Förutsättningar för strategiskt hållbarhetsarbete i skånska kommuner

Förutsättningar för strategiskt hållbarhetsarbete i skånska kommuner - steg 1

Hur kan kommuner få hållbarhetsarbetet att verkligen bli en del av det vardagliga arbetet – och inte något som sker vid sidan om? I den här förstudien, genomförd under 2022 av Lunds universitet och finansierad av Region Skånes miljövårdsfond, undersöktes detta för att förstå vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att hållbarhetsarbete ska fungera i praktiken. Fokus låg inte på vad kommunerna gör för hållbar utveckling, utan hur de organisatoriskt kan skapa bättre förutsättningar för att verkställa politiska beslut om hållbarhet.

Så genomfördes förstudien

Under förstudien utvecklades en modell för att bedöma kommuners institutionella kapacitet – alltså deras förmåga att integrera hållbarhet i sina strukturer, processer och kultur. Den användes för att formulera enkätfrågor, som besvarades av 53 strateger, chefer och samordnande funktioner i 30 skånska kommuner. Dessutom kartlades kommunernas övergripande politiska beslut och styrdokument. Resultaten kopplades till ett internationellt ramverk för samstämmig hållbarhetspolitik (Agenda 2030 delmål 17.14).

Förstudiens resultat

1. Det finns politiska beslut – men ofta svag politisk legitimitet. De flesta kommuner har beslut om hållbar utveckling, men många respondenter upplever att besluten inte prioriteras eller tas på allvar i praktiken.

2. Ledningens arbetssätt är avgörande – och ofta otillräckligt. För att hållbarhetsarbetet ska fungera krävs att ledningen integrerar det iordinarie processer (t.ex. budget, uppföljning, ärendeberedning) liksom i gemensamma strukturer (roller, ansvar, system, rutiner). I många kommuner saknas delar av detta, vilket gör att hållbarhetsarbetet bedrivs i parallella spår.

3. Strateger och samordnare saknar ofta goda förutsättningar. Många arbetar informellt, utan tydligt mandat eller tillgång till viktiga processer. Detta leder till tung arbetsbörda, sårbar organisering som är beroende av ”eldsjälar” och därmed risk för bristande kontinuitet när personer byts ut.

4. Kommunerna visar stort engagemang – men kapaciteten behöver stärkas. Resultaten visar att av 10 respondenter upplever fyra en låg institutionell kapacitet, nästan fem en viss kapacitet och endast en (1) möter hög kapacitet enligt förstudiens modell. Det finns alltså en tydlig förbättringspotential i nästan alla skånska kommuner - och det finns anledning att tro att de inte skiljer sig nämnvärt från övriga kommuner.

Förstudien (Steg 1) gav en viktig första bild av hur kommuners hållbarhets- och omställningsarbete påverkas av deras strukturer, processer och kultur. Resultaten visade tydligt att viljan ofta finns – men att organisationernas faktiska förmåga att genomföra politiska beslut brister. Det blev också tydligt att de strategiska samordnarna bär ett stort ansvar, ofta utan tillräckliga mandat eller strukturellt stöd.

Förutsättningar för strategiskt hållbarhetsarbete i skånska kommuner - steg 2

Projektets steg 2 fördjupar förståelsen, vidgar perspektivet från “hållbarhetsarbete” till den bredare frågan om kommunal omställningsförmåga och ger konkret vägledning för hur kommuner kan stärka sin förmåga att driva tvärsektoriellt utvecklingsarbete.

Uppföljningsprojektet genomfördes 2023–2025 av RISE och Lunds universitet, finansierat av Region Skånes miljövårdsfond. Medan förstudien identifierade utmaningarna, fokuserade Steg 2 på varför de uppstår – och framför allt vad kommuner konkret kan göra åt dem. Hur skapar kommuner de organisatoriska förutsättningar som behövs för att klara komplexa omställningsuppdrag – oavsett om det handlar om hållbar konsumtion, integration, innovation, klimatneutralitet eller beredskap?

Så genomfördes studien

Steg 2 bygger vidare på förstudien genom att kombinera flera kompletterande metoder som tillsammans ger en djupare förståelse för kommunernas omställningsförmåga. Underlaget består av tre delar: en kartläggning av kommundirektörernas instruktioner i 32 skånska kommuner, en fördjupad analys av strategernas arbetsmiljö baserad på samma enkät som i Steg 1, samt en tematisk analys av 53 respondenters fritextsvar om styrning, ledning och samordning. Datamaterialet från Steg 1 analyserades alltså vidare, kompletterades med nytt material och sattes in i ett bredare organisatoriskt perspektiv.

Studiens resultat

Resultaten från Steg 2 bygger direkt vidare på förstudiens slutsatser – men utvecklar dem genom att bredda perspektivet från hållbarhetsarbete till kommuners övergripande omställningsförmåga. Där Steg 1 visade att kommunerna saknar organisatoriska förutsättningar för att integrera hållbarhetsarbetet, visar Steg 2 varför det är så och vad som krävs för att förändra det. Resultat från Steg 2 är bland annat:

• en kartläggning av kommundirektörernas formella mandat och hur instruktionerna kan användas som verktyg för att stärka omställningsförmågan,
• en arbetsmiljöanalys med krav–kontroll–stöd-modellen som tydliggör varför strategiska funktioner ofta blir överbelastade och deras roller skapar ett "eldsjälsberoende" i organisationen,
• en djupare analys av ledningens roll och hur deras prioriteringar påverkar hela omställningsarbetet,
• och en praktisk vägledning med modeller, metoder och verktyg för att utveckla strukturer, processer och kultur så att tvärsektoriellt omställningsarbete kan integreras i det ordinarie arbetet. 

Tillsammans ger dessa resultat en tydligare bild av vad som behöver förändras – och hur kommuner kan gå från god vilja till faktiska förutsättningar för att driva långsiktig omställning. I slutrapporten ges vägledning riktad till olika målgrupper för att stärka organisationens omställningsförmåga.