Hultsfreds kommun strävar efter att omforma nuvarande funktioner och upplevelse enligt de visioner som sammanställts i områdets gestaltningsprogram. Transformationen ska skapa ett grönare och tryggare Hultsfred. I visionerna beskrivs bland annat hur Hultsfreds tätort kan utvecklas till en landsbygdsort som är mer bärkraftig mot klimatpåverkan genom ökning av gröna inslag.

Möjliga åtgärder/lösningar som anses realistiska att börja implementera under projekttiden är bland annat:

• Fler laddplatser och stöd för elektromobilitet
• Förbättra busshållplatser och vändplats
• Förbättra cykelparkeringar
• Mottagning för cykelturister
• Skapa en ny och mer frekvent använd version av stationshuset
• Skapa belysningskaraktär

I Lessebo kommer projektet att arbeta specifikt med att:

• Omvandla stationsområdet till en levande och trygg plats som fungerar utöver sina transportfunktioner, genom att tillföra grönska, belysning, möblering, sociala ytor och småskalig service, med fokus på jämställdhet och jämlikhet.
• Förbättra kopplingarna mellan stationen och övriga delar av tätorten, särskilt centrum, genom tydligare cykel- och gångstråk, orienterbarhet och omgestaltning av Stationsgatan till en gata för mänsklig skala och rörelse.
• Utveckla infrastrukturen för hållbar mobilitet, till exempel flytt av busstation närmare plattformar, väderskyddade cykelparkeringar, säkra cykel- och gångvägar och goda bytesmöjligheter mellan tåg, buss och cykel.
• Testa lösningar för turismens hållbara mobilitet, inklusive cykeluthyrning, bättre skyltning och tillgängliga resealternativ under högsäsong.

Boende i Sverige har tillgång till mer bostadsyta per capita än boende i nästan alla andra länder i Europa. Idag står boende och byggande av bostäder för 22% av landets totala koldioxidutsläpp, och 40% av allt genererat avfall i Sverige. Trots att koldioxidutsläppet per kvadratmeterbostadsyta har minskat har de totala koldioxidutsläppen från byggnader fortsatt öka. Det kan bland annat förklaras av att vi bor i allt större bostäder, ofta ensamma. Det är tydligt att det krävs strukturella förändringar i användningen av bostadsytor för att klara Sveriges ambitiösa mål för koldioxidneutralitet till 2045.
 

I detta projekt vill vi undersöka hur Sveriges bostadsbehov kan mötas samtidigt som den fysiska expansionen av bostäder minskas. Detta vill vi göra genom att undersöka nyttjandet av befintliga gemensamma bostadsytor, såsom tvättstugor, entréer, innergårdar och aktivitetsrum. Utveckling och förbättring av dessa utrymmen kan vara en väg mot att minska efterfrågan på bostadsyta. Det behövs mer kunskap om hur gemensamma ytor används, och hur de kan påverka ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
 

Vår hypotes är att ökad funktionalitet och nyttjandegrad av gemensamma ytor tillsammans med kreativa lösningar för att uppmuntra mer delning av ytor kan leda till kraftig minskning av behovet av nybyggd bostadsyta i Sverige. Projektet består av två huvudsakliga faser över fyra års tid:  

Fas 1 består av benchmarking av i) hur ofta, ii) under vilka omständigheter, iii) av vem, iv) för vilka syften olika varianter av delade utrymmen i bostadshus används. Detta görs genom två huvudsakliga datainsamlingar: Den första tittar på helheten genom att genomföra en nationell undersökning som frågar ett stort och representativt urval av svenskar om hur de använder ytor så som lobbys, tvättstugor, innergårdar, aktivitetsrum och takterrasser. Undersökningen kommer även följa deltagare om de flyttar till en ny bostad och observera om individer som för tillfället har tillgång till delade ytor är mer eller mindre benägna att flytta till boenden med delade ytor. I korthet vill vi veta om tillgång till delade ytor i bostadshus minskar eller ökar behovet av mer privat yta för individer och hur faktorer såsom inkomst, ålder och familjesituation påverkar deras boende. Den andra datainsamlingen belyser specifika bostadshus och undersöker mer i detalj hur och när boende använder delade ytor, för att sedan bjuda in boende i dessa byggnader till fokusgrupper för att diskutera varför vissa ytor används och andra inte. Detta kommer att leda till en fördjupad förståelse kring vad som utgör en väl fungerande delad yta, och för vem? 

