– Cirkulär ekonomi är något vi vill lära oss mer om och det är intressant att sätta vår verksamhet i ett för oss, nytt fokus.  Det här är viktigt på så många plan och det är något vi måste se möjligheterna i för att vara konkurrenskraftiga i framtiden, inleder Anna Sundin, hållbarhetssamordnare på Sunfab

Många möjligheter med cirkulärt tänk

Sunfab är ett av världens ledande företag inom komponenter för driften av hydraulisk utrustning. De tillverkar avancerade hydraulpumpar och hydraulmotorer för olika typer av användning, som exempelvis mobila kranar och lastbilar med tippflak. Sunfab är ett familjeföretag med huvudkontor i Hudiksvall. Produkten tillverkas i Hudiksvall och försäljningen av deras produkter sker via återförsäljare och till direktkunder över hela världen.

– Vår produkt är nästan osynlig i den applikation den används, men den har stor betydelse i vad den utför. I branschen kännetecknas våra pumpar och motorer av hög kvalitet. Och just det skulle kunna vara en nyckel till att gå in i system för cirkulär ekonomi. Vi har spånat på nya affärsmöjligheter som att t ex att sälja en tjänst istället för produkten eller ökad återanvändning, fortsätter Anna Sundin.

Sedan starten 1925 har Sunfab kännetecknats av innovation och framtidsvisioner. Något som de fortsätter att aktivt arbeta med. Anna Sundin berättar bland annat om deras engagemang för hållbarhet och deras arbete med cirkulär ekonomi.

– Cirkulär ekonomi är ett intressant område inom hållbarhet. Det känns kul, spännande och hoppfullt att börja jobba med denna typ av frågor eftersom det är fler än vi som tjänar på det. Företaget skulle bli mer intressant för både kunder och samarbetspartners och samtidigt bidrar vi till en hållbar utveckling i världen.

Hållbarhet genomsyrar verksamheten

Sunfabs hållbarhetsarbete har utvecklats mycket under årens lopp och under 2020 tog hållbarhetsarbetet fart på riktigt.

– Vi har sedan 2020 en person som har hållbarhet som huvuduppgift och flera hållbarhetsambassadörer. Vi vill att hållbarhet ska vara en naturlig del av företaget och genomsyra det vi gör, fortsätter Anna Sundin.    

Sedan december 2022 har Sunfab även en ny miljö- och kvalitetschef, Lina Wiberg.

– Jag skulle vilja säga att vi är väldigt med på tåget och det känns roligt att Sunfab, ett medelstort tillverkande företag som i dagsläget inte har egentliga krav på det, verkligen vill jobba med de här frågorna. Det finns alltid möjlighet att lära sig mer och utvecklas på det här området.

Hållbarhetsrapportering ger mervärde till kunderna

Tankar och idéer för utveckling och förbättring finns det mycket av inom företaget. Ett exempel är att de redan gjort en hållbarhetsrapport, inte för att de egentligen behöver utan för att de vill ligga ett steg före och kunna erbjuda som mervärde till sina kunder.

– Egentligen har vi inte något lagligt krav på oss att göra en hållbarhetsrapport, men vi anser att det finns många fördelar med att göra en sådan. Nu när vi gjort vår första så kan vi se vilka förbättringar vi behöver göra inför nästa, vi vet hur mycket resurser som krävs och vilken typ av data vi behöver samla in, säger Anna Sundin.

Deltagande i pilotsatsning - vikten av att gå från linjär till cirkulär

Sunfab deltog under 2022 i pilotsatsningen, Kickstart cirkulär ekonomi för att få inspiration och idéer för hur de kan utveckla sin verksamhet för att bli ännu mer cirkulära. De deltog i Bollnäs tillsammans med flera andra företag från Gävleborg.

– Workshopserien var mycket lärorik och intressanta tankar kom upp för hur vi måste tänka i framtiden. Det var bra gruppdiskussioner om hur vi tänker kring området cirkulär ekonomi och vilka möjligheter det kan ge, säger Anna Sundin.

Matthias Sundström, industridesigner på Sunfab och en av deras hållbarhetsambassadörer var en av dem som deltog i pilotsatsningen tillsammans med Anna Sundin, han berättar om lite tankar som de fick i samband med sitt deltagande.

– Vi ser ju att vi aktivt behöver arbeta med att hitta en smart affär i vår produkt och hur vi på olika sätt kan begränsa våra koldioxidutsläpp. Vi har bra koll på vår värdekedja och har i och med vår medverkan i Kickstart cirkulär ekonomi fått fram ett antal idéer som vi kommer att presentera internt för att se vilka delar vi kan arbeta vidare med, säger Matthias Sundström.

