Rapporten utforskar sambandet mellan cirkularitet och ekonomiskt värde, samt ger ett nytt perspektiv på hur linjära principer leder till ekonomiska ineffektiviteter. Som den första studien i sitt slag bidrar den med viktiga insikter: en kvantifiering av Sveriges värdegap, ett unikt mått på det ekonomiska värde som går förlorat när resurser, produkter och system inte nyttjas fullt ut, samt rekommendationer för att främja cirkularitet genom forskning, policy och affärsverksamhet.

– Historiskt sett har vi mätt välstånd utifrån det värde vi skapar. Få har tittat på det värde vi förlorar. Vår ekonomi läcker, och värdegapet visar var dessa läckor finns och hur mycket de kostar, säger Ann-Charlotte Mellquist, projektledare och forskare på RISE.

Hur stort ekonomiskt värde går förlorat?

Med utgångspunkt i den globala och nationella CGR-traditionen att kartlägga materialflöden, vilket för Sverige gjordes 2022 i Circularity Gap Report Sweden, breddar denna rapport perspektivet och ställer den kritiska frågan: Vad är det ekonomiska värdet av de material vi använder, de produkter vi konsumerar och de system vi bygger – och var går värde förlorat eller uteblir?

Sveriges värdegap uppgår till 19 procent, vilket innebär att nästan en femtedel av potentiellt ekonomiskt värde går förlorat på grund av linjära principer. Detta motsvarar nästan 600 miljarder kronor årligen (motsvarande 57 procent av Sveriges statsbudget) inom sex sektorer där ekonomiskt värde som skulle kunna skapas, antingen aldrig realiseras eller går förlorat i förtid. Resultaten pekar på ett systemfel: dagens ekonomiska modeller lämnar betydande värde onyttjat. Att stänga detta gap ger stora möjligheter att stärka Sveriges cirkularitet, öka ekonomisk resiliens och bättre möta samhällsbehov.

Obalansen mellan materialintensitet och värdeskapande är ett centralt hinder för cirkulär utveckling. Värdeskapande sker ofta nedströms – närmare konsumenten och i mindre materialintensiva aktiviteter – medan steg uppströms, som utvinning och tillverkning, är resurskrävande och genererar lägre ekonomiskt värde. 

– Våra resultat speglar detta mönster: sektorn för gruvdrift och utvinning visar relativt små värdeförluster, medan sektorer som bygg- och fastighet och konsumentprodukter uppvisar betydligt större förluster. Denna obalans understryker behovet av att omforma de system som idag är beroende av hög materialgenomströmning för relativt låg värdeökning, säger Ann-Charlotte Mellquist.

De största förlusterna: förtida kassering och överkonsumtion 

Att förhindra förtida kassering och överkonsumtion utgör Sveriges största möjligheter till ökat värdebevarande. Rapporten visar att produkter som kasseras i förtid är den största källan till förlorat värde, vilket kostar Sverige 420 miljarder kronor årligen. Dessutom uppgår överkonsumtion – utgifter som överstiger faktiska behov eller ger minimal nytta – till 200 miljarder kronor årligen.

– En stor mängd produkter kasseras långt innan de nått slutet på sin potentiella livslängd och majoriteten ges aldrig chansen att återanvändas eller renoveras. Vår oförmåga att ge produkter och material långa livslängder innebär att vi slösar bort inte bara materialen i sig, utan också den energi, det arbete och den infrastruktur som investerats i dem – själva värdet som vi arbetar så hårt för att skapa, säger Klas Cullbrand, innovationsledare på det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som har finansierat rapporten.

Att hantera dessa förluster genom cirkulär design, affärsmodellinnovation och beteendeförändring kan avsevärt förbättra resurseffektiviteten samtidigt som samhällsbehov tillgodoses på ett mer hållbart sätt.

– Sverige är känt för sina hållbarhetsambitioner och innovationskapacitet. Genom att ta itu med värdegapet kan Sverige leda vägen mot en mer effektiv ekonomi som både bevarar resurser och stärker konkurrenskraften, säger Klas Cullbrand.

