AI påverkar redan vård och omsorg, och för att Sverige ska kunna dra största möjliga nytta av tekniken krävs ett omfattande kompetenslyft. Generativ AI har potential att effektivisera administration, förbättra beslutsstöd och stödja nya arbetssätt, men innebär också krav på etik, regelverk och förändringsledning. Antagandet av AI-förordningen från 2024 ställer tydliga krav på att organisationer inom vården behöver bygga upp AI-kompetens, och flera aktörer på nationell nivå driver nu satsningar för att stärka kompetensförsörjningen i offentlig sektor.

Denna utbildning är särskilt framtagen för vård och omsorg och kombinerar teori, strategi och praktik. Deltagarna får kunskap om generativ AI, relevanta regelverk och etiska frågeställningar, samtidigt som de ges möjlighet att i en trygg miljö labba och öva med AI-verktyg. Fokus ligger på att förstå både möjligheter och risker, och på att skapa organisatoriska förutsättningar för att kunna börja använda AI på ett ansvarsfullt och hållbart sätt.

Ett unikt utbildningserbjudande

Till skillnad från traditionella kurser består detta erbjudande av en utbildningsserie i tre tillfällen à två timmar, där varje del bygger vidare på det förra:

1. Grund och introduktion – vad är AI och generativ AI samt hur kan tekniken användas i vården.
2. Organisation och förändringsledning – hur rigga verksamheten för att börja använda AI och leda i förändring.
3. Regelverk och framtid – AI Act, GDPR och EHDS kombinerat med spaning kring nya AI-tjänster.

Vid varje tillfälle ges också möjlighet till praktiska övningar i en säker AI-plattform, där deltagarna får testa och reflektera kring tekniken i relation till den egna verksamheten.

Mellan tillfällena får deltagarna tillgång till en digital lärplattform med videos, övningsmaterial och fördjupande resurser. På så sätt kan de repetera, reflektera och fördjupa sin förståelse i egen takt – och komma bättre förberedda till nästa steg.

Genom att blanda föreläsning, dialog och praktiska moment stärker utbildningen deltagarnas förmåga att leda AI-transformationen i sina verksamheter. Resultatet blir inte bara en ökad förståelse för tekniken, utan även konkreta verktyg för att bygga en AI-redo organisation.

Projektidén är att med den industriella behovsbild som vuxit fram under tidigare projektetapper fokuserar detta projekt på tre tematiska områden inom tre olika värdesystem:

• Användarnas samverkan, kultur, kompetens och kunskap, inklusive hantering av organisatoriska utmaningar.
• Regulatoriska system och standarder i värdeförädlingskedjan och cirkulära produktlivscykler.
  Fokus på Digitala Produktpass med dess digitala plattformar.
• Data och säkerhet för digitala värdekedjor, med koppling mellan användare och regulatoriska system samt dess digitala plattformar.

Mål för projektet

• Fler företag i flera värdekedjor har de insikter, verktyg och kunskap – det vill säga den förmåga – som krävs för att fortsätta utveckla och anpassa sin verksamhet och skapa förutsättningar till att bidra till hela systemets effektivitet och cirkularitet.
• Samverkan i förtroende där man delar och nyttjar varandras erfarenheter och utvecklad kunskap, för att skapa egna värden såväl som för andra aktörer i värdekedjor.
• Förutsättningar för cirkulära affärsmodeller, scope 3-åtgärder och ökad resurseffektivitet. Primärt adresseras Agenda 2030-målen: 9 12 13 och indirekt några fler.
• Med aktörernas kopplingar till för projektet relevanta EU projekt och initiativ, både ta del av och bidra till specifikationer för informationsutbyte.
• Bästa Praxis; det vill säga en ny metod, process eller teknik med kraftfull potential att öka effektiviteten, som kan användas av många och som därför brett kan öka svensk industris konkurrenskraft.
   

Projektet består av två industricase (IC) och tre arbetspaket (AP)

IC1   Digitala Produktpass med dess Digitala plattformar, data och säkerhet
IC2   Användarna. Samverkan, kultur, kompetens och kunskap
AP2 Mobilisering | Kunskapsaggregering, branschsamverkan samt spridnings-plan, demonstration och genomförande
AP1 Projektledning och AP3 Projektkommunikation

Syfte

Vi vill väcka frågan om skogens framtid hos allmänheten och ställa krav på beslutsfattare. Lyfta hyggesfritt naturnära skogsbruk som konkurrenskraftigt och en del av hållbar omställning och utbilda om naturskog. Uppmärksamma olika skogsbruksmodeller för att skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald. Genom att ge besökaren en taktil, lättillgänglig och emotionell upplevelse av ett möjligt framtidsscenario, vill vi skapa djupare förståelse och en vilja att agera.

