D-printning.

– Hade det inte varit för projektet hade vi inte gjort det här. Möjligheten att spåna idéer med IUC Väst och RISE, samt att besöka AM-verksamheten i Mölndal har varit helt avgörande. Genom att gå runt och titta på alla printmetoder som finns och de delar som gjorts förstod vi vad som var möjligt, säger Tommy Tveter.

Till andra små och medelstora företag med produkter som potentiellt skulle kunna 3D-printas säger Tommy Tveter och Robert Aronsson så här:

– Man måste våga. Det är inte alltid det fungerar, men har man inte provat så vet man inte. Det är superbra att göra ett studiebesök, så att man får en inblick i vilka tekniker, möjligheter och resurser som finns. Man kan relatera till den egna verksamhet när man går runt och tittar, det är då idéerna kommer. Många förknippar nog 3D-printning med något man har för hobbybruk, men det går att göra så mycket mer. 

Svenska företag och offentliga verksamheter, och i synnerhet de som levererar digitala produkter eller har en digital kontaktyta mot sina kunder, skulle kunna lära och dra nytta av dataspelsbranschen.  

– Många har en bild av spel som något som barn sitter och leker med, eller som något farligt och dåligt. Men vi har att göra med en högteknologisk bransch som ligger långt framme tekniskt och som jobbar väldigt experimentellt. I spelindustrin möts flera faktorer som Sverige länge varit framstående inom – ingenjörskonst, innovation och kreativa näringar, säger Björn Flintberg, forskare på RISE och industridoktorand på Luleå tekniska universitet. 

Spelföretag gör kunderna till medskapare av produkten 

Det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att engagera sina kunder under försäljningsprocessen, exempelvis genom att ge möjlighet till personifiering. Spelföretag går steget längre. Spel släpps ofta i betaversioner innan den färdiga produkten är klar, för att spelarna ska kunna vara medskapare. 

– Branschen jobbar med mänsklig kreativitet som motor i produktutveckling, kvalitetssäkring och innovationsprocesser, säger Björn Flintberg. 

Han tror att många företag skulle vinna på att anamma den här approachen. Dessutom kan spelteknologi användas som metod eller verktyg för att hitta nya lösningar. 

– Stadsplanering är ett bra exempel. Otroligt komplext, stora pärmar och många ritningar. Ändå lyckas spelföretag göra stadssimulatorer som det tar 20 minuter att komma i gång med. Spel tillåter ett experimenterande och prövande som vi inte annars har tillgång till. Oavsett om det är en produktionsprocess eller en demokratifråga öppnar spel upp möjligheten att få fram feedback som inte är statisk, säger Björn Flintberg.  

Saknas riktad nationell satsning trots branschens tyngd 

För att resten av näringslivet och offentlig sektor ska kunna dra nytta av dataspelsbranschen som innovationskatalysator och problemlösare behöver branschen i sig stärkas.  

Exporten från svenska dataspelsföretag uppgår till över 32 miljarder kronor. Det kan jämföras med musikbranschens exportvärde som ligger på cirka 9 miljarder. Trots det stora bidraget till svensk export, finns det ännu ingen riktad nationell satsning för en stärkt spelindustri.  

– I Finland satsas det 120 miljoner kronor om året, och i Danmark där man knappt har någon spelindustri att tala om har man dragit i gång ett spelforskningsinstitut. Norge har nationella strategier som tagits fram på näringsdepartementsnivå, säger Björn Flintberg och fortsätter: 

– Här i Sverige sker arbetet med spelbranschen regionalt eller kommunalt. Jag skulle vilja se att frågan också lyftes till nationell nivå. Både för branschen skull, och för att resten av samhället ska kunna ta del av dess potential.  

Kompetensbristen behöver adresseras 

I en sådan strategi bör kompetensbristen adresseras, menar Björn Flintberg. I dag väljer många svenska spelbolag att etablera sig i andra länder för att säkra tillgången till programmerare som har spelutveckling som nisch. 

– Det saknas väldigt mycket folk här i Sverige. Över 30 000 personer fram till 2030, enligt en prognos. Tillgången på utbildningsplatser är därför viktig framåt, inte minst hos universiteten som har större möjlighet att skala upp än yrkeshögskolorna, säger han och fortsätter:  

– Vi ser också brister på forskningssidan. Vi vet att det lyfter en bransch och en näring när det kommer nytt från akademin, men i dag finns det nästan ingen dedikerad finansiering för spelforskning. Spelforskning spänner över flera olika vetenskaper och finansieringen gör ofta att forskning på spel blir i relation till andra fenomen. 

