Syftet är att undersöka om valda mätsystem har förmåga att varna för tillskjutande fukt där läckage förekommer så att det inte leder till några följdskador på byggnaden. I denna del av projektet skall man kunna utvärdera och bygga kunskap kring hur sensorer ska användas och möjligheten att tolka resultat från dessa.Projektet genomfördes med fem olika fuktsensorsystem. RISE utförde mätning av temperatur och fuktnivå i provuppställningens regelfack under hela provtiden.Uppmätta värden från de fem fuktsensorsystemen jämfördes med värden från RISE kalibrerade temperatur- och fuktgivare.

Slutsats

• Alla undersökta fuktsensorsystem har förmåga att visa att läckage har uppstått. Detta stämmer överens med mätningar utförda med RISE:s utrustning.
• Det är inte det absoluta uppmätta värdet på fuktnivån som är avgörande för om tätskiktssystemet läcker eller inte. Det är förändringen av fuktnivån i konstruktionen som är avgörande om man skall ta ett beslut om att öppna konstruktionen.

Det har länge varit känt att den mänskliga kroppen koloniseras av ett diversifierat mikrobiom bestående av bakterier, arkéer och svampar. Därtill är det väldokumenterat att obalans mellan naturligt förekommande mikroorganismer orsakad av bland annat antibiotikabehandling har en avgörande betydelse vid flera hudsjukdomar.

För att kunna studera mikrobiomets sammansättning och förändring finns det ett behov av känsliga och robusta analysmetoder. Användandet av kvantitativ PCR (qPCR) och storskalig sekvensering (NGS) har under de senaste tio åren revolutionerat vår förståelse av hudflorans sammansättning och artrikedom. Forskningen om bibehållandet av ett välfungerande mikrobiom på vår hud vid användning av hudvårdsprodukter är ett relativt outforskat område. Det finns flera deskriptiva studier baserade på qPCR och NGS av kroppens mikrobiom, men eftersom mikrobiomets sammansättning och artrikedom varierar påtagligt mellan olika hudytor så är det inte möjligt att dra generella slutsatser om mikrobiomets påverkan av en viss produkt eller ämne.

Trots att huden innehåller ett stort antal mikroorganismer gör närvaron av ett överskott av humant DNA det svårt att applicera DNA-baserad metodik, detta gäller särskilt NGS. Vissa DNA-baserade metoder är också känsliga för närvaro av störande ämnen i proverna, t.ex. från hudvårdsprodukter som applicerats på huden. Dessa utmaningar gör att ett optimeringsarbete är nödvändigt för att få välfungerande och robusta metoder. Standardiserade metoder för ändamålet saknas ofta.

Har ditt företag en produkt eller en ny idé med koppling till hygien, rengöring och desinfektion men behöver hjälp att vidareutveckla eller testa den?  Behöver ditt företag resursoptimera rengöring och desinfektion? Blir det verkligen rent men med lägre miljöavtryck? Det är några av frågorna som vi kan hjälpa till att besvara.

RISE erbjuder oberoende utvärdering och utveckling av produkt / teknik / material / rutiner / tjänster avseende både hygienförbättringar och funktionella egenskaper i lab-, pilot eller fullskala.

Vi erbjuder bl.a. följande tjänster:

• Rengörbarhet av processutrustning
• Formulering & utvärdering av rengöringsmedel
• Jämförelse av rengöringsteknik
• Numerisk renhetsanalys
• Lika rent – men med lägre miljöavtryck
• Effektiv resursanvändning 
• Säker arbetsmiljö 
• Utredning av rengöringsproblem
• Medicintekniska produkter – rengöring, sterilisering validering
• Biofilm 
• Hygienisk design 
• Utbildningar 

Syfte och mål

Projektets mål var att undersöka om det skulle gå att minska förekomst av Legionella i tappvattensystem genom implementering av vattensystem med begränsad volym. Systemet var tänkt att ge ökad energieffektivitet med bibehållen säkerhet.

Utmaning

Optimering av energianvändning är en central aspekt i ett hållbart samhällsbyggande. En viktig bidragande faktor för effektivisering av energi är temperaturen på tappvarmvattnet. Den optimala temperaturen är ofta en kompromiss mellan energianvändning och mikrobiell säkerhet, framför allt risken för Legionella vid temperaturer lägre än 50 °C. De saneringsmetoder som används idag för att hantera förekomst av Legionella i vattenledningssystem är varken särskilt effektiva eller skonsamma mot installationerna. Det finns därför ett behov av att utveckla alternativa lösningar.

Lösning

I nya byggnader och vid ombyggnad är det viktigt att designa tappvarmvattensystem optimalt för att minimera både energianvändandet och risken för Legionella. En metod som prövats framgångsrikt i Tyskland och Danmark innebär användande av en liten volym tappvarmvatten (max 3 liter) som värms upp vid behov, d.v.s. då det tappas ur kranen. Ytterligare studier är nödvändiga för att kunna utvärdera möjligheten för implementering av denna metod under svenska förhållanden. För att korrekt bedöma riskerna är det dessutom nödvändigt att under kontrollerade förhållanden studera hur en biofilm med Legionella byggs upp i systemet.

Effekt

Det undersökta systemet har potential att ge ett bättre skydd mot Legionella-tillväxt och samtidigt bidra till väsentligt minskad energiförbrukning. 

Syfte och mål

Projektets mål var att utveckla en mätmetod för att studera smuts och mikroflora på ytor för att kunna visualisera effekter av rengöringsmetoder och rutiner. Mätmetoden är tänkt att ge snabb feedback till användaren av rengöringsprodukterna och öka motivationen att rengöra tillräckligt effektivt. Dessutom kartläggs rutiner för rengöring och effekter av implementering av några interventioner i fallstudier.

Utmaning

Det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra på minskad spridning av sjukdomsframkallande virus och mikroorganismer i hem, offentlig miljö, hälso- och sjukvården och vid produktion av livsmedel. Här har rengöring en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning.

En stor del av rengöringen utgörs av manuellt arbete och ofta är det svårt för den som gör rent att avgöra om rengöringen är tillräcklig. Dessutom saknas det i många fall standarder för att mäta vad som är tillräckligt rent.

Lösning

En bra metod för att mäta renhet och närvaro av mikroorganismer, och som ger snabb återkoppling på rengöringseffektiviteten till operatören, skulle ge en effektivare rengöring. Utöver detta skulle möjligheten att utvärdera vilka typer av mikroorganismer som finns på ytan och hur de varierar över tid vara värdefullt för att t.ex. kunna se om en förändring av rutiner har effekt på nivåer och typer av mikroorganismer, och därmed kunna minska smittspridning.

I projektet utvärderades flödescytometri (FCM) som en snabb analysmetod för att få en överblick över sammansättning och nivåer av mikrofloran på ytor. Metoden används idag för rutinanalyser av dricksvattenproduktion och lovande studier visar också att analysen kan automatiseras och utrustningen miniatyriseras för att kunna användas direkt av rengöringspersonal eller operatör.

Effekt

Att mäta rengöringseffektiviteten snabbare och mer effektivt, samt en möjlighet att utvärdera vilka typer av mikroorganismer som finns på ytor i patientrummet är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. Inom livsmedelsindustrin ger denna information möjlighet till ökad matsäkerhet och förbättrad hygien, vilket ger mindre återkallelser och matsvinn.