Från mentala föroreningar till kognitivt hälsosamma miljöer

I dag tillbringar 4,9 miljarder människor i snitt två timmar om dagen i digitala miljöer. Flera studier har kopplat högre skärmtid till sämre sömn, vilket i sin tur kan påverka minnet, koncentrationsförmågan, känsloregleringen och inlärningen. En amerikansk studie från 2025 som undersöker sociala medier-beroende hos tonåringar visar hur plattformarnas algoritmer, notiser och oändliga flöden aktiverar hjärnans belöningssystem på sätt som kan förstärka tvångsmässigt användande.   

– Unga människors mentala hälsa har dramatiskt försämrats de senaste åren. Forskning indikerar att en ledande anledning till detta är att många unga en stor del av sin vakna tid matas med innehåll som skapar oro och stress, säger Dennis Pamlin, senior rådgivare på RISE.  

Försämring av samhällets kapacitet att hantera komplexa frågor 

När vår koncentrationsförmåga, omdöme och förmåga till långsiktigt tänkande försämras påverkas inte bara vi som individer, ​​​​utan även samhällets samlade kapacitet att hantera komplexa frågor drabbas. Komplexa frågor som klimatomställningen, en åldrande befolkning och snabb teknikutveckling blir nära nog omöjliga att hantera rationellt och eftertänksamt, menar Dennis Pamlin.  

– I stället för att se dessa utmaningar som drivkrafter för innovation och identifiera nya lösningar, söker människor som är vana vid snabba dopaminbelöningar förenklade lösningar och skyller problemen på andra, säger han och fortsätter: 

– Men, vi har en unik möjlighet att sikta högre, eftersom hjärnforskningen ger oss guidning för hur vi kan få våra hjärnor att fungera med full kapacitet. Vi kommer att behöva den fulla kapaciteten i samhället för att vi ska kunna vända vår tids stora utmaningar till drivkrafter för innovation. 

Skrollandet i samma kategori som snabbmat och snabbmode  

Precis som luftföroreningar inte kan lösas genom att be människor att ”andas bättre”, kan mentala föroreningar inte mötas med att be människor att ta en digital detox. Strukturerna som påverkar våra hjärnor behöver ändras. Exempelvis genom annorlunda plattformsdesign, produktutveckling, sätt att mäta företags samhällsbidrag och stadsplanering. 

 – Att begränsa skärmtiden för sig själv eller för sitt barn hjälper till viss del, men det är att simma motströms eftersom hela samhället är fullt av källor till mental förorening. Jag brukar sätta skrollandet i samma kategori som snabbmodet och snabbmaten, för de bygger på att skapa ett behov av snabba dopaminkickar på sätt som ofta motverkar vår långsiktiga mentala och fysiska hälsa, säger Dennis Pamlin.

Samtidigt som miljardbelopp investeras i teknik och marknadsföring som syftar till att fånga människors uppmärksamhet, satsas mindre än en miljard dollar globalt på forskning om kognitivt hälsosamma miljöer.  

Dennis Pamlin pekar på ett framväxande forskningsområde, en motkraft till mental förorening. Det handlar om Flourishing Lives, att skapa ett samhälle och en framtid där alla världsmedborgare kan leva ”fantastiska liv på en blomstrande planet”. I rapporten ”Hjärnvetenskap, hjärnekonomi, AI och fantastiska liv på en blomstrande planet” som Dennis Pamlin är medförfattare till, är kärnbudskapet att framtidens ekonomi bör utformas för att utveckla människors hjärnor, välbefinnande och potential – inte bara för att öka den ekonomiska tillväxten.  

Hjärnvetenskap som verktyg för att skapa kognitivt hälsosamma miljöer 

Men hur kan det se ut då, rent konkret? Dennis Pamlin ger ett exempel: När vi bygger skolor och omgivningarna runt dessa, behöver vi fundera på vad som bidrar till hälsa och välmående hos unga. Det är sporthallar, bibliotek, replokaler, museum, vetenskapscentrum, utegym och andra ytor för kreativitet, rörelse och lärande, både individuellt och i grupp, som bör sättas i centrum – snarare än godisbutiker, snabbmatställen, shoppingstråk och rum där ”mobilskrollande” är den mest lockande aktiviteten. 

Och det finns även vetenskapliga metoder för att åstadkomma kognitivt hälsosamma miljöer. Marco Lucisano, divisionschef för samhällsbyggnad på RISE, berättar om sätt att mäta hur människors hjärnor reagerar på olika platser. 

– Det handlar om olika verktyg inom neuroarkitektur och neurodesign, som hjälper oss att förstå hur hjärnan påverkas av våra omgivningar.  

Han poängterar att design med människan i centrum inte är något nytt. Stadsplanerare har i alla tider försökt skapa samhällen och platser där människor trivs. Ibland bekräftar mätningar av hjärnaktivitet det man redan vet – till exempel att människor blir lugnare av att vistas i en lummig park än i ett hektiskt köpcentrum – men data och beräkningar kan användas för att få ett facit på hur mycket bättre det ena eller andra alternativet är.   

– Det är inte så att allting behöver byggas om eller byggas nytt när vi kopplar på det här perspektivet. Det viktiga är att börja någonstans. Vi på RISE kan hjälpa till att göra en ROI-kalkyl som gör det mer konkret, att ”gör vi den här satsningen på den här platsen, kommer det att ge dessa effekter och kosta så här mycket”. Med det vetenskapliga beslutsunderlaget är det lättare att se vilka åtgärder som skulle ge störst effekt, förklarar Marco Lucisano. 

Jobbar brett med frågor om mental förorening och hållbar neurodesign 

RISE leder tillsammans med University College London världens första internationella centrum för just neuroarkitektur och neurodesign, och involverar organisationer i projekt som handlar om att omvandla vetenskapliga resultat till konkreta designrekommendationer och prioriteringsstöd.   

Och inom det RISE-koordinerade initiativet ”Flourishing Lives 4 All”, där 22 av världens ledande innovationsnationer undersöker hur morgondagens innovationsekosystem bör utvecklas, har det vuxit fram tusentals innovationer, verktyg och rapporter som bygger på samma grundidé: att utforma produkter, tjänster och miljöer för mänskligt välbefinnande snarare än maximal konsumtion. Det handlar om allt från digitala tjänster som minskar distraktioner till stadsmiljöer som främjar rörelse, gemenskap och återhämtning.   

Marco Lucisano menar att Sverige har särskilt goda förutsättningar för att skapa kognitivt hälsosamma miljöer.  

– Det finns en kulturell och strukturell tradition av hur vi jobbar med platsutveckling i Sverige, och det fungerar väldigt bra ihop med de nya perspektiven om mental förorening. Att sätta människan och kollektivets välmående i centrum har länge, kanske alltid, varit en extremt viktig parameter i hur vi planerar våra samhällen. Att vi i Skandinavien dessutom har samverkan som superkraft underlättar också. Vi är duktiga och tränade i att integrera och lyssna på andra, konstaterar Marco Lucisano.