Fas 2 kommer använda data som samlas in under Fas 1 för att skapa en vision för hur delade ytor kan designas om för optimal användning i framtiden. Genom diskussioner med fastighetsägare kommer vi att undersöka hur delade ytor kan optimeras och vara både cirkulära och lönsamma för byggherrar och utvecklare. Vi kommer även att använda livscykelanalyser för att förstå hur optimerad användning av delade ytor påverkar miljöindikatorer, såsom resursanvändning och koldioxidutsläpp. Slutligen kommer vi utveckla nya mätetal och standarder som kan användas av arkitekter och politiker för att på ett effektivt sätt mäta och kommunicera nyttan av delade ytor inom existerande bostadshus och framtida renoveringsprojekt.  

Detta projekt genomförs av en tvärvetenskapligt forskningsteam från RISE Research Institutes of Sweden, med expertis inom stadsplanering, konsumtion och klimatpsykologi, fastighetsförvaltning och arkitektur, livscykelanalys, företagsekonomi och cirkulära affärsmodeller. Projektet samarbetar med en referensgrupp bestående av svenska arkitektkontor, bostadsrättsföreningar, intresseorganisationer för bostadsfrågor och bostadsutvecklare, som kommer att vara involverade i flera faser av projektet, inklusive utformning av enkäter, scenariobyggande och policyutveckling.  

Hur kan sociala och kulturella mötesplatser bli motorer i energiomställningen? Co-PED – Community-based cultural and social centres as incubators for Positive Energy Districts – är ett europeiskt forskningsprojekt som utforskar just detta. Genom att etablera energigemenskaper kring kultur- och medborgarcentrum i åtta europeiska urbana, semi-urbana och rurala kontexter, vill projektet stärka lokalsamhällen och främja hållbara energisystem.

RISE roll som forskningspartner i projektet bidrar med metodutveckling, kunskap om energisystem samt analys av tekniska och sociala effekter för den här kontexten. Vi arbetar nära de åtta kulturcenter, så kallade Urban Living Labs som deltar i projektet och stöttar deras utvecklingen och hur deras lokaler kan omvandlas till energiposistiva resurser i lokalsamhället.

De åtta kulturcenter som deltar i projektet är: 

• Ifö Center – Bromölla, Sverige
• 2. La Friche La Belle de Mai – Marseille, Frankrike
• 3. BASIS Vinschgau Venosta – Silandro, Italien
• 4. Die Bäckerei Kulturbackstube – Innsbruck, Österrike
• 5. Bakelit Multi Art Center – Budapest, Ungern
• 6. Bartók Quarter – Budapest, Ungern
• 7. Hart van Zuid – Rotterdam, Nederländerna
• 8. Green Kommon – Plaine Commune (norr om Paris), Frankrike

Projektet kombinerar teknisk, social och ekonomisk innovation med ett starkt fokus på energi- och klimaträttvisa. Genom inkluderande processer, där även marginaliserade grupper får inflytande, skapas långsiktiga lösningar som kan skalas upp och anpassas till olika lokala sammanhang i Europa.

Projektet, med det fullständiga namnet Exnovation for sufficiency: exploring pathways to an exnovation mindset and sufficiency futures, utmanar den nuvarande ansatsen att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi företrädelsevis genom innovation, dvs. genom adderande av cirkulära lösningar, t.ex. produkter, affärsmodeller och system. Istället ligger fokus på möjligheter för exnovation, dvs. utfasning och avlägsnande av centrala inlåsningsmekanismer – materiella, sociala och strukturella – som vidmakthåller ohållbara konsumtions- och produktionspraktiker. I detta projekt kommer RISE, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola att utforska och realisera potentialen i exnovation för att stödja en tillräcklighetsorienterad cirkulär ekonomi. 

Två sektorer som är förknippade med höga resursflöden och betydande påverkan kommer att adresseras: textil, inklusive kläder, och elektronik, inklusive informationsteknologi. Möjligheter för exnovation på olika systemnivåer kommer att undersökas genom litteraturstudier och småskaliga experiment kring exnovation för tre nyckelaktörer: beslutsfattare, organisationer och konsumenter.

Vägledande verktyg kommer också att utvecklas för att stödja aktörerna i att omsätta ett tankesätt för exnovation för tillräcklighet i praktiken, och konsekvenserna för varje aktör kommer att sammanfattas, inklusive vägar till tillräcklighet genom exnovation. Resultaten kommer att spridas genom vetenskapliga publikationer, seminarier, visuellt material och videor via en rad olika kanaler. Förväntade effekter är bland annat att beslutsfattare, organisationer och konsumenter anammar ett tankesätt för exnovation för tillräcklighet och bidrar till förändringar i konsumtion och produktion som gör det möjligt för samhället att hålla sig inom de sociala och planetära gränserna.