Mål

Målet är att skapa en prototyp som demonstrerar detta scenario, samla besökares reaktioner och sprida insikter för att främja hållbar skogsförvaltning och bevara biologisk mångfald.

Arbete

Projektet arbetar under våren med framtagande av prototypen utifrån Spekulativ designmetodik. Detta kommer att ske iterativt via idéarbete och skapande av upplevelsen av Skogspasset med tät kontakt mellan RISE, Plockhugget och Göteborgs stad, och resultera i en demonstration av prototypen. RISE leder prototypskapandet med kompetens inom design och visualisering. Plockhugget och Göteborgs stad har expertkompetens inom naturnära hyggesfritt skogsbruk. Arbetet kommuniceras i lämpliga kanaler.

Sammanfattning

Redan idag används elbilar för att stabilisera elnätet, främst genom att variera laddeffekten, men genom att möjliggöra återmatning av ström tillbaka till elnätet, så kallad Vehicle-to-Grid (V2G), öppnas fler möjligheter att balansera elnätet. Men potentialen för frekvensreglering från villahushållens elbilar är beroende av att ägarna accepterar att batterierna används för frekvensreglering och är villiga att koppla in laddarna, samtidigt som det krävs stöd för V2G för en betydande del av bilarna och deras laddinfrastruktur.

För att kunna integrera användarnas villighet och möjlighet att bidra till V2G i utvärdering av potentialen för frekvensreglering krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt som tar hänsyn till såväl tekniska och ekonomiska aspekter som användarnas förutsättningar, beteenden och drivkrafter. Projektet kommer därför genomföra användarstudier för att undersöka drivkrafter och upplevda förutsättningar för villahushåll att bidra med frekvensreglering genom V2G. Baserat på användarstudierna kvantifierar vi sedan potentialen för elbilar att stödja elnätet med frekvensreglering och det ekonomiska värdet för hushållen beroende på inkopplingsbeteende och laddstrategier. Potentialen och värdet av frekvensreglering sätts sedan i ett större sammanhang för att se hur hushållens elbilar kan bidra till elnätet på lång sikt.

Projektets mål

• Ökad kunskap om villahushålls drivkrafter till och upplevda förutsättningar att bidra till frekvensreglering genom V2G-teknik i hemmet, i relation till andra tjänster där batteriet skapar nytta för hushållet, lokala elnätet eller energisystemet i stort.
• Rekommendationer för utveckling av frekvensregleringstjänster och incitament riktade mot villahushåll med elbilsladdning så att tjänsterna kan utformas med hänsyn till hushållens förutsättningar, förväntningar och drivkrafter.
• Kvantifiering av hur individuella hushålls praktiska möjligheter att genom V2G bidra med effekt och energi till frekvensreglering beror på deras inkopplingsbeteende respektive laddstrategi.
• Rekommendationer för utveckling av tekniska standarder för V2G för att förbättra möjligheterna för elbilar att leverera frekvensreglering.
• Ökad kunskap om hur det ekonomiska värdet från frekvensreglering genom V2G för individuella hushåll skiljer sig beroende på inkopplingsbeteende och laddstrategi.
• Ökad kunskap om hur den sammanlagda potentialen och ekonomiska värdet för en flotta med elbilar att bidra med frekvensreglering genom V2G beror på inkopplingsbeteende, laddstrategi och responstid utanför laddsession.
• Ökad kunskap om systemeffekter och eventuella konflikter och synergier mellan frekvensreglering och andra tjänster där V2G kan skapa nytta för hushåll, lokala elnät och energisystemet i stort.

Syfte och mål

Målet för projektet är att utveckla ett ramverk för att stödja användning av prediktivt underhåll och planering under osäkerhet i industrin. Projektet syftar också till att minska affärsmässiga risker med att övergå till effektivare och AI-baserade underhållsstrategier och därigenom öka resurseffektivitet och konkurrenskraft i svensk industri.

 Som delmål utvecklar projektet:

1. En modulär plattform för prediktionsmodeller - Som kan hantera såväl existerande som nya prediktions modeller för tillståndet hos komponenter, så att dessa kan förbättras med tiden.
2. Nya och förbättrade metoder för prognoser av komponenters livslängd - Baserade på maskin inlärning och kausalmodellering, som också tar hänsyn till osäkerhet.
3. Nya Metoder för dynamisk och robust planering under osäkerhet.
4. Ett simuleringsverktyg - som kan användas för beslutsstöd för att utvärdera och jämföra olika avancerade underhålls-strategier med tanke på risk och kostnad.

Simuleringsverktyget, som jämför och utvärderar olika underhållsstrategier, bidrar till att avsevärtminska de affärsmässiga riskerna med att byta från en historiskt beprövad underhållsstrategi tillen ny mer effektiv. Den möjliggör därmed transformationen till effektivare och AI-baseradeunderhållsstrategier inom industrin. Detta kommer att ha en oerhört stor betydelse för resurseffektivitet och konkurrenskraft för svensk industri i stort.