RISE var en av parterna som var med och startade Svenska spelforskarrådet, en intresseorganisation som ska verka för att synliggöra och stärka svensk spelforskning. I skrivande stund hösten 2023, är runt 60 forskare från 15 lärosäten anslutna. Nästa steg skulle kunna vara en statligt finansierad forskarskola där universitet och högskolor samarbetar för att utbilda morgondagens spelforskare. 

Vilken roll kan RISE spela för att stärka spelbranschen och för att låta industri och offentlig sektor lära och dra nytta av den? 

– Vi kan förhoppningsvis öppna andra typer av dörrar än vad spelbranschen kan på egen hand. Det handlar om att skapa dialoger med olika typer av nationella aktörer, och bidra till att stärka forskningen genom våra samarbeten med olika universitet. Genom att jobba direkt med näringslivet och offentlig sektor kan vi också bidra till implementationen av ”serious games”, som till exempel kan användas för utbildning av personal. Här har vi en viktig uppgift, säger Björn Flintberg.  

Gör både brukare och anhöriga tryggare

Bryr är mobilapplikationen som har skapats för anhöriga till någon som behöver stöttning i sin vardag på grund av ålderdom, sjukdom eller annan kognitiv svikt. Bryr vill bidra till att de närstående håller sig informerade, organiserade och trygga genom att dela information om den man bryr sig om.

– Vårt företag hjälper anhöriga till en äldre närstående som på grund av sjukdom eller kognitiv svikt behöver mycket stöttning för att klara sin vardag. Vi vill skapa bättre livskvalitet för anhöriga och göra livet enklare, inleder tech entreprenören och grundaren Linda Daniloff

Genom appen kan anhöriga lättare samarbeta och ta del av information om den närstående, de kan få en bättre överblick på saker som behöver göras och synliggöra fördelningen mellan olika anhöriga.

Energi och resultat

Bryr kom i kontakt med det EU-finansierade projektet Digikraft tack vare den lokala aktören i projektet Bron Innovation där de önskade få hjälp med några utmaningar som de hade.

– Vi ville göra en marknadsverifiering och använda AI metoder för detta, men behövde hjälp med hur vi skulle gå till väga, säger Linda Daniloff

Tillsammans med RISE har de undersökt hur artificiell intelligens kan hjälpa till i utvecklingen av olika delar i deras applikation.

– Vi har fått hjälp att genomföra en omfattande granskning av vetenskapliga artiklar som var av vikt för oss med hjälp av AI-teknik. Dessutom har vi fått stöd med att testa på olika sätt. Med hjälp av AI har vi fått designförslag på hur nya delar av appen kan se ut och även fått förslag på vilken data den ska innehålla. Vi har också fått hjälp med att lägga upp en process för fokusgrupper som vi startade upp nyligen.

Energi och unik möjlighet

Resultatet av samarbetet med Digikraft och RISE har gett företaget en enorm boost och på frågan om deras medverkan i Digikraft påverkat företaget i någon riktning svarar Linda Daniloff så här:

– Ja! Det har gett energi i en svacka, som startup är livet en berg- och dalbana och RISE fick oss ur vår svacka. Vi behöver all hjälp vi kan få och att få den spetskompetens som RISE kan erbjuda kändes som en unik möjlighet som vi inte ville missa!

Skapa förändring på global nivå

Bryr har stora ambitioner för framtiden och vill med hjälp av teknologi och innovation lösa samhällsproblem. För deras applikation hoppas de även på internationella möjligheter framöver.

– Inom två år vill vi ha 10 procent av marknaden vilket innebär 60 000 användare av appen. Vi vill vara ledande på tech mot denna målgrupp och skapa nytta som leder till livskvalitet för både anhöriga och äldre. Vi vill också nå en internationell marknad och då är till exempel England och Japan marknader vi drömmer om att gå in på, avslutar Linda Daniloff

Malin Frenning tillträdde tjänsten den 2 oktober 2023. Hon kommer närmast från rollen som affärsområdeschef på teknikkonsulten Afry, men har en lång karriär bakom sig som ledare med tydligt teknik- och förändringsfokus.

– Den röda tråden i min karriär har varit samhällsfrågan och att jag varit med och skapat den digitala förändringsresan, säger hon. Jag gick maskinteknisk utbildning i Luleå i början av 90-talet och sökte mitt första jobb på Televerket, som när jag började hade blivit Telia.

Ledde arbetet med 3G-utrullningen

Det blev en 22-årig expansions- och förändringsresa mitt i den svenska digitala omvandlingen på Telia. Malin Frenning hann bland annat arbeta som chef för International carrier och de första helägda kablarna där dagens internet transporteras, projektledare för  den nationella 3G-utrullningen och bredbandschef med uppdrag att transferera koppar till fiber med ännu fler kunderbjudanden byggt på nya möjligheter

– Så här i efterhand är jag stolt över att ha varit en del av den förändring som vi tar för givet idag, när vi möts i ständiga videomöten på jobbet och kollar senaste avsnittet av favoritserien på vägen hem.

