I takt med att efterfrågan på litiumjonbatterier ökar växer också behovet av effektiv och hållbar återvinning. Genom återvinning kan värdefulla material som litium, nickel och kobolt tas till vara, samtidigt som den totala miljöpåverkan minskar. Ny forskning visar dock att återvinning av litiumjonbatterier också kan ge upphov till utsläpp av skadliga fluorerade ämnen, inklusive PFAS, så kallade ”evighetskemikalier” som kan innebära risker för både människor och miljö.

Projektet FreeLIB

Projektet undersöker hur PFAS och andra fluorerade föreningar bildas, frigörs och kan begränsas vid återvinning av litiumjonbatterier. Målet är att utveckla säkrare och mer hållbara processer för människor, miljö och industri.

Fluor är ett viktigt grundämne i flera delar av ett litiumjonbatteri, bland annat i elektrolyter, bindemedel och tillsatser som bidrar till prestanda och livslängd. När batterier återvinns, särskilt genom processer som involverar värme, kemikalier eller mekanisk behandling, kan PFAS och andra toxiska ämnen bildas och frigöras. Dessa ämnen kan innebära risker både för arbetstagare och för den omgivande miljön.

Syfte och mål

FreeLIB syftar till att:

• kartlägga vilka fluorerade ämnen som finns i litiumjonbatterier och hur de frigörs vid återvinning
• bedöma potentiella hälso- och miljörisker kopplade till olika återvinningsprocesser
• utveckla lösningar som minimerar utsläpp och möjliggör renare återvinningsmetoder

Genom att kombinera kemisk analys, praktiska återvinningstester och livscykelanalyser bidrar projektet till ny kunskap om hur PFAS-utsläpp kan identifieras och reduceras.

Ny kunskap för en hållbar industri

FreeLIB ska ge industrin ett vetenskapligt underlag för att minska utsläpp av fluorerade ämnen och anpassa processer till framtida krav på kemikaliehantering. På så sätt bidrar projektet till att återvinningen av litiumjonbatterier blir både mer cirkulär och säkrare för människor, miljö och industri.

Ocean-H2 projektet startades upp i September 2025. Detta SBEP projekt (Sustainable Blue Economy Partnership) syftar till att utvärdera om storskalig produktion av grönt väte, med hjälp av havsbaserad förnybar energi, är långsiktig genomförbar. Projektet syftar till att bidra till en minskning av växthusgaser från olika sektorer och uppnå en framtid med ren energi.

Projektet koordineras av Institutionen för elektroteknik vid University of Malta (Malta) och stöds av Institutionen för samhällsvetenskap vid University of Naples Federico II (Italien), RISE Research Institutes of Sweden (Sverige), Fraunhofer ISIT (Tyskland) och CNRS FEMTO-ST (Frankrike).

Projektets första mål är att identifiera den mest effektiva tekniska lösningen för storskalig produktion av grön vätgas i Europeiska unionens havsområden. För detta ändamål kommer projektet att analysera tre marina bassänger - Medelhavet, Nordsjön och Östersjön - som fallstudier för implementering av havsbaserade mikronät drivna av likström på medelspänning (MVDC), inklusive utvärdering av konfigurationer, prestanda och skalbarhet.

Projektets andra mål är att optimera integrationen av offshore-anläggningar med befintliga EU-elnät. Partnerna avser att utveckla anslutningsmodeller som tar hänsyn till den specifika infrastrukturen och de tillgängliga förnybara resurserna i varje bassäng, samt främja synergi mellan decentraliserad produktion och landbaserad distribution.

Slutligen syftar projektet till att skissera på realistiska kostnadsscenarier, identifiera möjligheter till effektivisering och investeringar i de tre utvalda marina områdena, samt adressera den sociala dimensionen och potentiella intressekonflikter relaterade till systemacceptans. Partnerna är således engagerade i att utforska socio-tekniska tillvägagångssätt för konflikthantering, intressentengagemang och deltagande i konsensusbyggande aktiviteter kring de föreslagna lösningarna.

Markmikrobiom och funktionell mångfald

AGROSOIL undersöker hur mikrobiella samhällen i marken bidrar till ogräsbekämpning och ekosystemets motståndskraft. Växthus- och fältförsök används för att identifiera mikrobiella taxa som är involverade i nedbrytning av ogräsfrön och växelverkan mellan gröda och ogräs. Funktionella egenskaper hos ogräsarter analyseras för att förstå hur AEWM påverkar artsammansättning och ekologiska funktioner.