Åtgärder för att sluta Sveriges värdegap 

Att förstå var och hur värde går förlorat är svårt på grund av begränsade data om materialflöden och vilka ekonomiska aktiviteter som är cirkulära. Komplexiteten i analyser och bristen på konsekventa nationella statistikuppgifter har krävt noggrant avgränsade antaganden, validerade av experter. Förbättrad datainsamling, bättre mätvärden för cirkulär ekonomi och ökad metodologisk noggrannhet är därför avgörande för framtida analyser och policyutformning.

Resultaten pekar på fyra strategiska åtgärder för att sluta Sveriges värdegap:

1. Nyttja data för att informera cirkulära lösningar genom att standardisera definitioner, förbättra statistik och stödja vidare metodutveckling.
2. Utvidga värdedefinitioner och korrigera marknadsmisslyckanden genom policyer som erkänner miljömässigt och socialt värde, såsom exempelvis reparationssubventioner, skatteincitament för återanvändning och regler för cirkulär upphandling.
3. Främja sektorsövergripande samarbete för att skala upp cirkulära affärsmodeller som produkt som tjänst, återbruksplattformar och industriell symbios, med stöd av forskning om data- och värdedelningsmekanismer.
4. Främja behovsbaserad konsumtion genom att integrera tillräcklighet och cirkularitet i utbildning, kultur och reglering, samtidigt som återanvändning, reparation och delning görs mer attraktivt genom incitament och kampanjer.

Genom att omdefiniera hur värde definieras, skapas och bevaras kan Sverige omvandla sin linjära ekonomi till en som är cirkulär, konkurrenskraftig och resilient – och samtidigt återhämta förlorat värde samt främja miljömässiga och samhälleliga mål.

Ta hjälp av RISE expertis

RISE erbjuder praktiskt stöd för att arbeta med cirkulär affärsmodellinnovation och kan stötta företag att utforska vad som är företagsekonomiskt genomförbart och lönsamt, önskvärt av kunderna och hållbart i längden. RISE arbetar både med tillämpade forskningsprojekt och med mer renodlade rådgivningsuppdrag. I båda fallen sker arbetet i nära samverkan mellan RISE och företaget så att kunskap och lösningar kan samskapas och de nya cirkulära initiativen blir bestående och väl förankrade internt hos företaget.

>> Läs mer om omställning till cirkulär ekonomi på RISE

Ladda ner rapporterna

Rapporten har tagits fram av RISE i samarbete med Circle Economy och finansierats av innovationsprogrammet RE:Source. Här kan du ladda ner både den engelska och svenska versionen av rapporten samt den tidigare Circularity Gap Report Sweden, som mäter hur linjär Sveriges ekonomi är:

Ett batteripack i en elbil ska klara vibrationer, fukt och krockkrafter under hela sin livstid. Det kräver starka fogar och täta höljen. Men samma konstruktion som gör det säkert under drift kan göra det mycket svårt att ta isär för reparation eller återvinning.

Detta dilemma – hur man kombinerar prestanda med demonterbarhet – är inte unikt för batterier. Det uppstår överallt där säkerhet, hållbarhet och cirkularitet behöver förenas. Robotik och automatisering kan vara nyckeln till att lösa det.

– Robotik gör det möjligt att både konstruera och verifiera lösningar för cirkulär produktion. Genom att kombinera sensorer, bildanalys och AI kan vi börja förstå hur produkter kan byggas så att de också går att ta isär, säger Oscar Andersson, forskare på RISE.

Från designhandbok till praktisk testning

Inom projektet DIJON (Disassembly of joints for circular battery packs) utvecklas metoder för hur batteripack kan utformas och sammanfogas för att underlätta service, reparation och återvinning. Arbetet, som drivs i samverkan mellan RISE och industri- och forskningspartners, ska resultera i en designhandbok som ger konstruktörer praktisk vägledning utifrån principer för cirkulär design och Safe and Sustainable by Design (SSbD.

– Handboken ger principerna för hur man designar för demontering. Nästa steg är att kunna verifiera det i praktiken: går det här faktiskt att ta isär på ett effektivt sätt? Vilka verktyg behövs? Hur lång tid tar det? Vilka moment kan automatiseras? Det är frågor vi behöver kunna svara på innan industrin fattar beslut om produktdesign eller relaterade investeringar. Därför skapar vi nu en testmiljö som kan svara på de här frågorna, säger Oscar Andersson.

