I projektet Klimatneutrala Luleå 2030 utforskas innovativa samverkansformer, processer och arbetsmetoder för att möjliggöra de transformativa förändringarna som krävs för att lyckas påskynda klimatomställningen både i och utanför kommunen. Framför allt skapas en långsiktig arena för dialog och delaktighet i omställningen.
Norra Sverige står i centrum för en snabb omställning av världens industri, transport- och energisystem till gröna och fossilfria produktionssätt. Detta är inte längre en framtidsvision pådriven av enskilda aktörer, utan en pågående realitet. Tillgången till fossilfri energi och råvaror för bland annat stål- och batteriproduktion och en stabil arbetsmarknad ger oss unika möjligheter till omställning. Som Norrbottens största stad är Luleå ett viktigt nav för den gröna omställningen i regionen och har en unik möjlighet att som pionjärstad bidra med insikter som är värdefulla inte bara för närliggande kommuner och regioner utan även för andra städer som står inför stora industrietableringar.
Luleå är en stad präglad av tung industri, som nu är mitt uppe i omställning till fossilfria produktionssätt. Industrin står för enorma utsläpp, men även nycklar till omställning. Satsningarna skapar utmaningar i samhällsplaneringsprocessen, bland annat krävs en snabb utbyggnad av infrastruktur och ökat bostadsbyggande. För att genomföra en hållbar omställning på alla plan, och minska intressekonflikter, krävs en rättvis och inkluderande process där en förståelse för att samhället behöver och kommer att förändras kan skapas. Luleå ämnar nu att utforska innovativa samverkansformer, processer och arbetsmetoder för att de möjliggöra transformativa förändringarna som krävs för att lyckas påskynda klimatomställningen både i och utanför kommunen. Framför allt skapas en långsiktig arena för dialog och delaktighet i omställningen. De insikter som görs kommer att spridas och vara värdefulla för hela regionen, men även för andra städer i liknande situationer med gröna industrietableringar
För att få genomslagskraft på bred front i samhället för omställningen behövs en långsiktig arena för dialog och delaktighet på lokal nivå, som också inkluderar de flertalet redan etablerade samarbeten mellan kommun, kommunala bolag och näringslivet.
NEXRUR möter landsbygdens och jordbrukets utmaningar genom att utveckla och testa nya, gemenskapsdrivna affärsmodeller. Med fokus på social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samverkar aktörer från EU och Kina. Genom samarbete, fallstudier och digitala verktyg ska projektet stärka motståndskraft, bidra till förändring och sprida lösningar.
Landsbygdens- och jordbrukssektorn står inför flera akuta utmaningar, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, vattenbrist, social exkludering, urbanisering och låg lönsamhet för många jordbrukare. NEXRUR-projektet kommer att bidra till att lösa dessa problem genom att utveckla och testa nya, gemenskapsdrivna affärsmodeller för lantbruksföretag i samarbete mellan aktörer från EU och Kina. Med gemenskapsdrivna menas företag som drivs av flera olika aktörer och/eller med koppling till lokalsamhället. Målet är att på ett integrerat sätt stärka social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet samt motståndskraft, med hjälp av fallstudier och digitala verktyg som sprider framgångsrika lösningar och skapar långsiktig förändring.
Projektet genomför följande centrala insatser:
Utöver de praktiska insatserna är projektet tydligt internationellt förankrat, med samarbeten och kunskapsutbyte mellan aktörer från både EU och Kina. Genom att arbeta över gränser stärks erfarenhetsbasen och möjliggör en bredare spridning av innovativa lösningar, vilket ger projektet en global relevans redan från start.
RISE kommer att delta i de flesta aktiviteter i NEXRUR men kommer främst ha en drivande roll i arbetspaketet som kommer att ta fram och testa ett system med ett kopplat digitalt verktyg för jordbruksföretag att övervaka och förbättra hållbarheten i företaget. Inte bara ekonomiskt utan också socialt och miljömässigt. Systemet kommer att utvecklas i steg och i tätt samarbete med intressenter och slutanvändare, dvs lantbruksföretag.