– Men att driva förändring är inte enkelt. Idag kan man skoja om att ha hört argument som att “ingen vill se på tv på bussen” eller “det finns väl ingen poäng att ha tv i bredbandet, det finns ju redan andra jack i väggen”, men när man är mitt i det är det inte konstigt att tycka olika. Ingen vet ju facit. Att leda ett sådant förändringsarbete, där man måste göra avvägningar och vägval utan att veta vad som är det rätta, kräver mycket av alla inblandade. Men det är också tillfredsställande när man når sina mål och kan fira dem tillsammans.

“RISE kan påverka samhällsutvecklingen”

Dessa erfarenheter tar hon med sig till RISE, med uppdraget att implementera bolagets nya strategi, innehållande satsningar inom bland annat klimat och miljö, digitalisering samt hälsa och välfärd.

– RISE har en unik roll i samhället som stöd både åt näringslivet och offentlig sektor. Vi kan påverka samhällsutvecklingen inom alla de stora omställningsfrågorna – inte minst klimat, miljö och digital omställning. Vi är ett forskningsinstitut med tydligt uppdrag inom tillämpad forskning.

Genom att bygga upp en samlad spetskompetens, och inte minst genom driften av 130 test- och demonstrationsanläggningar där framtidens produkter och tjänster testas och skalas upp, fungerar RISE som en oberoende partner för att lösa avgörande delar av den så kallade innovationsvärdekedjan.

– Våra test- och demomiljöer spelar en unik roll, inte minst för de små och medelstora företagen som inte har samma resurser som stora organisationer och som kan behöva stöd och hjälp när de tar fram nya produkter och innovationer. Det är den här rollen som möjliggörare som är så spännande med RISE och som jag triggas av.

Kompletterar grundforskning med behovsorienterad tillämpad forskning och innovation

Strategin för RISE pekar särskilt på att institutet ska komplettera Sveriges satsningar på grundforskning med satsningar på behovsmotiverad tillämpad forskning och innovation.

– Med ett starkt och ständigt föränderligt RISE ökar chansen att Sverige kan försvara och utveckla landets roll som ledande kunskaps-, innovations- och industrination. De nyöppnade testbäddarna inom SEEL är ett bra exempel. Elektrifieringen av transportsektorn är helt avgörande för att Sverige ska nå klimatmålen. Via SEEL möts olika delar av industrin, vilket är viktigt för att accelerera omställningen.

När du nu ska leda den här breda verksamheten, vad tar du med dig från dina tidigare uppdrag?

– Jag har alltid varit intresserad av vad som kommer näst. Mitt perspektiv är att förstå vad vi behöver för att säkerställa konkurrenskraft och innovationskraft för Sverige, inte bara nu, utan på sikt. Sveriges välstånd bygger ju till stor del på export av tekniska innovationer och för det krävs att vi har högkvalitativ utbildning och forskning. Det här vill jag att RISE ska fortsätta att bidra till, så kompetensfrågor, målsättningar och roller kommer att vara viktiga för mig.

Hur är du som ledare?

– Jag drivs av att skapa en positiv förändring och är i grunden resultatorienterad. Det jag insåg tidigt är att det finns begränsningar för vad jag som enskild person kan åstadkomma, men tillsammans och genom andra får man en mycket större hävstång. Det är fantastiskt kul att sätta mål, uppnå dem, fira. Det här tror jag lyser igenom i mitt ledarskap.

Hur ser du på de närmaste åren – vart ska RISE?

– Vi ska fortsätta komplettera grundforskning med tillämpad forskning och vara en katalysator mellan näringsliv och akademi. Vi ska jobba med ett antal områden som stärker svensk konkurrenskraft inom klimatutmaningarna, säkerhetsutmaningarna, grön omställning... Vi måste hela tiden transformeras som forskningsinstitut för att kunna supporta industrin och oss själva.

Slutligen, du har gjort karriär i en fortfarande mansdominerad värld. Hur ska fler tjejer söka sig till ingenjörskap och tech?

– För mig handlade det om att jag ville förstå hur saker och ting hänger ihop bättre och att jag ganska sent under skolgången insåg att jag hade fallenhet för matte och själva nyttan. Teknisk utbildning visade sig vara rätt sätt för mig att förstå världen. Jag hoppas att fler tjejer vågar prova.

– Mitt viktigaste tips är annars att se till att välja dina chefer väl. En stor del av mina framgångar har handlat om att jobba med chefer som stödjer, utmanar och coachar och hjälper mig framåt.