Volvo Cars, som är en av partnerna i DIJON, lyfter också vikten av att utveckla mer effektiva och skalbara arbetssätt för framtida återvinning.

– Batteriåtervinning är helt central för framtiden i en cirkulär bilindustri och för att lyckas behöver vi utveckla metoder som gör återvinningen mer automatiserad och mer effektiv. Det är ett område där praktisk kunskap verkligen gör skillnad, säger Anna Hägg, Technical Expert, Battery Sustainability på Volvo Cars.

En testbädd för verkliga utmaningar

RISE har sedan tidigare en testmiljö där industriella utvecklingsprojekt och storskalig 3D-printing med industrirobot bedrivs. För att svara på frågorna kring demontering och automatisering utvecklas nu testbädden för att bättre kunna möta dessa behov. Genom att utöka kapaciteten med en andra robot skapas nya möjligheter att utveckla och testa cirkulära produktionsprocesser baserade på resultaten från DIJON.

Med två samverkande robotar kan företag undersöka hur olika konstruktioner påverkar demonteringsprocessen och hur variation i produktskick kan hanteras. En verktygsväxlare gör det möjligt att snabbt byta mellan processer som printning, skruvning, fräsning, nitning eller scanning för att jämföra metoder och identifiera de mest kostnadseffektiva.

– Med den uppgraderade testbädden kan vi arbeta snabbare och hantera större och mer komplexa geometrier än tidigare. En robot kan till exempel hålla komponenten medan den andra printar, vilket gör det möjligt att kombinera material på nya sätt, integrera sensorer och utföra efterbehandlingar som värmebehandling eller fräsning direkt i processen, säger Krister Essvik, forskare på RISE som tillsammans med Oscar Andersson lett arbetet med att utöka funktionaliteten i testbädden.

– Vid batterihantering kan robotarna ta över arbetssteg som innebär kontakt med restladdning eller kemikalier, vilket gör processen både säkrare och mer kontrollerbar. Vi kommer också att använda sensorteknik, AI och bildanalys för att stödja automatiserad demontering – tekniker som bidrar till mer konsekventa processer och kan sänka kostnader genom att minska behovet av manuell programmering, fortsätter Krister.

Uppskalning kräver mer än robotar

Att gå från test och demonstration till produktion handlar inte bara om att investera i utrustning. Det kräver att flera delar fungerar tillsammans: tekniken måste vara robust och anpassningsbar, operatörer behöver förstå hur systemen fungerar och när de behöver ingripa, och organisationen måste kunna hantera nya arbetssätt och säkerställa att kunskap överförs mellan utveckling och drift.

När automatiserade processer möter produktionens verklighet uppstår ofta situationer som inte förutsågs i testmiljön. Hur hanteras variation? Vilka beslut kan operatörer fatta själva och när behöver en process stoppas? Det här samspelet mellan människa, teknik och organisation är ofta avgörande för om en automatiseringslösning levererar de förväntade vinsterna.

– I testmiljöer såsom denna kan sådana frågor identifieras innan större investeringar görs, vilket minskar risken för oväntade hinder i övergången till produktion, fortsätter Oscar Andersson.

Potential bortom batterierna

Kapaciteten sträcker sig från småskalig testning till komponenter i megacastingformat, med de första fullskaliga testerna planerade till våren 2026. Tekniken och kunskapen som utvecklas för demontering av batteripack har potential långt utanför batteriindustrin. Komplexa produkter inom fordonsindustri, maskintillverkning och andra sektorer ställs inför samma utmaning: att kombinera robusta konstruktioner med krav på hållbara och resurseffektiva livscykler.

– Genom att kombinera materialkunskap med praktisk testning av robotiserade processer kan industrin utveckla och verifiera lösningar för cirkulära produkter – från konstruktion och design till montering, demontering och återvinning. Robotiken är idag en nyckel till att göra cirkularitet praktiskt och ekonomiskt genomförbart, avslutar Oscar Andersson.