Projektet leds av ATB Potsdam och inkluderar aktörer som RISE, SLU, Wageningen Research, Humboldt-Universität zu Berlin, Greenovate! Europe, samt flera SME:er, universitet och civilsamhällesorganisationer.
Utöver aktörer inom Europa finns det även aktörer i Kina:
Med kollektivtrafiken som grund har det gjorts många försök att främja en kombination med andra delade transportformer och därmed skapa en mer attraktiv, bredare kollektiv mobilitet.
Det har dock sällan skapats sammanhängande och konkurrenskraftiga lösningar som kan skapa en modal förskjutning bort från personbilen. Lösningarna kräver omfattande samverkan mellan många privata och offentliga aktörer med olika intressen och kulturer.
Metagovernors är aktörer som tar ansvar för att styra och koordinera många parter med respekt för den enskilda aktörens autonomi och med syfte att uppnå offentliga mål, och de kan vara centrala för att lyckas med att främja en sammanhängande och attraktiv kollektiv mobilitet. Sådan metagovernors finns inte idag i Sverige, men vi ser tendenser till en utveckling i andra länder.
Projektets övergripande syfte är att utforska möjligheter och begränsningar för metagovernance av kollektiv mobilitet, samt att utveckla konkreta råd och riktlinjer för utvecklingen av metagovernors, på kommunal, regional och nationell nivå. Ett syfte är även att förankra denna kunskap hos aktörer som är relevanta för utvecklingen av kollektiv mobilitet. Övergripande önskar projektet:
Projektet, som finansierats genom Energimyndighetens utlysning 'Hållbart och resilient transportsystem– från forskning till tillämpbara lösningar' leds av Claus Hedegaard Sørensen vid VTI.
Västtrafik implementerar, för första gången i Sverige, en fullstor, automatiserad buss i komplex trafikmiljö som del av den ordinarie kollektivtrafiken. Demonstrationen sker inom projektet ”Autonom buss i Gårda” i samarbete med Vy, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.
Det här projektet syftar till att åtgärda tre sammanflätade hinder för att folk ska vilja använda automatiserad kollektivtrafik: teknologisk otrygghet, delningsångest och auktoritetsvakuum. Tidigare forskning har identifierat dessa tre som nyckelhinder baserat på studier med presumtiva användare.
Det finns dock ett behov av att:
För att uppnå detta kommer projektet att integrera beteendevetenskapliga metoder med expertis inom delad mobilitet och nyttja demonstrationen ”Autonom buss i Gårda”.
Projektet bygger på ett tidigare Vinnova-projekt (2018-04063) som identifierade hinder för användning samt på de koncept som utvecklas för att åtgärda dessa inom projektet ”Autonom buss i Gårda”, finansierat av Region Västra Götaland.
I Sverige uppskattas det leva omkring 68 000 kvinnor och flickor som utsatts för könsstympning. Med en åldrande befolkning kommer fler och fler äldre att ha en bakgrund där de har utsatts för könsstympning. Trots det finns det enligt Socialstyrelsen i princip ingen forskning och mycket liten klinisk erfarenhet kring äldre kvinnor och könsstympning.
Det saknas kunskap och forskning om vilket stöd äldre kvinnor som utsatts för könsstympning behöver. Även informations- och utbildningsmaterial för yrkesverksamma inom äldreomsorgen lyser med sin frånvaro. Nationella aktörer som SKR och Socialstyrelsen erbjuder stöd riktat till personal som möter barn, unga och kvinnor i fertil ålder – men inte till dem som möter äldre kvinnor.