Antalet människor med övervikt och fetma fortsätter att öka. Något som i sin tur ökar risken för flera framtida kroniska sjukdomar – inte minst bland barn och ungdomar. Folkhälsomyndigheten har pekat ut hälsosam kost som en möjlighet att förebygga exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. 

Kosthållning är en komplex fråga 

Vad vi ska äta för att må bra känner de flesta av oss till. Men det är inte riktigt så enkelt som att bara ha kännedom om råd och rekommendationer.  

– Det finns hur mycket information som helst, och hade vi ätit enligt dem så hade förekomsten av de problem vi ser varit lägre. Men vad vi äter och varför är mer komplext än så. Vi påverkas av så många faktorer, som tillgänglighet, portioner som blir större och större, reklam och de matbudskap vi möter – det vi ser reklam för är ofta inte frukt och grönt, utan kalorität mat, säger Maria Biörklund Helgesson, forskare inom hållbar konsumtion och produktion på RISE. 

Men vad är då en hälsosam matvana? I grunden handlar det om att maten på vår tallrik ska vara fiberrikt och näringstät, och till största delen komma från växtriket. En kost som också bidrar till en mer hållbar matproduktion. För att hitta exempel på den typen av livsmedel, behöver vi inte leta långt bort. Det nordiska skafferiet innehåller en rad råvaror och tillagningstraditioner som ger en både hållbar och nyttig tallrik.  

Det nordiska skafferiet visar vägen 

I ett EU-finansierat projekt, Switch, arbetar RISE och övriga partners för ett skifte mot hälsosamma och hållbara matvanor och kostbeteende. Med Danmark som initiativtagare har man formulerat manifestet ”Ny Nordisk Mad” – ett gastronomiskt manifest där man lyfter fram de nordiska råvarorna och matlagningsteknikerna som arbetats fram under lång tid, som syrning och inläggning. Metoder som är lite bortglömda men ofta är både hållbara och hälsosamma.  

– Men Ny Nordisk Mad handlar också om råvarorna, att vi ska äta mer från växtriket och mer av det som finns omkring oss, som fisk, skaldjur, musslor, tång, vilda växter och djur, rotfrukter, bär, kål, ärtor, bönor, rapsolja och kött som producerats på ett bra sätt. Mat som växer och odlas här. Den maten är både hälsosam och hållbar. Vi borde bli bättre på att använda det som finns runt knuten, och som dessutom inte är beroende av en fungerande importkedja, säger Maria Biörklund Helgesson. 

Flera åtgärder samspelar – inte minst innovation 

För att vända utvecklingen krävs en rad åtgärder. Det kan vara allt från politiska beslut som subventioner på nyttig mat och högre skatt på onyttig, att kommersiella krafter som livsmedelsföretag, matvarubutiker och restauranger tar större ansvar för vad de exponerar, tydliga märkningar av livsmedel i butik eller att börja med barnen. 

– Vad exponerar vi våra barn för när det gäller mat och matbudskap? I dag möts de av läsk, snabbmat och olika frestelser varje dag. Alla kan inte hantera det, säger Maria Biörklund Helgesson. 

Även nya, innovativa livsmedel har en viktig plats i utvecklingen. På RISE bedrivs forskning och projekt kring alla delar av livsmedelssystemet, från primärproduktion till produktutveckling. Det kan handla om hur man kan minska salt i olika produkter, hur man kan ta fram köttsubstitut eller vad våra offentliga måltider ska innehålla.  

Utveckla råvaror och produkter vi inte är vana att äta 

En viktig del handlar om att utveckla råvaror och produkter som vi inte är så vana vid att använda, som tång, alger och insekter. Eller att industrin förädlar mer av djuren som föds upp för konsumtion och konsumenten väljer att äta fler delar.  

– Förr åt man betydligt mer av djuret, man hade stor respekt för det djur man fött upp och följt fram till slakt. Man tog inte de bästa bitarna och slängde resten, utan det blev pastej, långkok, buljong och grytor av alla delar. Men det måste göras på ett sätt som tilltalar oss som lever nu, och det måste vara gott, säger Maria Biörklund Helgesson, som menar att vi generellt måste äta mindre kött, och när vi gör det välja kött som exempelvis naturbetet.  

– Vi behöver äta mer vegetabiliskt men det betyder inte att alla måste bli vegetarianer. I kött och fisk finns många mineraler och vitaminer som är svårt att få i sig tillräckligt av annars, särskilt för äldre, sjuka, barn under tillväxt eller gravida kvinnor. 