Socioekonomisk analys

Projektet genomför sociala livscykelanalyser och kostnads–nyttoanalyser för att bedöma AEWM-strategiernas ekonomiska och sociala bärkraft. Genom workshops, enkäter och intervjuer integreras aktörernas perspektiv i utvärderingen.

Förväntad samhällsnytta

AGROSOIL bidrar till EU:s gröna giv och de globala hållbarhetsmålen genom att:

• Minska användningen av kemiska insatsmedel och markförstörande metoder.
• Främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
• Stödja långsiktig implementering av agroekologiska metoder.
• Tillhandahålla öppna data och verktyg för forskning, rådgivning och policyutveckling.

Partners och finansiär

AGROSOIL leds av Julius Kühn-institutet i Tyskland. Medverkande förutom RISE är Lleidauniversitetet (UCL), Norwegian Institute of Bioeconomy Research (NIBIO), Wageningen University and Research (WUR & WU) och National Institute for Agricultural and Food Research and Technology (INIACSIC).

AGROSOIL är ett EU-partnerskapsprojekt som initierats av Agroecological Partnership, men som sedan finansieras av varje medverkande medlemsland. För Sverige kommer finansieringen från FORMAS. 

Landbaserat vattenbruk och sjömatsindustrin förbrukar stora mängder vatten och genererar därmed också stora volymer restvattenströmmar av varierande kvantitet och kvalitet. Vissa är extremt rika på salt och näringsämnen, såsom fosfat, kväve och organiskt kol. Nuvarande metoder för avloppsrening är mycket dyra och energikrävande. Dessutom försvinner värdefulla näringsämnen från näringskedjan och används i bästa fall istället för lågvärdiga ändamål såsom biogas. Samtidigt ökar efterfrågan på nya och hållbara resurser för produktion av livsmedel, material och energi.

Odling av mikroalger i dessa vattenströmmar skulle kunna lösa detta dubbla problem. Mikroalger är mikroskopiska organismer som har en unik förmåga att utföra fotosyntes och effektivt omvandla upplösta näringsämnen till biomassa i form av protein, omega-3-fettsyror, kolhydrater och karotenoider.

De specifika målen för SEAlgaePower är att optimera algodling och avloppsrening i pilotskala; utveckla bioraffinaderiprotokoll för protein-, lipid- och kolhydratextraktion från mikroalgbiomassan; och att utveckla mikroalgbaserade produktprototyper och ingredienser. RISE kommer här att fokusera specifikt på utveckling av fiberbaserade material för sårläkning och regenerativ medicin med hjälp av högmolekylära kolhydrater och proteiner samt på inkapsling av bioaktiva lipider, pigment och peptider.

Med hjälp av bioelektrokemi ska projektet leda till etablering av innovativa biobaserade värdekedjor som omvandlar underutnyttjade C5-sockerarter som finns i riklig mängd i Sveriges biomassa, till furandikarboxylsyra (FDCA), en viktig prekursor för biobaserade polymerer (till exempel i PEF).

Traditionellt produceras FDCA från C6-sockerarter genom mycket energikrävande processer. FUSE kommer i stället att valorisera C5-sockerarter via bioelektrokemiska och enzymatiska metoder, vilket innebär ett mer hållbart alternativ. Den enzymatiska metoden innefattar även CO₂-valorisering, som ger minskade koldioxidutsläpp jämfört med traditionella processer. Båda metoderna är utformade för att fungera under milda betingelser med naturinspirerade katalysatorer, såsom enzymer och elektrokemiska system. Det innebär att inga giftiga biprodukter bildas och att processen till och med kan leda till negativa CO₂-utsläpp.

Projektet inkluderar också en livscykelanalys av dessa nya metoder, som hittills är relativt outredda. Genom att använda C5-sockerarter och koldioxid vill FUSE omvandla dagens produktion av furaner och skapa verkligt cirkulära, biobaserade alternativ.

Syfte och mål 

• Utveckla hållbara, biobaserade värdekedjor för furanplattformskemikalier.
• Etablera bioelektrokemiska och enzymatiska omvandlingsmetoder för FDCA från C5-sockerarter.
• Integrera CO₂-valorisering i den enzymatiska processen för att minska utsläppen.
• Utvärdera miljö- och livscykelanalysen av de föreslagna processerna.
• Demonstrera skalbara processer under verkliga förhållanden.

RISE roll och uppdrag  

RISE spelar en central roll i både de biotekniska och elektrokemiska delarna av projektet.

• Den enzymatiska omvandlingen kommer att skalas upp och demonstreras på plats.
• De elektrokemiska processerna kommer att genomföras helt och hållet i RISE pilothall i Örnsködlsvik med hjälp av den dedikerade elektrokemiska plattformen.