Därför behövs en behovskartläggning som beskriver behoven inom den kommunala omsorgen och behoven hos äldre kvinnor som utsatts för könsstympning. Utan en sådan kartläggning är risken stor att de lösningar som tas fram träffar fel. Att en behovskartläggning saknas riskerar att orsaka dels mer lidande för kvinnorna, dels ökad frustration och känsla av otillräcklighet hos omsorgspersonalen.
I projektet Rätt till hälsa genomfördes därför en sådan kartläggning där intervjuer med kvinnor i målgruppen, samt med personal från den kommunala omsorgen användes för att identifiera och definiera kunskapsgap och behov.
I projektet ansvarade RISE för kvalitet i utformning och genomförande, exempelvis vid intervjuer, analys och slutrapportering.
Projektet koordierades av Jämställd Utveckling Skåne, som arbetar med strukturellt förändringsarbete kopplat till de jämställdhetspolitiska målen, tar fram analyser, gör kartläggningar, utbildar och processleder, utvecklar och implementerar metoder samt utvärderar och följer upp jämställdhetsarbete.
I projektet deltog även Existera, som arbetar mot könsstympning av flickor, ger stöd till kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning, samt arbetar för att motverka att fler flickor utsätts. Existera utbildar och ger råd till yrkesverksamma, till exempel personal inom socialtjänsten och skola.
den 17 september 2026 lanserades projektets slutrapport vid ett inspelat webbinarium.
presentation, 5 mars 2026 (pdf, 865.29 kB)
Presentation rapportlansering, 17 september 2026 (pdf, 935.36 kB)
Framtiden är osäker, komplex och full av möjligheter. För kommuner, regioner och offentliga aktörer är det avgörande att fatta beslut som håller över tid. Med RISE spelbaserade framsynsverktyg för urban samhällsomställning kan ni lyfta blicken, utforska tänkbara utvecklingsvägar och skapa en gemensam förståelse för de utmaningar och möjligheter som väntar. På vetenskaplig grund gör vi det svåra greppbart – och hjälper er att rusta för framtiden på riktigt.
Urbanisering, klimatförändringar, tekniksprång och nya beteenden påverkar redan idag hur våra städer och samhällen utvecklas. Ledningsgrupper i kommuner och regioner förväntas både hantera dagens utmaningar och samtidigt ta beslut som formar morgondagen. Att göra detta utan strukturerade verktyg för framtidsberedskap innebär en risk: kortsiktiga lösningar, reaktiva beslut och förlorade möjligheter.
RISE erbjuder ett spelbaserat verktyg (i formen av en kortlek) som hjälper er organisation att arbeta med framtidsbilder på ett konkret och inkluderande sätt. Ett bra första steg är en workshop med arbetsgruppen, ledningsgruppen eller styrelsen, där vi på RISE faciliterar processen och dialogen. Verktyget har bland annat använts vid runda-bords-samtal i Almedalen och bygger på vetenskaplig grund och är utvecklat i samverkan med experter inom urban samhällsomställning.
Det gör det möjligt för er att:
Med RISE spelbaserade framsynsverktyg får ni:
Det spelbaserade verktyget är utvecklat för grupper som behöver stärka sin framtidsberedskap och gemensamt förstå utvecklingsvägar framåt:
Det spelbaserade framsynsverktyget kan anpassas efter er organisation och mål. Tillsammans skräddarsyr vi en lösning som passar er. Kontakta oss via formuläret på sidan så hjälper vi er framåt.
Som Sveriges forskningsinstitut är RISE en trygg partner för att möta framtidens utmaningar. Med över 3 000 forskare, ingenjörer och specialister hjälper vi er att omsätta kunskap till handling – från idé till långsiktig förnyelse.
Detta projekt syftar till att utveckla och implementera ett stödverktyg: en Individuell Mobilitetsplan (IMoP), ett praktiknära och ”neuro-medvetet” verktyg som möjliggör integrerade mobilitetsstrategier för barn med NPF.