Projektet leds av RISE och genomförs tillsammans med Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola. Projektmedlemmarna består av Sara Renström och Anneli Selvefors vid RISE, Jessika Luth Richter och Carl Dalhammar från IIIEE samt Helena Strömberg vid Chalmers.

Är du nyfiken på exnovation?

Vill du hålla dig uppdaterad om projektet? Vill du bli inbjuden till presentationer, seminarier, fokusgrupper, workshops eller andra aktiviteter? Vill du delta i exnovationsexperiment? Får vi intervjua dig? Eller vill du samverka på något annat sätt? Då kan du anmäla dig till vår kontaktlista via den gröna knappen ovan till höger. Du kan också kontakta projektledare Sara Renström.

Pandemin ledde till förändrade resvanor och en kraftig minskning av resandet, bland annat genom hemarbete och användning av andra färdmedel än kollektivtrafik. Många människor kunde eller fick inte heller resa som de brukade. Flexbiljetter introducerades för att möta de nya resvanorna, men dessa biljettyper var inte specifikt anpassade för pandemin.

Flexbiljetter upplevdes inte alltid som flexibla av resenärer eftersom de förutsatte att man reste så många dagar som biljetten gällde för under den bestämda perioden. Om man reste färre gånger kunde det bli dyrare än både månadskort och enkelbiljetter. Tidsbegränsningen på flexbiljetter, till exempel 30 dagar, upplevdes ofta som “oflexibel”. I stället upplevdes ibland vanliga månadsbiljetter och enkelbiljetter som mer flexibla än flexbiljetter eftersom det var enkelt att hålla reda på deras villkor, giltighet och varaktighet. För resenärerna handlade flexibilitet just om enkelhet och bekvämlighet. Bland de krav som resenärerna ställde på nya biljettsystem var att de skulle optimera bästa biljettprisalternativ för resor på både kort (dagsresor) och längre sikt (månad etc.) 

Oavsett vilken ålder vi är just nu så blir vi alla äldre. I framtiden kommer andelen äldre att öka och samhällets kostnader för äldreomsorgen att öka drastiskt. 

Projektets resultat, den spekulativa matprototypen fungerar som en popup-display. Den är utformad som en 4-rätters middag vid ett stort bord. Upplevelserna vid bordet tar deltagarna på en resa där de får skapa en relation med sitt framtida äldre jag. 

Syftet med projektet var att hjälpa till att föreställa sig en framtid där ingen äldre är undernärd och där hela måltidsupplevelsen är en tillfredsställande och positiv upplevelse. Arbetet med "Välkommen till Bords" är relevant för PUSH:s uppdrag om ett matsystem som främjar hälsosamma liv för alla.

Se video: https://vimeo.com/1068590785?share=copy

Se publikation: https://dl.designresearchsociety.org/nordes/nordes2025/researchpapers/8/

Anmäl ditt intresse.

Under de senaste 30 åren har klimatutmaningen framförallt setts som en risk och som ett problem för företag. Fokus har legat på att minska utsläppen i företag och deras värdekedjor. Policyer, verktyg och incitamentsstrukturer har utvecklats utifrån antagandet att det bästa ett företag kan göra är att minska sina egna utsläpp och nå "Net-Zero". Detta bygger på ett ”statiskt problemperspektiv”, ett synsätt där de stora företagen, infrastrukturen och konsumtionsmönstren, antas vara statiska och företagen endast är källor till utsläpp. Därför har innovation till stor del begränsats till förbättringar, ofta inkrementella, i befintliga system. Denna statiska problemperspektiv var relevant från 1997 klimatmöte så Kyotoprotokollet antogs och de rika länderna gick med på att minska sina utsläpp med 5 %. Men sedan 2015 och Parisavtalet, när världen kom överens om att hålla sig under 2 °C med ambitionen att hålla sig under1,5 °C uppvärmning och samtidigt stödja global hållbarhet, räcker det inte med en statiskt problemperspektiv. Det är dags att utöka klimat- och innovationsagendan.

Medan företag måste se till att utsläppen över värdekedjan är förenliga med en utveckling dör vi håller oss under 1,5 °C, är dessa utsläpp bara en sida av myntet, och de mindre viktiga utsläppen ur ett innovationsperspektiv för global hållbarhet. Det är därför nu dags för företag att sluta ta sin nuvarande affärsmodell för given och börja fokusera på vad samhället behöver och hur de kan leverera dessa lösningar på sätt som är globalt hållbara.

Den ursprungliga anledningen till att samhället utvecklade idén om företag med begränsat ansvar var att påskynda innovation inom områden där företag kunde leverera viktiga bidrag till samhället. Eftersom vi nu akut behöver lösningar som kan uppfylla mänskliga behov på hållbara sätt, måste företag använda sin innovationskapacitet som lösningsleverantörer. För att detta ska hända måste innovationsekosystemet flytta fokus från enbart ett statisk problemperspektiv till att även inkludera ett dynamisk lösningsperspektiv där företag går från enbart egna sig åt klimat-risk-innovation till att även anamma klimat-lösnings-innovation.

Behovet av företag som lösningsleverantörer blir ännu viktigare när vi flyttar fokus till det som i slutändan behövs, det vill säga inte bara lösningar för att hålla sig under 1,5 °C, utan en framtid där alla kan leva fantastiska liv på en regenerativ planet. Istället för att minska utsläppen från befintliga företag och strukturer är den största utmaningen ur ett långsiktigt perspektiv att undvika utsläpp då vi levererar innovativa lösningar som gör människors liv bättre. För denna typ av innovation, med fokus på att leverera lösningar som gör människor liv bättre på ett hållbart sätt,  behöver vi ett nytt tillvägagångssätt – ett dynamiskt lösningssätt – ett tillvägagångssätt som fokuserar på företag som lösningsleverantörer som levererar till mänskliga behov på ett sätt som är globalt hållbart.

När det kommer till förändringar som är mer än optimering av befintliga system är det extra viktigt att fokusera på nystartade företag, eftersom det är bland dessa som framtiden föds. Det är här de flesta banbrytande innovationer inom områden som energi, mobilitet och kost har nått samhället de senaste 30 åren. Det är också bland nystartade företag där innovationer har fötts som gör att vi kan träffas, hitta information, arbeta och hitta vänner på helt nya sätt. Därför måste vi också flytta fokus från stora etablerade företag till nystartade företag och nya kluster med nya innovativa sätt att uppfylla mänskliga behov om vi vill stödja global hållbarhet.

För att frigöra företagens fulla potential måste de gå bortom produktsubstitution. Den fyrastegsstrategi som utvecklats av Net-Zero Compatible Innovation Initiative skapades för att stödja en övergång från ett fokus på produktsubstitution, till ett fokus på ett syftesdrivet tillvägagångssätt med fokus på blomstrande liv på en blomstrande planet, där vinst är ett verktyg för positiv förändring. Fyrstegsstrategin uppmuntrar företag att tänka på nya affärsmöjligheter i relation till innovationer som förbättrar människors liv på ett hållbart sätt. Strategin uppmuntrar också stora företag att inte bara se start-ups som stöd i arbetet med att minska utsläppen från scope 1-3. Istället stödjer och uppmuntrar fyrastegsstrategin stora företag att närma sig nystartade företag som nödvändiga partners för innovation av affärsmodeller som identifiera nya intäktsmöjligheter kopplade till att leverera hållbara lösningar som uppfyller mänskliga behov, d.v.s. levererar undvikna (avoided) utsläpp i samhället.

Genom Win the Future kommer kluster av multinationella företag och nystartade företag, tillsammans med nyckelintressenter i innovationsekosystemet, få information, verktyg och utbildning för att implementera en utökad klimat- och innovationsagenda, med stöd av:

• Nya verktyg för att skanna efter mänskliga behov- och lösningsledarskap
• Verktyg för utveckling av affärsmodeller för leverantörer av klimatlösningar
• Innovativ matchmaking
• Stärkt förmåga att använda etablerade verktyg och koncept som Planetary Boundaries och Science Based Targets för att stödja en utökad klimat- och innovationsagenda.
• Nya roller för innovationsekosystemet, inklusive inkubatorer, kommer också att utforskas.

Vi söker ledarskap och arbetet kommer att skräddarsys för varje deltagare. Inga resurser krävs förutom aktivt engagemang och hjälp att identifiera relevant data för smarta lösningar och affärsmodellutveckling. Vi planerar att ha med en första uppsättning ledare till COP30 i november 2025 och de som är intresserade av detta bör registrera sig före slutet av mars. Välkommen att bli en del av den framtid vi behöver.

Anmäl ditt intresse #winthefuture

Tillväxten av fast fashion och textilproduktion på senare år är kopplat till en kraftig ökning i utsläpp av globala växthusgaser. Ett lovande alternativ för att minska klimateffekterna från textiler är att förlänga deras livslängd genom reparationer. Detta projekt har som mål att ta fram robust och evidensbaserade information om konsumenters drivkrafter och villighet att laga klädesplagg samt vad det finns för preferenser kring klädesplagg som kräver lagning för att användas.

Detta projekt bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder för att undersöka vilka egenskaper och funktioner hos kläder, samt vilka personliga parametrar, som driver konsumenter till att reparera plagg. Mer specifikt, för att ta fram kvalitativ information används en s.k. ”social practice”-teori, som undersöker beteenden inom ramen för materialval (objekt), kompetens (t.ex. färdigheter som krävs för att laga ett plagg), och social påverkan av att laga ett plagg. Projektet genomför en serie diskussioner i fokusgrupper för att förstå hur reparation av klädesplagg kan passa in i människors vardag. 

Vår kvantitativa metod bygger på s.k. ”random utility maximization”, där vi undersöker konsumenters preferenser för olika plagg som behöver lagas. För att göra detta utvecklar och genomför projektet ett ”choice experiment” där olika scenarios relaterade till att reparera klädesplagg i verkligheten undersöks. Den kvantitativa analysen ger insikter om avvägningar mellan reparationskostnad och viktiga egenskaper hos klädesplagget, så som slitstyrka, hur skadat materialet är, hur lång tid lagningen tar, samt det ekonomiska värdet i att ersätta plagget.

Projektet har också som mål att identifiera och undersöka ändringar i beteenden som uppmuntrar konsumenters att laga klädesplagg. Vi använder en digital plattform för lagning av plagg som utvecklats en deltagande partner i projektet, Circle Wear AB, för att testa föreslagna ändringar. En bättre förståelse för människors drivkrafter och preferenser i relation till reparationer leder till att man kan erbjuda skräddarsydda lösningar på kort sikt, och därmed transformera dagens vanor inom klädeskonsumtion så att reparation prioriteras över att köpa nya plagg.

Projektet Transformativa affärsmodeller för samverkande systemomställning är en förstudie som syftar till att utveckla kollaborativa affärsmodeller som kan främja transformationen genom att möjliggöra multiaktörssamverkan och anpassning till förändringar.

Trots omfattande investeringar och insatser i klimatanpassning, twin transition och digitalisering på EU-, nationell- och lokal nivå når vi inte de önskade resultaten och effekterna. De centrala utmaningarna ligger i svårigheter att mobilisera aktörer och bilda kluster. För att möta samhällets utmaningar krävs en integrerad och fokuserad transformativ innovationspolicy där incitament, styrning och kapacitet behöver anpassas. Ett svagt utvecklat område är stimuli som inkluderar affärsmodeller och inköpsprocesser.

Projektet kommer att: 

• Utveckla konceptet och mock-up av kollaborativa affärsmodeller som ska underlätta samverkan och partnerskap mellan den offentliga sektorn och näringslivet 
• Testa konceptet av kollaborativa affärsmodeller i verkliga fall med riktiga användare (tillsammans med Göteborgs Stad och Sensative)
• Mobilisera relevanta aktörer för nästa steg

Projektets nyhetsvärde

Traditionella affärsmodeller fokuserar bara på ett företag och är ofta svåra att anpassa för partnerskap mellan offentlig sektor och näringsliv. Projektet syftar till att utveckla transformativa affärsmodeller för samverkan där framgångsfaktorer som gynnar alla berörda parter integreras. Exempel på framgångsfaktorer är:

• Samverkansform
• Samverkansstrategi
• Förtroende
• Hänsyn till varje parts unika villkor
• Orkestrering
• Anpassning

Förväntade effekter

• Implementering i Göteborgs Stads arbete inklusive samverkansmodeller för uppställningsplatser, förändringar i upphandlingsprocesser, samt tillämpning av resultaten inom stadens SULP-arbete (Sustainable Urban Logistics Planning).
• Affärsutveckling av näringslivsaktörer. Sensative kan integrera delar av projektresultaten i sin affärsmodell och sprida lärdomar till andra städer och regioner, såsom Stockholm och Västra Götaland.
• Forskning och utveckling av kollaborativa affärsmodeller som underlättar samarbete och kan vidare tillämpas i andra program och initiativ, exempelvis Water Wise Societies, Impact Innovation, Urban Twin Transition Center, med flera).
• Nationellt och brett användningsområde. Spridning av projektets lärdomar om samverkan och digitala verktyg som är relevanta för svenska kommuner och näringsliv, särskilt inom stadslogistik, stadsplanering, e-hälsa, smarta städer och liknande områden.