Melina Bergström är projektledare på RISE och har arbetat med inkluderande innovation i många år.
– Det finns många goda exempel där inkludering gjort forskning, utveckling och innovationer bättre. Genom att aktivt tänka till kring olika typer av målgrupper och anpassa lösningar, både produkter och tjänster men också hela samhällssystem, utifrån olika människors behov, så hittar vi faktiskt lösningar som passar oss alla.

Det kan till exempel handla om att ta fram en kniv som handsvaga personer ska använda – troligtvis fungerar den även för en handstark. Det kan också handla om jämlika vårdköer, krocksäkra bilar, regionala utvecklingsplaner eller arbetsmiljön i en tung industri. Alla olika aspekter ger oss bättre lösningar om vi tänker olika målgrupper, användare och intressenter.

Inkludering som förutsättning för innovation

Inkludering är en förutsättning för att ta vara på mångfalden av perspektiv och idéer som krävs för innovation och konkurrenskraft. Det handlar både om affärsnytta och om att spegla och bidra till ett jämlikt samhälle. Melina Bergström berättar vidare att vi inte kan förbise viktiga idéer och innovationer.
- Vi behöver arbeta med jämställdhet, mångfald och inkludering i allt vi gör i en organisation. Från styrelserummet, rekryteringen till mötesrummet och ritbordet - hela kedjan i en verksamhet.
Genom att inkludera olika perspektiv och mångfald i projekt, organisationer och processer ökar inte bara kreativitet och välmående bland de som deltar, utan också förmågan att lösa komplexa problem. Forskningen visar tydligt att inkluderande arbetsplatser inte bara är mer framgångsrika utan också mer lönsamma. Inkludering går från att vara något man arbetar med för att följa lagkrav och direktiv till att vara affärskritiskt.
- Inkludering blir en viktig länk för organisationers förmåga att attrahera och behålla talang och kompetens. Det handlar om att skapa bättre idéer och lösningar som passar fler, säger Melina Bergström.

Ett konkret steg mot en mer inkluderande organisation är att höja kompetensnivån och öka medvetenheten inom området. RISE kurs Inkluderande Innovation är ett bra första steg. Kursen ger kunskap och praktiska metoder för det fortsatta arbetet i den egna organisationen.

Forte har låtit sin ledningsgrupp gå webbutbildningen.  
Jonas Björck, generaldirektör på Forte berättar: 
– När vi arbetar med inkludering är det viktigaste att ständigt ifrågasätta det vi håller på med utifrån ett inkluderingsperspektiv och aldrig sluta med det. Det är så lätt att ta saker för givet. Den här kursens styrka är att den går från teori och metod till praktik och design. Hela kedjan gås igenom och istället för att behandla frågorna separat får deltagaren det samlat och kan sätta det i sitt eget sammanhang.

Degmo Daar på Emmstech arbetar med att hjälpa organisationer att implementera och integrera strategier och åtgärder för mångfald, jämlikhet och inkludering i sin verksamhet. 
– Jag gick kursen för att få en tydligare inblick i vad svensk forskning säger om inkludering och innovation. Kursen var välstrukturerad och gav en klar överblick av ämnet. Detta är definitivt en kurs som alla borde överväga för att få en grundläggande introduktion i inkluderande innovation.

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en tidsdifferentierad effekttariff, som innebär att elnätskostnaden blir lägre om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter då belastningen på nätet är lägre, eller dyrare om kunden använder el när belastningen är hög. Hos Göteborg Energi Nät pågår planeringen inför förändringen för fullt.

– Idag är det väldigt hög belastning på elnätet vissa tider på dagen och på vintern. Övriga tider används nätet mycket mindre. Genom att införa differentierade avgifter beroende på när elen används vill man jämna ut förbrukningen och på så sätt använda elnätet mer effektivt, säger Mihail Chigrichenko, affärsutvecklare på Göteborg Energi Nät.

