I dag är det välkänt att det finns resurser i norr som Sverige och Europa behöver för att kunna ställa om. Både stora och små aktörer har valt att etablera sig området. Ett exempel är försvarsindustrin med bas i Örnsköldsvik som utvecklas snabbt. 

En regional resurs som inte lyfts fram lika ofta i sammanhanget är det starka sociala kapitalet. Det menar Jonas Joelsson som är forsknings- och affärsutvecklare på RISE i Umeå. 

– I regionen finns nycklar till den utveckling som hela Europa behöver göra. Det handlar förvisso om naturresurser i form av grön energi, skog, rent vatten och mineraler, men lika mycket om det sociala kapitalet. Det finns en hög tillit till systemet bland invånarna, och när de bästa platserna att bo i Sverige listas kommer alla norrländska städer i topp 15, säger han och fortsätter: 

– I en tid när sociala motsättningar och polarisering är stora problem är det en stor tillgång att kunna bygga vidare på den tillit som finns i Sverige och specifikt i norr. Det sociala kittet är en europeisk angelägenhet. I bygget av hållbara, inkluderande och attraktiva städer, oavsett var det sker, spelar de kulturella och sociala sektorerna en stor roll i att skapa attraktivitet och sammanhållning.

”En virtuell miljonstad”

North Sweden European Office, en sammanslutning av regionala aktörer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland Härjedalen och Västernorrland, beskriver hur regionen räknas till det europeiska Arktis med EU:s mest glesbefolkade befolkningsstruktur – och samtidigt har ett av unionens starkaste innovationssystem med attraktiva urbana miljöer. 

– Jag brukar beskriva vår region som en europeisk systemdemonstrator eller en megatestbädd. I hela regionen finns det i dag 900 000 invånare, och det har talats om en tillströmning av 100 000 personer i samband med satsningarna. Det handlar totalt om en miljon människor, en virtuell miljonstad skulle man kunna säga. Att se norra Sverige som en enhet ger aktörerna här ett större lugn och en ökad trygghet inför transformationen, säger Albert Edman, senior projektledare på RISE i Umeå.

Var för sig blir det svårt för städerna och samhällena att genomföra infrastrukturprojekten som är helt nödvändiga för att den gröna industrialiseringsvågen ska kunna fortsätta, men tillsammans – enade som en virtuell miljonstad – finns en helt annan kapacitet. 

RISE har axlat rollen som facilitator och plattformsbyggare i norra Sverige, för att underlätta för aktörer inom offentlig och privat sektor att jobba tillsammans och fatta gemensamma beslut. 

Gemensam strategi sätter ramar för framtiden

Ett konkret exempel där ”miljonstadstänket” praktiseras är ”Thriving Northern Cities”, där Luleå, Umeå, Örnsköldsvik, Östersund och Sundsvall tillsammans tagit fram en strategi för hållbar stadsutveckling i de deltagande städerna och i norra Sverige i stort. Ett av de strategiska målen handlar om att bygga resurseffektivt, klimatsmart och estetiskt tilltalande för att locka människor och inte minst investerare som vill verka för hållbar utveckling. 

Albert Edman ger en inblick i vad samtalen cirkulerar kring i skrivande stund.

– Tidigare har diskussionerna handlat mycket om talangattraktion, nu är det talangrentention, det vill säga att behålla dem som redan är här som är på agendan. Personerna som har flyttat hit från utomeuropeiska länder vill ju regionen inte tappa om det försvinner arbetstillfällen på ett av de större företagen. Då är det avgörande att andra städer i norr, likt en miljonstad, står redo att ta emot och sysselsätta de här talangerna. 

Att fortsätta samverka och mobilisera kring utmaningar som talangretention är helt nödvändigt för att kunna stadsutveckla hållbart och fungera som den avgörande länken till hela Europas omställning.

– Det kostar att ta till sig nya arbetssätt och ny kunskap, och det blir väldigt mycket lättare om man på ett effektivt sätt kan göra det tillsammans. Vi jobbar förstås med teknisk utveckling i detaljfrågor mot företagen, men rollen där vi hjälper till att skapa en struktur för samarbete i norr är särskilt viktig framåt, konstaterar Albert Edman.

- AI kan ju användas för att stötta i vissa delprocesser, särskilt i delar där vi har stora mängder data som ska utredas och analyseras, som är tidskrävande när det görs manuellt. Samhällsbyggnadsprocessen som ligger till grund för hur vi utformar och planerar våra samhällen är enormt informationstung – och det finns många parallella processer och underlag som ska tas fram som är intressanta att fundera på hur de kan effektiviseras med stöd i den ökade tillgången av data och ny teknik, säger Jenny Carlstedt, projektledare inom arkitektur och fysisk planering på RISE.   

Hon fortsätter: 

- Den process som är närmast att delvis kunna automatiseras är bygglovsprocessen, som ju är väldigt regelstyrd. Där kan vi se en del försök som gjorts på enklare former av bygglov, för exempelvis plank eller liknande avgränsade frågor. Visionen här är att kunna effektivisera processen ännu mer, och att inte minst med stöd av AI kunna erbjuda invånare en effektivare handläggning. Svårigheten inom automatisering av bygglov ligger dels i underlagen som inte är tillräckligt bra idag, dels i regelverk som inte är framtagna för digitala processer. I alla historiska regelverk, till exempel de som gäller för en detaljplan, har man velat ge kommunerna frihet i utformningen och upplägg. Det gör att det blir många tolkningslägen och det har AI svårt att hantera idag. 

Jenny Carlstedt menar ändå att AI kan fungera redan idag på vissa delar inom samhällsbyggnadsprocessen:  

- Till exempel utforskas mycket hur AI kan stötta i digitaliseringen av äldre detaljplaner. Om vi bland annat ska kunna skapa mer automatiska processer för bygglov så är äldre detaljplaner en informationsmängd som behöver finnas tillgänglig. Med den stora mängden detaljplaner som finns, samt komplexiteten som finns i underlaget, så är det en intressant informationsmängd att testa AI på.

Mycket att vinna på ökad digitalisering 

Samhällsbyggnad är en komplex sektor med stora mängder information och processer vilket skapar goda möjligheter till effektivisering i framtiden. Men det är också en stor del av utmaningen framåt enligt Jenny Carlstedt: 

- Det är mängder av processer och aktörer som ska förstå varandra. Det finns data från alla system som finns både över och under jord. Här öppnar sig enorma besparingsmöjligheter med ny teknik. Tänk bara i förvaltningsbiten vilka delar som skulle kunna förbättras, till exempel i predikativ analys som status på glödlampor i fastigheter eller utomhus. Där skulle en sensor enkelt kunna känna av när det är dags att byta lampan och kanske till och med skicka en beställning direkt till systemet. Eller ännu bättre kopplat till avlopp om det finns sensorer som kan känna av innan läckor riskerar att uppstå eller om det finns risk för bräddning vid höga vattenflöden. Det skulle betyda enorma besparingar för samhället, säger hon.  

En annan del av digitaliseringen som är viktig att tänka på är säkerhetsaspekten. En viss typ av information som rör samhällskritiska funktioner kan vara känslig att matas in i AI-plattformar, i det fall där det handlar om system där informationen blir tillgänglig för vem som helst. 

- Vi kan inte tillgängliggöra all typ av information av den anledningen, särskilt när åtkomsten till flera olika data som inte är säkerhetsklassade var för sig ändå kan bli det när de aggregeras med andra data. Men denna risk till trots så finns det fortfarande otrolig potential i den digitala utvecklingen för samhällsbyggnadssektorn, förklarar Jenny Carlstedt.  

Stötta klimatanpassningsarbetet 

En viktig del där AI och digitalisering kan spela en avgörande roll framöver är inom klimatanpassning. Alexander Gösta är arkitekt med inriktning på stadsplanering och användning av digitala verktyg i planeringsprocessen hos RISE. Han har nyligen arbetat med en satsning där man tittar på digitalisering i klimatets tjänst. 

- Vi tittade på hur digitalisering kan vara ett stöd i frågor om klimatanpassning. Bland annat vilka möjligheter det finns att samla informationsflödet och få tillgång till relevant data för samhällsplanerare och för drift av fastigheter. Här har vi samverkat med ett antal andra aktörer inom visualisering samt nätverket inom Öppna plattformar för fastighetsautomation som koordineras av RISE, säger han.  

Arbetet är under utveckling tillsammans med ett antal kommuner som är intresserade och aktiva i frågan. 

- Vi har kopplat in våra experter på klimatanpassning på RISE. Det gör att vi kan utveckla både digitaliserings- och klimatanpassningsarbetet tillsammans, berättar Alexander Gösta. Det är två områden som båda kräver samordning och kommunerna kan lyckas om de jobbar tillsammans i sina respektive verksamheter. Så är man intresserad och jobbar i någon kommun så är det bara att kontakta mig eller Jenny.  

Teknikutveckling pågår för fullt 

Alexander Gösta är också involverad i en ny satsning inom RISE med inriktning mot Framtidens stadsutveckling – AI som katalysator för hållbara beslut. Ett arbete som kommer involvera RISE samlade expertis inom allt från AI och cybersäkerhet till uppkopplade städer.   

- Vi kommer också arbeta tillsammans med ett företag som kan skapa 3D-modeller och exempel av tomter på ett nytt sätt där man kan testa olika exploateringsmöjligheter. Här kommer vi undersöka möjligheten att koppla på en maskininlärningsdel för att programmet ska arbeta smartare, och ta bättre hänsyn till önskad prestanda och randvillkor innan systemet börjar generera förslag. 

Många tror idag att AI kan lösa allting bara du har en idé, men riktigt så enkelt är det inte enligt Alexander Gösta.  

- Nej, men vi hoppas komma långt i det här projektet genom att koppla på bättre prediktionsmodeller, till exempel en AI som kan förutsäga att om det är det här du vill, så är det här bästa lösningen, innan den genererar tusentals förslag som tar mycket tid och drar mycket energi.  

Samverkan och delning av data  

AI och digitalisering är relevant och många diskussioner pågår i branschen. Men enligt Jenny Carlstedt är vi fortfarande i väldigt tidiga skeden utvecklingsmässigt.  

- Utvecklingen går snabbt och inom en snar framtid kommer vi ha verktyg och tekniker som kommer underlätta för hela branschen, det är jag helt övertygad om. Där vissa kommuner och städer kommer gå före i utvecklingen och få ett försprång, säger hon.  

Den stora utmaningen enligt de båda är att samhällsbyggnadssektorn varit väldigt traditionell om man ser till data historiskt sett, där olika områden fortfarande jobbar i silos liksom de många processerna som finns i en kommun kring allt från bygglov och trafikfrågor till utbildning, omsorg och räddningstjänst.  

- Det gör att data inte finns tillgänglig på ett samlat sätt som skulle behövas för att dra nytta av alla möjligheter med AI, och där kommer det stora jobbet finnas framöver. Samverkan mellan olika aktörer är avgörande, avslutar de båda.   

Melina Bergström är projektledare på RISE och har arbetat med inkluderande innovation i många år.
– Det finns många goda exempel där inkludering gjort forskning, utveckling och innovationer bättre. Genom att aktivt tänka till kring olika typer av målgrupper och anpassa lösningar, både produkter och tjänster men också hela samhällssystem, utifrån olika människors behov, så hittar vi faktiskt lösningar som passar oss alla.

Det kan till exempel handla om att ta fram en kniv som handsvaga personer ska använda – troligtvis fungerar den även för en handstark. Det kan också handla om jämlika vårdköer, krocksäkra bilar, regionala utvecklingsplaner eller arbetsmiljön i en tung industri. Alla olika aspekter ger oss bättre lösningar om vi tänker olika målgrupper, användare och intressenter.

Inkludering som förutsättning för innovation

Inkludering är en förutsättning för att ta vara på mångfalden av perspektiv och idéer som krävs för innovation och konkurrenskraft. Det handlar både om affärsnytta och om att spegla och bidra till ett jämlikt samhälle. Melina Bergström berättar vidare att vi inte kan förbise viktiga idéer och innovationer.
- Vi behöver arbeta med jämställdhet, mångfald och inkludering i allt vi gör i en organisation. Från styrelserummet, rekryteringen till mötesrummet och ritbordet - hela kedjan i en verksamhet.
Genom att inkludera olika perspektiv och mångfald i projekt, organisationer och processer ökar inte bara kreativitet och välmående bland de som deltar, utan också förmågan att lösa komplexa problem. Forskningen visar tydligt att inkluderande arbetsplatser inte bara är mer framgångsrika utan också mer lönsamma. Inkludering går från att vara något man arbetar med för att följa lagkrav och direktiv till att vara affärskritiskt.
- Inkludering blir en viktig länk för organisationers förmåga att attrahera och behålla talang och kompetens. Det handlar om att skapa bättre idéer och lösningar som passar fler, säger Melina Bergström.

Ett konkret steg mot en mer inkluderande organisation är att höja kompetensnivån och öka medvetenheten inom området. RISE kurs Inkluderande Innovation är ett bra första steg. Kursen ger kunskap och praktiska metoder för det fortsatta arbetet i den egna organisationen.

Forte har låtit sin ledningsgrupp gå webbutbildningen.  
Jonas Björck, generaldirektör på Forte berättar: 
– När vi arbetar med inkludering är det viktigaste att ständigt ifrågasätta det vi håller på med utifrån ett inkluderingsperspektiv och aldrig sluta med det. Det är så lätt att ta saker för givet. Den här kursens styrka är att den går från teori och metod till praktik och design. Hela kedjan gås igenom och istället för att behandla frågorna separat får deltagaren det samlat och kan sätta det i sitt eget sammanhang.

Degmo Daar på Emmstech arbetar med att hjälpa organisationer att implementera och integrera strategier och åtgärder för mångfald, jämlikhet och inkludering i sin verksamhet. 
– Jag gick kursen för att få en tydligare inblick i vad svensk forskning säger om inkludering och innovation. Kursen var välstrukturerad och gav en klar överblick av ämnet. Detta är definitivt en kurs som alla borde överväga för att få en grundläggande introduktion i inkluderande innovation.