Sverige har en gynnsam startposition när spelplanen nu läggs för den europeiska batteriförsörjningen. Anläggningar för cellproduktion, återvinning, elmotortillverkning och testning befinner sig i olika stadier av byggfas eller drift. Över 100 miljarder kronor investeras på olika håll i landet. 

50 europeiska batteriproduktionsanläggningar i drift 2030 

Den globala marknaden för batteriproduktionsanläggningar spås omsätta 250 miljarder euro från 2025. Idag är EU:s andel fyra procent - men inom Europa kan omkring 50 anläggningar vara i drift 2030 

– För att vi ska få till en industri i Sverige behöver vi alla delar i en värdekedja. Alla råmaterial behöver inte komma från Sverige, men  alla länkar måste finnas för att vi ska få ut produkter, säger Claes Winzell, forsknings- och affärsutvecklare på RISE. 

Han säger att Sverige lika lite som kommande batterinavet Tyskland eller mineralrika Finland agerar isolerat. Alla delar i en värdekedja – råmaterial, förädlade batterimaterial, battericeller etc – kommer ingå i en global marknad med in- och utflöden av produkter. 

– Det är industriföretagen som är huvudaktörerna. Sedan ska vi i akademin, politiken och statsmakten hjälpa till på olika sätt. 

Maciej Wysocki, projektledare på RISE, säger att det offentliga måste finnas med som finansiär för att riskavlasta med lån eller säkerhetsåtaganden. Ett exempel är Stena Recyclings anläggning i Halmstad som stöttas med 70 miljoner kronor av Energimyndigheten. 

– Sverige behöver en nationell koordinering i sådana här frågor. Det bubblar här och var men det finns ingen nationell handlingsplan, säger Maciej Wysocki. 

Vad händer om ingen tar på sig ledartröjan? 

– Möjligheten att växa organiskt finns säkert kvar men det kommer att ta längre tid. Och vi kommer att komma sämre ut, säger Claes Winzell. 

– Det är nu tillväxten sker för de kommande 5-10 åren. Kan man ta marknadsandelar på en växande marknad så tenderar det att locka till sig ännu fler investeringar. 

– Politiken kan hjälpa till med snabbheten, säger Claes Winzell och nämner bland annat underlättande av tillståndsprocesser för gruvdrift och satsning på testbäddar. 

Kina och Sydkorea dominerar men USA och EU gör enorma investeringar 

Idag dominerar Kina och Sydkorea batterimarknaden. USA och EU gör enorma investeringar för att hinna ikapp teknikmässigt och bli så självförsörjande som möjligt. 

Två tunga rapporter* har lagts fram med förslag på hur Sveriges konkurrenskraft kan smörjas i den europeiska batterivärdekedjan. Bärande i båda rapporterna: satsa på utbildning. Satsa på styrkorna. 

– Idag är det brist på kompetens i nästan hela världen förutom i Asien. Både USA och Europa behöver importera kvalificerad arbetskraft, säger Claes Winzell. 

Olika styrkor hos svenska lärosäten 

Enligt expertgruppen EBA behöver 800 000 människor i Europa utbildas eller omskola sig till 2025 för att möta batteriindustrins efterfrågan. Behovet finns både i näringsliv och offentlig sektor. Såväl specialist- som systemkunskaper blir viktiga. 

Bland de svenska utbildningsmiljöerna inom batterivärdekedjan återfinns Uppsala universitet, Chalmers, KTH och Luleå tekniska universitet. Lärosätena har olika styrkor, som aktiva material, batteristyrsystem, malmgeologi och processmetallurgi. 

Maciej Wysocki ser RISE som en perfekt batteripartner för akademi, näringsliv och myndigheter. 

– På RISE har vi länge siktat på att vara den tvärvetenskapliga kraften för att samla spetsteknologier i Sverige. Här kan vi produktifiera behovet, vi kan kunskapssamla. Det handlar om att industrialisera framstående akademisk forskning. 

– Vi är bland de få i Sverige som kan erbjuda den bredden och som tvärvetenskapligt institut kan göra något vettigt, säger han. 

Claes Winzell lyfter RISE:s tekniska kompetenser och processer kring bland annat standardisering och verifiering. 

– Det finns specialistkunskaper som skulle kunna vara användbara inom cellproduktion, packproduktion, inom hanteringstekniker. Tittar vi nedströms i värdekedjan så har vi experter inom återvinningsteknik. 

Återvunnet material centralt för att nå målen 

Tillväxten av batterier i samhället kommer att vara enorm. För att maximera hållbarheten i batteritillverkningen behövs så kallade sekundärströmmar av återvunnet material. Utan dem, ingen cirkularitet. EU:s kommande batteriförordning talar om att mellan 70 och 95 procent av metallerna ska återvinnas 2030. 