Upplägg och genomförande

Projektet implementeras genom fem arbetspaket (AP), som beskrivs nedan.

• AP1 - Projektledning och Dissemination 
  • Ledare: RISE. Syfte: Effektiv projektstyrning.
• AP2 - Probabilistisk modulär plattform för modellintegration 
  • Ledare: RISE. Syfte: Utveckla en gemensam probabilistisk representation av prediktioner, kostnader och risker för kvarvarande användbart liv.
• AP3 - Metoder för prediktion av RUL och dess osäkerheter för en mängd komponenter
  • Ledare: Scania CV. Syfte: Bygga datadrivna modeller för att förutsäga återstående livslängd, inklusive osäkerhetsmått och orsaksmässiga slutsatser.
• AP4 - Dynamisk underhållsplanering under osäkerhet 
  • Ledare: Siemens Energy. Syfte: Utveckla en optimeringsmodell för underhållsplanering som tar hänsyn till både komponenters förväntade återstående livslängd och affärskrav.
• AP5 - Simuleringsverktyg för utvärdering av underhållsstrategier
  • Ledare: RISE. Syfte: Utveckla ett verktyg för att simulera underhållsstrategier, för att jämföra och bedöma vinsterna med olika underhållsstrategier

Budget och deltagare

Projektets budget är 11.18 MSEK, varav 5.59 MSEK är finansierat av Vinnova, som del av utlysningen Avancerad och innovativ digitalisering 2023 - andra utlysning. Huvudkoordinatorn är RISE – Research Institutes of Sweden, och projekt partners är: Scania CV AB och Siemens Energy AB. Konsortiets parter har erfarenhet av både tillämpad och grundforskning om prediktivt underhåll samt ML och AI i över två decennier.

Objectives: 

EU-HYBNET (Empowering a Pan-European Network to Counter Hybrid Threats) project aims to empower its network to fight against hybrid threats by proliferating knowledge and facilitating cooperation between industry, practitioners and academia, and by providing advanced solutions for network collaboration and delivering recommendations for training, standardization and industrialization of cutting-edge innovations. 

The main project objectives are: 

1. To enrich the existing network countering hybrid threats and ensure long term sustainability. 
2. To define common requirements that can fill knowledge gaps, deal with performance needs, and enhance capabilities of research, innovation and training endeavours concerning hybrid threats. 
3. To monitor developments in research and innovation activities as applied to hybrid threats.
4. To indicate priorities for innovation uptake and industrialisation and to determine priorities for standardisation for empowering the Pan-European network to effectively counter hybrid threats.
5. To establish conditions for enhanced interaction with practitioners, industry and academia for meaningful dialogue and for increasing membership in the network.
6. To foster capacity building and knowledge exchange on countering hybrid threats.
7. To create a basis for establishing effective synergies with existing European, national and sub-national networks of practitioners and other actors countering hybrid threats. 

Concept and approach 

To achieve the objectives of the project, we will apply an iterative approach, consisting of three full scale project cycles in three core activity areas: i) research (incl. training), ii) innovation monitoring, and iii) recommendations for standardisation and innovation uptake (including industrialisation). Additionally, in a concluding fourth cycle, the project will collect results from each of the previous three cycles, draw conclusions, and make suitable recommendations.

Relevanta dokument

1st Innovation uptake, industrialisation and research strategy

2nd Innovation uptake, industrialisation and research strategy

Pandemin ledde till förändrade resvanor och en kraftig minskning av resandet, bland annat genom hemarbete och användning av andra färdmedel än kollektivtrafik. Många människor kunde eller fick inte heller resa som de brukade. Flexbiljetter introducerades för att möta de nya resvanorna, men dessa biljettyper var inte specifikt anpassade för pandemin.

Flexbiljetter upplevdes inte alltid som flexibla av resenärer eftersom de förutsatte att man reste så många dagar som biljetten gällde för under den bestämda perioden. Om man reste färre gånger kunde det bli dyrare än både månadskort och enkelbiljetter. Tidsbegränsningen på flexbiljetter, till exempel 30 dagar, upplevdes ofta som “oflexibel”. I stället upplevdes ibland vanliga månadsbiljetter och enkelbiljetter som mer flexibla än flexbiljetter eftersom det var enkelt att hålla reda på deras villkor, giltighet och varaktighet. För resenärerna handlade flexibilitet just om enkelhet och bekvämlighet. Bland de krav som resenärerna ställde på nya biljettsystem var att de skulle optimera bästa biljettprisalternativ för resor på både kort (dagsresor) och längre sikt (månad etc.)