Motivet är att varje barn har rätt att uppleva kollektivtrafik som trygg, välkomnande och stärkande. För barn med NPF står dock osynliga barriärer ofta i vägen. Kollektivtrafiken kan kännas överväldigande, vilket leder till att familjer tvingas förlita sig på kostsamma bilresor. Detta ökar miljömässig påverkan och medför en ekonomisk belastning för både hushåll och kommuner. Det begränsar dessutom barnens möjligheter att utveckla självständiga mobilitetsfärdigheter.
Grundad i den neurodivergenta gemenskapens levda erfarenheter, ger IMoP-verktygslådan familjer, vårdgivare, skolor, transportaktörer och kommuner möjlighet att gemensamt utveckla dynamiska mobilitetsstrategier som stärker tillgänglighet, främjar självständighet och driver på utvecklingen av en hållbar och inkluderande kollektivtrafik. Skräddarsydda mobilitetsplaner för barn med NPF stöder kommuner i att förbättra sina tjänster och hantera långsiktiga kostnader, samt styr kollektivtrafiken mot en breddad roll.
Genom att ta itu med dagens akuta utmaningar och bygga grunden för långsiktig, skalbar påverkan, utgör IMP-verktygslådan en visionär investering i en mer rättvis och inkluderande framtid, en framtid där kollektivtrafiken verkligen tillgodoser behoven hos alla, inklusive barn med NPF.
I projektet URSOILL kommer fem Living Lab etableras i olika klimatzoner och socioekonomiska sammanhang i Europa. Varje lab kommer att fungera som ett samarbetscentrum där forskare, kommuner, företag och medborgare tillsammans utvecklar och testar innovativa metoder för restaurering av urbana jordar.
När urbaniseringen fortsätter att öka – med en prognos att 70 % av världens befolkning kommer att bo i städer år 2050 – blir det tydligt att urbana jordar är avgörande för att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster som främjar hälsosamma och motståndskraftiga städer. Dessa jordar spelar en nyckelroll i regleringen av kol- och vattenkretslopp, vilket bidrar betydligt till både klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar. De erbjuder också viktiga försörjningstjänster, såsom att främja biologisk mångfald och möjliggöra urban livsmedelsproduktion genom initiativ som gemensamma trädgårdar, medan vertikal odling och gröna tak minskar uppvärmningen av städerna.
Utöver sina ekologiska funktioner bidrar urbana jordar till att förbättra gröna områden som främjar mental och fysisk hälsa samt tillför estetiskt värde till stadsmiljön. Trots deras avgörande betydelse försämras urbana jordar ofta av mänskliga aktiviteter – såsom markförsegling, förorening med tungmetaller och markpackning – vilket kraftigt begränsar deras förmåga att tillhandahålla dessa tjänster.
För att möta dessa utmaningar etablerar URSOILL-projektet ett nätverk av fem Living Lab i europeiska städer. Dessa lab kommer att fungera som samarbetsplattformar där stadsplanerare, beslutsfattare, forskare och andra intressenter tillsammans utvecklar och testar innovativa lösningar för restaurering av urbana jordar. Projektet betonar hållbar markanvändning, naturbaserade lösningar och framväxande teknologier, med målet att alla metoder ska vara vetenskapligt välgrundade, socialt inkluderande och ekonomiskt hållbara. Slutmålet är att göra stadsmiljöer mer klimattåliga, hållbara och levnadsvänliga.
RISE bidrar med att stärka Centrum för AMP:s organisatoriska och strategiska kapacitet med stöd av innovationspartnerskap. Ett grundläggande mål är att stärka förmågan att över tid leda innovations-, förändrings- och omställningsprocesser på egen hand.
RISE åtaganden omfattar nedanstående tre fokusområden
Kvalitetssäkra och utveckla det som Centrum för AMP gör idag genom att:
Knyta Centrum för AMP:s verksamheter närmare forskningen genom att:
RISE samverkar med Centrum för AMP genom att: