TexRestore syftar till att skapa en ny industriell modell för cirkulär textilåterställning som kan skalas från dagens tiotusentals produkter till miljontals plagg per år. Genom att samla insamling, sortering, reparation, tvätt, rekonditionering och utleverans i centraliserade hubbar vill projektet göra livslängdsförlängning av textilier både lönsam och klimatmässigt självklar för modeföretag, arbetsklädesleverantörer, offentliga aktörer och återförsäljare.

Projektets mål

Målet är att under projektperioden utveckla, testa och validera en centraliserad återställningshub där alla processteg optimeras, standardiseras och dokumenteras i manualer, affärsmodeller och nyckeltal som kan ligga till grund för fullskaliga hubbar i Sverige och Europa. Projektet ska också ta fram en digital tvilling av en större återställningshubb samt validera den patenterade Automated Repair Module (ARM), för att minska kostnader, höja kvaliteten och möjliggöra snabb uppskalning av kapaciteten.

Net Zero Industry är ett av fem innovationsprogram inom Impact Innovation som ska bidra till en hållbar omställning och att stärka Sveriges globala konkurrenskraft. 

Programmets mission utgår från en tydlig samhällsutmaning: produktion, konsumtion och värdekedjor måste rymmas inom planetens gränser. Samtidigt behöver industrin öka takten i omställningen för att stärka sin konkurrenskraft som bygger på hållbarhet och resiliens.

Svensk industri sysselsätter över 1 miljon människor samt står för en stor andel av exporten och landets FoU-investeringar. Tillverkningsindustrin är avgörande för landets sysselsättning, tillväxt och innovationskraft. För att säkra fortsatt konkurrenskraft i en alltmer osäker omvärld krävs en snabb och genomgripande omställning mot nettonoll-utsläpp och mer resilienta värdekedjor. 

För att lyckas krävs mer än enskilda tekniska lösningar. Omställningen måste ske på systemnivå och omfatta hela värdekedjan. Därför arbetar programmet brett med material, produkter, produktion, affärsmodeller, policy & regelverk, infrastruktur samt värderingar och kultur. Genom att samla aktörer som normalt inte samarbetar skapas både lösningar, kompetens och förmåga som ger verklig effekt både på kort och lång sikt.

Hundratals företag och organisationer har redan mobiliserats genom programmets forsknings- och innovationsprojekt, där ny teknik, smartare arbetssätt och mer robusta värdekedjor utvecklas. 

Målet är att göra nettonoll till en strategisk fördel och stärka svensk tillverkningsindustris konkurrenskraft, motståndskraft samt position som global föregångare. 

Om programmet:

Net Zero Industrys organisation och verksamhet bygger på en bred aktörssamverkan. Programkontoret drivs av Teknikföretagen och RISE Research Institutes of Sweden och är en del av Impact Innovation som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. 

Arbetet inom programmet drivs i nära samarbete med akademin, industrin och tillverkningsindustrins ekosystem. 

Läs vidare om programmet och ta del av vår förändringsteori som beskriver både utmaningar och mål mer i detalj: Klicka här. 

Programchef är Sofia Wieselfors, Teknikföretagen. Cecilia Ramberg, RISE är vice programchef.

EISER syftar till att utveckla innovativa lösningar som gör massa‑ och pappersindustrin mer energieffektiv, resurseffektiv och motståndskraftig. Genom att kombinera teknisk utveckling, systemintegration och industriell symbios ska projektet ta fram praktiska metoder och verktyg som hjälper företag att fatta långsiktigt hållbara beslut. Målet är att minska energi‑ och vattenanvändning, stärka lokal resiliens och skapa nya värden i gränslandet mellan industri och samhälle.

 Massa‑ och pappersindustrin står inför stora utmaningar: höga energibehov, omfattande vattenanvändning och ökande krav på klimatneutralitet. Samtidigt måste industrin kunna hantera osäkerheter kopplade till energipriser, resurstillgång, geopolitiska förändringar och nya hållbarhetskrav. Dagens linjära processer begränsar möjligheten att utnyttja restvärme, vattenflöden och andra resurser på ett effektivt sätt. För att nå klimatmålen krävs både tekniska innovationer och nya arbetssätt som möjliggör symbios mellan industrier och lokala aktörer.

Projektet utvecklar ett sammanhållet angreppssätt där tre huvudområden integreras: energieffektiv torkning, vatten‑energi‑nexus samt symbiotiska processlösningar. Genom avancerade analyser, modellering, pilotutveckling och fallstudier i Sverige, Italien och Österrike skapas metoder och verktyg som kan användas av både industriella aktörer och samhällsplanerare. Lösningarna inkluderar högtemperaturvärmepumpar, optimerade vattenflöden, restvärmeutnyttjande, digitala beslutsstöd och strategiska processer för att identifiera nya samarbeten och värdekedjor.

EISER förväntas bidra till kraftigt minskad energianvändning, reducerad vattenförbrukning och ökad användning av restvärme – något som gynnar både klimatet och industrins konkurrenskraft. Genom att skapa strukturerade arbetssätt för industriell symbios kan projektet stärka lokal energiresiliens, bidra till minskade utsläpp och öppna för nya affärsmodeller kopplade till cirkulära resurser. Resultaten stödjer flera globala hållbarhetsmål, särskilt SDG 7 (Hållbar energi), SDG 9 (Hållbar industri), SDG 12 (Hållbar produktion och konsumtion) och SDG 13 (Bekämpa klimatförändringarna). Efter projektets slut kan resultaten implementeras brett och skapa långsiktig nytta för både industri och samhälle.

Initiativets medverkande aktörer har höga ambitioner inom klimatomställningen och arbetar aktivt i hela värdekedjan. Aktörerna är en del av varandras värdekedjor och ser samverkan som en nyckel för att Sverige gemensamt ska kunna nå netto-noll utsläpp senast 2045. Det finns ett uttalat behov av att påskynda omställningen till en hållbar hälso- och sjukvård i Sverige, i linje med utvecklingen i andra länder.

Den gemensamma klimatambitionen:

Nedanstående gemensamma klimatambition kommer att undertecknats av de aktörer som medverkar i det nationella klimatinitiativet vid lanseringen den 3 februari 2026. 

Tillsammans visar vi inom svensk hälso-, sjukvårds- och life science sektor vägen mot en hållbar framtid. ​

Vi åtar oss att genom samverkan minska utsläppen av växthusgaser med ambition att nå netto noll 2045 i hela värdekedjan. För att nå ambitionen minskar var och en sina egna utsläpp genom tidsatta omställningsplaner i linje med Parisavtalet. Var och en av oss bidrar aktivt. Tillsammans bygger vi en resilient, rättvis och resurseffektiv vård.  ​
​
Genom preventiva åtgärder,  tidig upptäckt av sjukdomar och effektiv behandling minskar vi behovet av resurskrävande och klimatpåverkande vård. Vi kombinerar detta med innovationer, cirkulära affärsmodeller och materialflöden. Genom transparens i samarbetet säkerställer vi att vi följer upp och kontinuerligt minskar klimatpåverkan. ​
​
Under vårt tydliga nationella ledarskap tar vi med denna ambition tillsammans på oss ledartröjan och stärker Sveriges konkurrenskraft. Vi visar att en klimatneutral hälso-,sjukvårds- och life science sektor är möjlig att förverkliga – samtidigt som vi värnar patientsäkerhet, folkhälsa och mänskliga rättigheter.​

Klimatinitiativet möjliggör gemensamma projekt och samverkan

Genom den samverkan som möjliggörs genom det nationella klimatinitiativet för hälso- och sjukvårdssektorn planerar aktörerna att driva gemensamma projekt inom exempelvis cirkulär ekonomi och förebyggande vård och då man utgör varandras värdekedjor kommer aktörerna i samverkan att kunna nå betydligt längre än vardera organisation kan göra på egen hand.

Bakgrund

Samhällsomställning pågår inom flera områden för att stärka samhällets förmåga att möta den globala klimat- och hälsokrisen och därmed öka vår resiliens. Detta lyfts även i den svenska Life Science-strategin under mål 8.4, som betonar behovet av ökade insatser för klimatomställning, klimatanpassning och minskad miljöbelastning. Många aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn har satt egna mål men ser ett behov av närmare samverkan för att nå längre.

Det geopolitiska läget och behovet av att bygga en resilient befolkning och ett motståndskraftigt samhälle har aldrig varit större och en upprustning inom EU pågår med full kraft. Samtidigt är klimatkrisen den största långsiktiga utmaningen mänskligheten står inför, med tydliga samband mellan klimatförändringar och försämrad folkhälsa. Hälso- och sjukvårdssektorn spelar en avgörande roll i samhället, men står samtidigt för cirka fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Mot denna bakgrund blir samverkan över organisations- och sektorsgränser central. Genom att samla aktörer längs hela värdekedjan skapas förutsättningar att gemensamt bidra till omställningen mot en mer hållbar hälso- och sjukvård.

Varför ansluta sig?

Klimatinitiativet samlar aktörer som aktivt vill bidra till klimatomställningen inom hälso- och sjukvård och life science. Genom att delta i initiativet blir organisationer en del av ett nationellt sammanhang där samverkan, gemensam riktning och arbete i hela värdekedjan står i fokus, med målet att tillsammans bidra till minskad klimatpåverkan och en långsiktigt hållbar vård i Sverige.

Vill din organisation medverka i initiativet? Kontakta oss här. 

Vi befinner oss i en tid då förlusten av biologisk mångfald, utarmningen av våra ekosystem och klimatförändringar sätter ökad press på företag. Trycket växer från investerare, konsumenter och regelverk och näringslivet står inför ett paradigmskifte. Företag som vill vara konkurrenskraftiga behöver snart inte bara redovisa risker, utan också visa på hur de skapar positiv påverkan. Det är i detta föränderliga landskap projektet Natur-positiva affärer ta avstamp. Vi vill förstå mer om hur företag kan arbeta för att bli natur-positiva genom att identifiera företagens behov i relation till denna omställning samt utforska arbetssätt, verktyg och modeller som kan stötta dem i att identifiera, analysera och agera för natur-positivitet.

Genom intervjuer, dialogmöten och enkäter utforskar vi dels hur föregångare redan idag arbetar med att utveckla natur-positiva lösningar, erbjudanden och affärsmodeller, och dels hur en omställning hos fler företag kan underlättas. Kompletterande litteraturstudier bidrar till insyn kring tillgängliga metoder, verktyg och modeller som kan användas för att stötta innovations-processer med fokus på natur-positivitet samt möta de utmaningar och behov företag stöter på. Insikter från projektet kommer spridas via i en summerande rapport samt öppna webinarier. Projektet leds av RISE och utförs ihop med Science Park Borås.  

Vill du dela med dig av erfarenheter eller tankar? svara gärna på vår enkät eller kontakta oss för att boka en intervju.