Policylabb för synergier i solparkers multifunktionella markanvändning

Att kombinera solkraft med återvätning av dikade torvmarker ("peatland pv" eller "rewetted peatland pv"), eller med aktivt jordbruk (”solsambruk” eller ”agrivoltaics”) kan ge samhället mer förnybar elproduktion, samtidigt som vår klimatpåverkan minskar och jordbrukets lönsamhet och resiliens förbättras. Projektet PLUS Sol är ett så kallat policylabb, med målet att förenkla regelverken och föreslå effektiva policyer för en hållbar markanvändning genom solparker med kombinerad marknytta. Vi samlar därför en mängd olika aktörer kring våra två fallstudier och undersöker vilka behov, utmaningar och drivkrafter som finns för att de ska kunna byggas snabbt och ändamålsenligt.

Om återvätning av torvmark PLUS solkraft

Sverige har stora ytor med torvmark varav en hel del är utdikade så att vattnet rinner bort. Torrlagd torv läcker växthusgaser vilket dock kan motverkas om marken återväts.

Ett sätt att påskynda återvätningsarbetet skulle kunna vara att kombinera det med solparksetableringar. Det finns en del utmaningar som leder till högre byggkostnader, men vid rätt förutsättningar bedöms lönsamma solcellsparker på återvätad torvmark vara möjligt.

Projektets arbete kring återvätning utgår från en f.d. torvtäkt där en solpark på över 300 MW plus energilagring planeras. Området är idag ganska igenväxt och upp till 150 ha dikad torvmark kan vara lämplig för återvätning. I projektet kartläggs olika aktörers behov och utmaningar vilket ska utmynna i nya policybaserade förslag. Processen stöds av kunskap från forskare inom flera relevanta ämnen, som klimatpåverkan från torvmark, solenergitillämpningar, och liknande.

Om aktivt jordbruk PLUS solkraft

Målkonflikten mellan jordbruk och solkraft har fått stor uppmärksamhet. Utbyggnaden av stora solparker kan potentiellt hota tillgången till jordbruksmark, men samtidigt förbättra ekonomin för lantbrukarna. Solsambruk är ett sätt att främja fossilfri elproduktion, möjliggöra fortsatt jordbruk på marken, minska klimatpåverkan och stärka lantbrukarnas ekonomi. Dock är det svårt att få tillstånd för solkraft på jordbruksmark och gårdsstödet försvinner idag när solpaneler uppförs, även om man fortsätter med sitt jordbruk.

Projektets policylabb för solsambruk utgår från en gård med jordbruksforskning och ett så kallat ”living lab” för solsambruk. Här deltar forskare inom just solsambruk, livsmedelsproduktion och andra relaterade ämnen. Arbetet är tänkt att utmynna i förslag på en definition för solsambruk i Sverige, så att solsambruk kan få en given plats, inte bara på marken, men också i våra olika regelverk.

Om policylabb

Policylabbets metodik använder kreativa arbetsmetoder i en undersökande och skapande process med många deltagare. Varje fallstudie belyses från flera olika perspektiv som översätts till olika behov. Sedan tar projektgruppen fram nyskapande förslag och idéer på policy som ska hjälpa deltagarna och fylla deras behov.

Genom att ta in många perspektiv och synpunkter, även från nationella myndigheter, är tanken att policylabbets förslag ska kunna användas på lämpliga platser i hela Sverige.

Vad hoppas vi åstadkomma med PLUS Sol?

Om projektet lyckas uppfylla sina mål och de förslag som läggs fram implementeras effektivt i policyer, kan genomslaget och nyttoeffekterna bli påtagliga. Om exempelvis 5 % av den jordbruksmark i Sverige som idag ansas vara mycket väl lämpad för solsambruk skulle nyttjas för just det, skulle det kunna bidra med ca 10 TWh förnybar solkraft per år, och samtidigt generera inkomster till lantbrukare som fortsätter att aktivt bruka sin mark. Lika mycket solkraft skulle sannolikt kunna produceras från återvätade torvmarker om bara 1,5 % av dessa användes för solparksetableringar, och då med nyttoeffekter som minskade växthusgasutsläpp motsvarande flera hundra tusen ton koldioxidekvivalenter. Gemensamt för de båda koncepten är att de negativa effekterna av sambruket kan förväntas vara små och att annan värdefull mark kan skyddas från exploatering.