I dagens samhälle eftersträvar många organisationer och verksamheter en ökad grad av lärande för att förstå hur befintliga kompetenser kan utvecklas på bästa sätt för att möta kompetensförsörjningsbehoven. Det är en omfattande transformation där struktur, organisation och kultur för lärande behöver förbättras, både på arbetsplatsen och i samhället i stort.

Livslångt lärande har blivit alltmer framträdande i takt med övergången från industri- till kompetenssamhälle, och det påverkar alla aspekter av vår tillvaro. Förändringen är genomgripande och ingen kan idag fullt ut förutspå hur yrkesliv, institutioner och befintliga modeller och metoder kommer att se ut framöver. Däremot kan befintliga strukturer utgöra hinder för utvecklingen av det livslånga lärandet som krävs redan i dagens värld.

Innovation genom lärande

För att möta behoven inom kompetensförsörjning är engagerande, relevant och tillgängligt lärande på alla nivåer och genom hela livet avgörande. Det kräver en förändrad kultur där viljan att lära främjas och där lärandet tillgängliggörs på fler sätt än tidigare.

”Idag är det brådskande att säkerställa kompetensförsörjningen inom flera stora innovationsområden såsom energiförsörjning, välmående och hälsa, samt logistik och transporter. Utöver arbetsgivares behov av kompetens behöver varje individ rustas genom lärande för att kunna bidra i ett jämlikt och demokratiskt samhälle.”

RISE strävar efter att stödja alla verksamheter som vill skapa lärande i sina organisationer och verksamheter, där varje individ uppmuntras och stöds i sin personliga och professionella utveckling. Våra partners och kunder spelar en central roll i detta. Det kan handla att identifiera nya samarbetsytor, utforska möjligheter till kunskapsutbyte, gemensamma projekt och samarbetsinitiativ för att främja en kultur av lärande. Ofta behövs stödstrukturer som stärker organisationens förmåga att prioritera lärande. Det kan inkludera att skapa ramar och processer för att identifiera och tillhandahålla resurser för kompetensutveckling, etablera mentorprogram eller införa regelbunden kunskapsdelning och feedbackprocesser. Genom att utforma dessa stödstrukturer underlättas lärande och kunskapsutbyte inom organisationen. Genom att skapa en kultur där lärande är en naturlig del av vardagen kan organisationen bli mer anpassningsbar och innovativ.

Alla behöver inkluderas i lärande

”Organisationer och verksamheter behöver erbjuda attraktiv kompetensförsörjning för att locka och rekrytera ny kompetens samtidigt som man måste erbjuda vidareutveckling för befintliga medarbetare. Forskning visar att det är helt centralt att kompetensutvecklingsinsatser utgår från den som ska lära nytt och att design av lärande för vuxna därför behöver utvecklas på många olika sätt.”

RISE forskning handlar till stora delar om att utforska hur våra partners kan skapa anpassade lärandeupplevelser för vuxna som möter deras specifika behov, utmaningar och intressen. Genom att erbjuda workshops, seminarier, interna utbildningar och kompetensutvecklingsprogram anpassade för vuxna, kan kontinuerlig kompetensutveckling och personlig utveckling främjas. I alla insatser och projekt finns strävan att skapa en kultur där medarbetare uppmuntras och känner sig trygga att dela kunskap, experimentera och lära sig från sina misstag.

Partnerskap för att forma framtidens lärande

Genom att arbeta tätt tillsammans kan vi identifiera specifika behov och utmaningar inom olika branscher och sektorer och utveckla skräddarsydda lärandelösningar. Genom att integrera olika perspektiv och expertis kan vi bidra till en mer inkluderande och effektiv kompetensförsörjning i samhället.

”Samarbeten och partnerskap är nyckeln till att forma framtidens lärande. Genom att samarbeta kan vi dela kunskap, erfarenheter och bästa praxis för att utveckla och implementera effektiva lärandelösningar. Tillsammans kan vi skapa en positiv förändring och möta samhällets kompetensförsörjningsbehov.”

RISE har strategiska samarbeten med partners och kunder i att forma framtidens lärande. Genom att utforska och prototypa olika aspekter av lärande, skapar vi en grund för att identifiera nycklar för framtidens lärande och anpassa dem till varje organisations specifika behov och kontext. Vårt gemensamma mål är att skapa en struktur och kultur för lärande som är anpassad till dagens samhälle och möta de utmaningar och behov som ligger framför oss. Tillsammans kan vi forma framtidens lärande och möjliggöra en stark kompetensförsörjning för våra partners, kunder och samhället som helhet.

Västra Götaland och tillverkningsindustrin har en ganska speciell relation. Unik, kan man till och med säga. En femtedel av hela den svenska arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin återfinns inom regionen. Fordonsindustrin är den största enskilda sektorn i den regionala ekonomin. Dessutom befinner sig VGR mitt i det framväxande svenska batteri- och elektrifieringsklustret.

Även om industriforskning inte traditionellt sett har varit ett fokusområde för regionen har VGR valt att göra ett undantag. Industrin genomgår en stor transformation, och för att styra den i rätt riktning, genom att främja relevanta initiativ, har VGR blivit en nyckelspelare. Men var kommer additiv tillverkning (AM) in i bilden?

– Additiv tillverkning. Jag visste att det skulle vara av stor betydelse för den svenska industrin i framtiden, men hur långt in i framtiden? Hur snabbt skulle det växa? Kanske var det läge att ta med AM i beräkningarna, säger Fogelberg.

Som synes var det inte givet för regionen att finansiera Applikationscenter för additiv tillverkning (AM-center) eller dess projekt. Men finansiera dem gjorde de. Faktum är att AM blev ett av de största finansieringsområdena inom högteknologisk industri i VGR:s portfölj.

– Jag tänkte att om vi kunde samordna den pågående omvandlingen av industrin med införandet av, och övergången till, additiv tillverkning, så kanske vi kunde uppnå en konkurrensfördel, säger Fogelberg.

Quid pro bono

Med finansiering följer förväntningar och förpliktelser, naturligtvis. Bland dem finns "volymförmåga". Inte bara ska AM-komponenter vara av hög kvalitet, utan processerna måste också vara automatiserade och kostnadseffektiva. Dessutom förväntar sig VGR att AM-center, och de stora tech-ledarna inom det, ska skapa ett nytt industriellt ekosystem som små och medelstora företag kan ansluta sig till.

– Early adopters och tech-starka bolag har ett ansvar. För många företag är det en enorm utmaning att implementera ny teknik. Insikter eller kompetens som erhålls inom området för AM måste nå ända ner till de minsta företagen, förklarar Fogelberg.

Ett av de VGR-finansierade projekten inom AM-center som hanterar denna specifika fråga är 3D-Action.

– 3D-Action öppnar dörren till AM-världen för dem som inte förmår att öppna den själv. Projektet har fördelen att ge alla möjligheten att lära, testa och leka. Men det är viktigt att det finns kunniga parter som kan stötta dem i nästa steg också. Små företag behöver trygghet under hela resan. De har inte resurserna att anställa specifik AM-personal eller köpa in utrustning, säger Fogelberg och fortsätter:

– Det finns flera företag som har den rätta kunskapen och utrustningen, det vore fantastiskt om det gick att beställa fungerande delsystem från dem, med support för att sätta dem i drift.

Ett starkt partnerskap

Våren 2023 startades ett nytt VGR-finansierat projekt vid centret som kallas KOMPASS II. Dess främsta syfte är att säkerställa en långsiktig kompetensutveckling till förmån för partnerföretag och andra organisationer (privata och offentliga) som söker hjälp inom området additiv tillverkning.

Sammanfattningsvis är Fogelberg nöjd med hur långt centret har kommit sedan det startade. Hittills har alla förväntningar uppfyllts, och han ser ljust på framtiden.

– Jag är optimistisk. Jag tror att det arbete vi utför inom centret kommer att vara användbart i den industriella transitionen. Så länge företagen är villiga. Jag ser att kontakter knyts och information utbyts. Det är en bra början.

Designa produkten, tillverka, sälj. Köp, slit och släng. Börja sedan om från början igen med ny produkt. 

Det är (väldigt förenklat) principen bakom linjära affärsmodeller, en princip som nästan alla branscher, i nästan alla länder, har jobbat efter de senaste hundra åren. Men just nu håller något på att hända. 

– Utvecklingen är i sin linda, men idag ökar intresset för cirkulära affärsmodeller markant och det finns en hel del case att inspireras och lära av, säger Pernilla Dahlman, senior rådgivare och innovationsledare cirkulära affärer på RISE. 

Regeländringar accelererar utvecklingen 

Den här utvecklingen förväntas accelerera ännu mer de kommande åren. Då kommer nämligen flera regeländringar från EU, till exempel skärps kraven kring hållbarhetsredovisning, samtidigt som det nya ekodesigndirektivet med krav på cirkularitet och livscykeltänk redan under produktutvecklingen träder i kraft. 

– 2024 kommer att innebära en rejäl brytpunkt på vägen från linjära till cirkulära affärsmodeller. De nya reglerna kommer först bara att gälla för större bolag, men eftersom småföretag ofta levererar till stora bolag kommer kraven att sprida sig relativt snabbt, och företag kommer att stå inför en helt ny verklighet. 

Och som alltid gäller att de företag som börjar ställa om på en gång kommer att ha en konkurrensfördel på den nya marknad som snart är ett faktum. 

Cirkulär affärsmodell ska minimera världens resursuttag 

Men hur gör man? Hur går man egentligen från en linjär till en cirkulär affär? För att förstå det måste man först förstå vad en cirkulär affärsmodell egentligen är. 

– En cirkulär affärsmodell syftar till att minimera världens resursuttag och bygger på en av tre principer, eller en kombination av dem. 

Den första principen handlar om att bevara produktens värde, det vill säga att redan i designfasen förbereda så att den kan byggas om, renoveras eller bevaras så länge som möjligt.  

– Här på RISE kallar vi det framtidsadaptiv design och vår grupp jobbar bland annat med Polestar och Volvo Group för att undersöka hur man redan på designstadiet kan se till att produkten får lång livslängd. Det görs bland annat genom att identifiera delar som kan tänkas slitas mycket och fundera på hur de kan repareras eller bytas ut istället för att behöva kassera hela bilen. 

Den andra principen är att öka nyttjandegraden av produkter som idag används mycket lite under sin livstid. Tydliga exempel är bilar, verktyg och båtar som i realiteten står oanvända större delen av sin livstid. 

– Om istället fler personer kunde använda samma produkt skulle nyttjandegraden öka utan att vi ökar resursuttaget ur planeten. 

Ett exempel på en sådan affärsmodell är Ihopa, ett företag som ställer ut förråd fulla med verktyg av god kvalitet i bostadsområden. Mot en fast månadsavgift kan grannarna använda verktygen hur mycket de vill, och får på så vis tillgång till funktionen utan att behöva ha alla verktygen stående där hemma. 

– Vi har gjort ett forskningsprojekt tillsammans med dem där vi bland annat har gjort beteendestudier och studier kring betalningsvilja för sådana här tjänster. 

Den tredje principen är så kallad återcirkulering, det vill säga att produkten cirkuleras till en användarcykel till. I första hand som fungerande eller renoverad produkt (tänk till exempel kläder och mobiler), i andra hand som komponent, och i sista hand som material. 

Samverkan med andra aktörer viktig 

Att ställa om sin affär efter en eller flera av de här principerna kommer att vara viktigt, och för att lyckas med det behöver man ta ett strategiskt grepp, orientera sig kring hur marknaden ser ut, vad branschen redan gör, vad kunderna har lärt sig att efterfråga i andra branscher och så vidare. Inte minst behöver man kroka arm med sitt ekosystem för att skapa rätt kundvärde.  

– I cirkulära affärsmodeller krävs det ofta att samverkan sker mycket nära andra aktörer, något som inte alltid är lätt att få till eftersom organisationer har olika mål, prioriteringar och incitamentsmodeller. Det kräver en ny form av ledarskap för att lyckas med det. 

För att underlätta samarbete mellan bolag startade RISE under 2023 därför en samverkansplattform kallad Circular Business Lab, som blir en slags gemensam verkstad för cirkulära affärer. 

– Medlemmarna får både hjälp i sitt omställningsarbete och att möta potentiella samarbetspartners, samtidigt som de får tillgång till hela RISE expertis. Som en oberoende part van att skapa samverkan mellan både näringsliv och det offentliga ser vi att vi har en viktig roll att fylla i den här kedjan.  

– Den digitala lösningen som vi implementerat underlättar både för oss och våra kunder att serva sina fordon i tid innan deras garantier löper ut, inleder Tom Brander VD Northbike i Sundsvall och Umeå.

Utmaning att serva i tid

Northbike är Nordens största återförsäljare inom powersport produkter, som exempelvis snöskotrar, fyrhjulingar, motorcyklar och mopeder. De säljer och servar nya och begagnade fordon. Ett problem är att dessa fordon sällan servas enligt tillverkarens rekommendationer och då slutar fordonets garanti att gälla.–

– Utmaningen vi hade var att på ett smidigt sätt få tag på våra kunder och påminna dem om att de behöver serva sina produkter för att de ska få bibehålla sin garanti. Detta utan att behöva ringa runt till alla, för det är tidsödande och resurser som vi inte har, säger Tom Brander

Effektiv process som påminner kunderna

För att effektivisera denna process har Northbike tillsammans med RISE, inom ramen för EU-projektet Digikraft, tittat på hur man kan få en bättre överblick över vilka kunder som bör serva sina fordon och ett smidigt sätt att kommunicera med dem.

– Genom RISE har vi nu fått till en digital lösning som enkelt påminner våra kunder om deras service och garantier. Det är ett färdigt ifyllt formulär över fordonets uppgifter, det enda kunden behöver göra är att bekräfta att man behöver service och så kontaktar vi kunden för att boka in dem på vår verkstad, säger Tom Brander

Nytt arbetssätt

Den nya digitala lösningen gör att Northbike sparar tid och samtidigt gör så att fler fordonsägare behåller sina garantier.

– Lösningen har integrerats i våra befintliga verktyg och för oss spar det både tid för våra kundmottagare, ökar antalet service i verkstaden och att flera av våra kunder kan behålla sina garantier. Vilket ju är väldigt bra både för oss och för våra kunder, avslutar Tom Brander.

- Förändringstakten i samhället har ändrats radikalt. Men för att vi ska kunna använda tekniken som en del av den hållbara omställningen krävs det ny kompetens och nya arbetssätt och metoder. Och där kan vi på RISE hjälpa företag och organisationer att hitta rätt väg framåt med utbildning och kunskap, säger hon.

Oftast när det gäller utveckling så tänker de flesta på teknik och utrustning. Men hur vi människor tar oss till nya kunskapsnivåer är minst lika viktig, enligt Charlotta Schibbye Fredrikson.

- Som privatpersoner är vi duktiga att anpassa och ta till oss ny teknik och nya tjänster. Däremot ligger organisationer och policys alltid sist i kön vad gäller anpassning till innovationer och teknik. Ibland kanske det också är bra att organisationer är lite trögrörliga och inte först på bollen med senaste innovationerna. Men just nu går utvecklingen så fort att de hamnar lite för långt efter och då blir det bekymmer i samhället. Det saknas framför allt kompetens och arbetssätt, säger hon.

Nya yrken tar plats

Charlotta Schibbye Fredrikson tar läkare som exempel vad gäller yrken och kompetensområden som alltid har utvecklats naturligt.

- Takten har ökat även för dem vad gäller diagnosticering med mera, och även ingenjörer har börjat flagga för en halveringstid på deras kompetens. Det innebär att den kompetens de har lärt sig har bara halva värdet efter en viss tid. Tidigare räckte det till exempel att läsa till civilingenjör och den utbildningen räckte i 30 år. Så är det inte längre. Nu behöver vi tillföra kompetens löpande i arbetslivet.

Hon nämner även att vissa tjänster har försvunnit i samhället, på grund av den tekniska utvecklingen. Nya yrken tar plats.  

- Ett tydligt exempel på omställningen är att cirka 70 procent av de som går i första klass i dag kommer jobba med yrken som vi inte känner till idag. Det säger en hel del om utvecklingen i samhället. Och inte minst frågeställningen om hur vi ska förbereda och utbilda våra barn och ungdomar för det. Det blir därför ännu viktigare att träna på förmågan att ta till sig kunskap, säger Charlotta Schibbye Fredrikson. Du kan ju faktiskt att lära dig att lära.

På frågan om utveckling av kunskap, samhället och arbetslivet så är det ofrånkomligt att inte beröra AI.

- Det finns ett viktigt samhällsansvar i den snabba utveckling som sker. Om vi inte inkluderar alla i teknikutvecklingen och kompetensfrågan så riskerar vi att få ett 80/20-samhälle där 20 procent av befolkningen hamnar i ett slags utanförskap vilket är skrämmande, säger Charlotta Schibbye Fredrikson.  

RISE erbjuder framtidens kunskap och utbildningar

På RISE finns ett stort antal utbildningar och insatser för företag och organisationer, allt från kompetenshöjande och kompentensomställning till ”Newskilling”.

- Newskilling handlar om när du som företag eller organisation vet att ni behöver tillföra ny kunskap men inte exakt vad. Här kan vi på RISE hjälpa till att tillsammans med er utforska och hitta rätt väg framåt, säger Charlotta Schibbye Fredrikson. Inom RISE kan vi ju även titta på en Framtidsanalys av er verksamhet för att hitta alla möjligheter som finns även utanför kompetensområdet, berättar hon.

RISE har en roll att tillgängliggöra den forskning och kunskap som kommer fram i projekt och arbeten.

- Det som gör oss på RISE unika är vår djupa kompetens inom alla områden, allt från samhällsbyggnad, cybersäkerhet och hållbar betong till mätteknik, certifieringar med mera. Dessutom har vi forskning och kunskap inom lärande som är ett tvärdisciplinärt område. Det gör att vi kan hitta processer och metoder som fungerar för alla typer av organisationer. Lärande behöver inte längre betyda att du sätter dig i skolbänken och får en utbildning. Det kan lika gärna handla om att lära dig tillsammans med andra på arbetsplatsen eller medan du gör något. Vi på RISE hjälper ju gärna hela Sverige att bli bättre på lärande, avslutar Charlotta Schibbye Fredrikson.