– Det är inte superakut idag men om 5-10 år så kommer det att dimpa ner en massa uttjänta batterier på våra återvinningsstationer, säger Maciej Wysocki. 

Kalkyler** visar att batterier till elektriska fordon och energilagring inom EU kommer behöva upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt för att nå klimatmålet år 2030. För 2050 är uppskattningen 60 gånger mer litium och 15 gånger mer kobolt. 

– Vi behöver satsa tydligare och tidigare i de strategiska delarna i värdekedjan. Då handlar det bland annat om gruvor, anrikning och materialproduktion, säger Claes Winzell. 

– Inom RISE finns mycket tvärvetenskaplig systemkompetens inom material, logistik, miljöpåverkan och policyutveckling för att nämna några tillämpliga områden som kan vara nyttiga i ett sådant sammanhang.  

*: Fossilfritt Sveriges förslag till strategi för hållbara värdekedjor i batteriindustrin kom 2020. Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning la hösten 2022 fram tolv förslag för att stärka batterivärdekedjan inom fyra områden: 

• Stärkt samordning och samverkan inom stat, akademi och näringsliv. 

• Säkrad hållbar råmaterialförsörjning av innovationskritiska råmaterial. 

• Förstärkta insatser och medel för forskning, innovation och affärsutveckling utifrån främst svenska styrkor. 

• Förstärkt kompetensförsörjningen inom den pågående elektrifieringen. 

**EU-kommissionens forskningscenter Joint Research Centre har räknat på framtida behov av batterimetaller jämfört med den nuvarande försörjningen i EU. 

Det finns många inkubatorer och science parks i världen, men långt ifrån alla har ett eget konserthus. Hos kommunala bolaget Piteå Science Park däremot var konserthuset själva grunden. 

– Musikhögskolan ligger i kommunen och vi såg ett behov av en inkubator för musikernas idéer, förklarar Greta Wimander. 

Ur det föddes digitala inkubatorn Go Business som idag är en del av Piteå Science Park. Där jobbar man med kreatörer inom tjänstesektorn, men där finns också en innovationsarena för tyngre industri och förnyelsebar energi, konserthuset samt en hel rad andra initiativ, verksamheter och samarbeten. 

– Kommunen vill erbjuda befolkningen en bred palett av arbetstillfällen. Piteå är en kombination av industristad och kulturella, kreativa näringar. När vi hjälper de här branscherna att ligga i framkant blir vi en mer attraktiv stad och ett lokomotiv för hela regionen. 

Innovation kräver kunskap 

Men bara för att en plats samlar många kreativa människor med stora idéer betyder inte det att innovation uppstår per automatik.  

– Vi här uppe i norr befinner oss mitt i en jättestor omställning och vi behöver jobba med nya saker på nya sätt. Då är det jätteviktigt att vi tänker smart, att vi skapar något nytt. Det är den resan som gör att det blir innovativt, annars blir det bara ett projekt bland andra. 

Certifiering ger kvalitetsstämpel... 

För att skapa fler möjligheter för den innovation som krävs har Piteå Science Park tagit ett strategiskt beslut att certifiera alla sina innovationsledare hos RISE. 

– Självklart kan man gå kurser och få diplom från andra aktörer också, men en certifiering blir en helt annan sak. Det är en väldigt omfattande process, så det blir en tydlig kvalitetsstämpel som skapar trovärdighet. Du kan betala för en kurs, men du kan inte köpa dig till en certifiering. 

Att det är just ett oberoende institut som RISE som utfärdar den bidrar till att ge certifieringen ytterligare trovärdighet.  

– När vi ska jobba i sådana här stora och långa processer är det superviktigt att vi kan visa att vi har en kvalitetsstämpel, att vi faktiskt kan det vi säger att vi kan. Att det är en neutral part som gör det ger extra tyngd, eftersom de inte har något att vinna på det själva. Jag kan varmt rekommendera det. 

...och gör skillnad i vardagen 

Men det är inte bara i kontakten med externa aktörer som Greta Wimander märker av nyttan av sin certifiering. Även i vardagen, där hon just nu är i startgroparna för att ta fram en ny strategi för att utveckla campusområdet i Piteå, märker hon skillnad. 

– Vi vill titta på själva den fysiska platsens värde på ett nytt sätt, och när jag nu sitter och planerar den här resan märker jag verkligen vilken nytta jag har av de verktyg jag har med mig sedan certifieringen. I den nyfikna, och ibland lite osäkra, värld som ett nytt projekt är vet jag att jag har kartan som gör att vi kommer att ta oss igenom det hela och att det kommer att leda till något bra.