Kräver ändrat beteende

I dag finns flaskhalsar i överliggande regionnät och stamnäts överföringsförmåga, något som kan leda till kapacitetsbrist i Göteborg inom några år. Utbyggnad av dessa nätnivåer pågår men tar för lång tid för att möta elbehovet. För att sprida ut förbrukningen och kapa topparna i eleffektförbrukningen krävs att elanvändarna ändrar sitt beteende. Tidsdifferentierade effektavgifter är en viktig del av det. Kommunikation en annan.

– Vi vill kunna identifiera och kommunicera direkt med kunder med en viss förbrukningsprofil. Ett enkelt exempel är att rikta information till elbilsägare som laddar mitt på dagen och informera just dem om att de kan spara pengar genom att ladda på natten i stället. Det gör våra kommunikationskampanjer mycket mer träffsäkra.

Vände sig till RISE

Genom att hjälpa kunderna att använda eleffekt vid tider då kostnaden blir som lägst kan Göteborg Energi bidra till att belastningen på elnätet blir så optimal som möjligt. För att få underlag till denna datadrivna kommunikation vände sig Göteborg Energi till RISE.

– Vi har tagit fram en dataanalysmodell och algoritmer som kan analysera data från hushållsmätarna och identifiera kundsegment utifrån olika förbrukningsmönster. På så sätt kan man hitta grupper som till exempel har elbil, solceller eller olika typer av värmesystem, säger Claes Sandels, forskare på RISE.

I projektet användes tre års anonymiserade data från 50 000 av Göteborg Energi Näts villakunder. Metoderna har potential att skalas upp till alla elkunder i Göteborg. Resultaten kan också användas som underlag för planering av elnätet.

– Genom att förstå hur olika kundsegment förändras över tid får Göteborg Energi Nät insikter om var de ska sätta in sina resurser. Om andelen elbilar ökar i ett område behövs kanske förstärkning där, säger Claes Sandels.

Fortsätta utveckla och börja använda

Mihail Chigrichenko är mycket nöjd med samarbetet med RISE.

– Det har fungerat jättebra. Framöver hoppas vi kunna utveckla lösningarna tillsammans med fler energiaktörer. Elnätsbolagen täcker hela Sverige men konkurrerar inte med varandra, så det finns bra förutsättningar för att dela med sig av resultat och fortsätta utvecklingen i nya projekt, säger Mihail Chigrichenko.

Men det handlar också om att faktiskt använda de verktyg och lösningar som redan tagits fram.

– Den stora utmaningen är att införa den datadrivna kommunikationen i organisationens processer. Det är en sak att ha tillgång till data, en annan att faktiskt använda den. Vi behöver göra det enkelt att använda informationen i kommunikationsarbetet eller som underlag för beslut, säger Mihail Chigrichenko och fortsätter:

– En annan viktig fråga är kundernas integritetsskydd. Som företag är vi framför allt intresserade av data på gruppnivå, även om vi använder informationen för att skapa nytta för den enskilda kunden. Det är viktigt att vi är transparenta kring vilken data vi använder och hur, så att vi behandlar kundernas personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen, säger Mihail Chigrichenko.

Andra kundkategorier

Claes Sandels ser stor potential att skala upp i framtiden.

– Nu har vi tittat på villakunder. I framtida forsknings- och utvecklingsprojekt vill vi fortsätta utveckla för andra kundkategorier, till exempel industrifastigheter och kontorsfastigheter. Visionen är att kunna modellera en hel stad för att kunna optimera dess effekt- och energiflöden, säger Claes Sandels.

Det finns flera exempel på företag som har lyckats förena cirkularitet med ekonomisk framgång. Lättnavigerade second hand-sajter är ett exempel, pålitliga bildelningstjänster ett annat. Den gemensamma nämnaren? Företagen har skapat attraktiva, cirkulära erbjudanden med slutanvändaren i fokus.   

– I stället för att tjäna pengar på att nyttja ändliga resurser och sälja billigt, lyckas dessa företag tjäna pengar på att sluta cirklar så att resurser kan flöda vidare. Många cirkulära affärsmodeller handlar om att behålla ägandeskap av produkterna för att bättre kunna styra flödena. I praktiken kan det innebära att användarna inte är de faktiska ägarna av produkten, säger Anneli Selvefors, senior forskare inom affärsdesign på RISE. 

Men hur är det då med företagen som har en lång historia baserad på en linjär affärsmodell? En rapport från Luleå tekniska universitet publicerad 2024 visade att det saknas exempel på stora företag som framgångsrikt skalat upp en cirkulär affärsmodell och ersatt den gamla. Det finns en massa aspekter som gör att det är smidigare att vara kvar i den linjära världen, konstaterar Sara Renström, senior forskare inom teknologier för interaktion på RISE. 

– Det är svårt att ställa om ett helt företag, och faktum är ju att det fortfarande är ekonomiskt lönsamt att köra på den linjära affärsmodellen. Men i en framtid där vi har än mer knappa resurser än vi har i dag kommer det att bli svårare att upprätthålla det sättet att jobba. 

Förstår du dina användare – på riktigt?  

Sara Renström och Anneli Selvefors har forskat på vilka möjliggörare och hinder som finns för att skapa attraktiva, cirkulära erbjudanden. Cirkulära erbjudanden är en förutsättning för att kunna göra förflyttningen till en cirkulär affärsmodell. Efter att ha intervjuat 13 företag som har kommit olika långt på sin omställningsresa, samt gått igenom litteratur på temat, identifierade forskarna ett antal olika områden som var viktiga för företagens förmåga att ta fram cirkulära erbjudanden som kunderna faktiskt vill ha.  

Mycket handlar om att förstå sina användare och deras behov. Det kanske låter enkelt, men forskningen visar att det inte räcker med att fråga sina kunder vad de behöver och vill ha. Ofta vet användaren inte vad hen behöver förrän lösningen finns tillgänglig.  

– För ett kreativt designarbete, som vi tror är avgörande för att skapa riktigt bra cirkulära värdeerbjudanden, behöver man börja titta på vad människor gör och använder. Det är en nivå djupare än att bara prata med kunderna. Nästa nivå är att försöka ta reda på vad de känner och drömmer om, förklarar Sara Renström.  

Mer samarbete längs värdekedjan  

Att jobba aktivt med att lära känna sina kunder på djupet, exempelvis genom användarundersökningar, är alltså en förutsättning för att skapa attraktiva, cirkulära erbjudanden. Det är också viktigt att teamet som genomför dessa undersökningar har nära kontakt med produktionsavdelning och marknadspersoner på företaget. Då fastnar inte insikterna vid den första hållplatsen.  

– Om användarperspektivet får genomsyra alla företagets avdelningar blir det här någonting att samarbeta kring. Det går såklart att driva ett framgångsrikt företag ändå, men vi har sett att en organisation som samarbetar kring frågan lättare kan ta fram attraktiva, cirkulära erbjudanden, säger Sara Renström. 

Det gäller inte bara att få till ett bra samarbete inom den egna organisationen – en annan möjliggörare är samarbete med andra aktörer längs värdekedjan. Ett företag som vill gå från att sälja produkter till att hyra ut produkter, kan exempelvis ta hjälp av en IT-leverantör för att skapa en digital plattform varifrån uthyrningen kan ske.  

”Finns möjligheter för alla bolag” 

Det är en utmaning att lämna det linjära som tjänat företaget väl under decennier, för att skapa helt nya, cirkulära erbjudanden. Här kommer RISE in i bilden. Inom RISE finns det stor expertis kring cirkulära värdeerbjudanden och affärsmodeller.  

– Vi kan hjälpa till att ta reda på användarnas behov relaterat till kundens specifika nisch. Vi kan även bistå på ett strategiskt plan och tillsammans fundera över hur de kan jobba med användarna under utvecklingsprocessen. Det kan också handla om att identifiera möjliga partners i värdenätverket och initiera samarbeten som behövs för att komma framåt, säger Sara Renström. 

– Det finns möjligheter för alla bolag att stärka sin egen förmåga och sina förutsättningar för att utveckla cirkulära erbjudanden och affärsmodeller som blir mer attraktiva än sina linjära föregångare, säger Anneli Selvefors.