Cleo Valentine, senior forskare och innovationsledare på RISE

Ny rapport stöder hjärnvänliga miljöer – så formar byggnader våra hjärnor

Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Ändå utvärderas miljöerna sällan utifrån ett hjärnhälsoperspektiv. Den nya rapporten från Building Brains Coalition visar på en växande vetenskaplig samsyn: stadsstruktur, byggnadsdesign, ljus, akustik och rumslig utformning har alla mätbara effekter på hur hjärnan hanterar stress, bearbetar känslor och utför kognitiva uppgifter.

Långvarig exponering för dåligt utformade miljöer kan bidra till allostatisk överbelastning – det biologiska slitage som följer av kronisk stress – vilket i sin tur kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och neurodegeneration. I takt med att städer över hela världen förtätas blir den byggda miljön en av våra mest betydande långtidsexponeringar för både folkhälsa och ekonomisk produktivitet.

Design handlar inte bara om hur platser ser ut – det påverkar hur vi tänker, känner och fungerar i vardagen.

Rapport om neuroarkitektur från Building Brains Coalition

– Design handlar inte bara om hur platser ser ut – det påverkar hur vi tänker, känner och fungerar i vardagen, säger Cleo Valentine, medförfattare och senior forskare och innovationsledare på RISE. När neurovetenskap vävs in i planering och design kan vi skapa miljöer som verkligen stödjer människans potential.

Ett ramverk med neurovetenskapligt perspektiv

Rapporten, som är samförfattad av experter från flera institutioner, sammanställer tvärvetenskapliga rön från neurovetenskap, biomarkörforskning, miljöpsykologi och beräkningsanalys. Den visar att designbeslut mätbart påverkar kognitiv belastning, stressfysiologi och övergripande hjärnfunktion – från regional planering till fasadkomposition och interiöra planlösningar.

Rapporten introducerar ett ramverk som utgår från ett neurovetenskapligt perspektiv, vilket ger utvecklare, designers och beslutsfattare möjlighet att bedöma projekt, inte endast utifrån kostnad och estetik, utan även utifrån hur väl de stödjer kognitiv hälsa och mänsklig prestation. Ramverket kan omsättas i praktiken genom neurodesign-riktlinjer, beräkningsbaserade analyser, uppdaterade planpolicyer och upphandlingsprocesser som inkluderar mätdata om hjärnhälsa.

Rapporten lyfter fram forskningsorganisationernas roll i utvecklingen av neuroarkitektur. Den beskriver Centre for NeuroArchitecture and NeuroDesign, etablerat av RISE och University College London, som en del av en växande akademisk och tillämpad forskningsinfrastruktur. Centret presenteras som ett exempel på hur neurovetenskap och designforskning kopplas samman med praktiska tillämpningar i olika miljöer.

Vi stöttar offentliga aktörer, fastighetsutvecklare och designföretag genom att omsätta rapportens resultat i praktiska verktyg.

Så gynnar hjärnhälsodriven design samhället

Rapporten gör tydligt att bättre miljöer är till nytta för alla:

Individer får förbättrad kognitiv hälsa, emotionell stabilitet och minskad kronisk stress.
Utvecklare och fastighetsägare kan öka hållbarheten och det långsiktiga fastighetsvärdet genom att skapa mer hälsosamma och högpresterande miljöer.
Städer och beslutsfattare får verktyg för att anpassa stadsutvecklingen för stärkt hjärnhälsa, produktivitet och folkhälsa.

– På RISE kan vi stödja offentliga aktörer, fastighetsutvecklare och designföretag genom att omsätta rapportens resultat i praktiska verktyg, säger Cleo Valentine. Det handlar bland annat om att utveckla designstrategier med fokus på hjärnhälsa, genomföra beräkningsbaserade fasad‑ och rumsanalyser, driva pilotstudier och integrera kognitiva och emotionella hälsomått i regulatoriska ramverk och investeringsprocesser.

Vill du veta hur neuroarkitektur och neurodesign kan stärka dina satsningar?

Upptäck RISE lösningar inom neuroarkitektur och neurodesign

Behov av fler valideringsstudier i verkliga miljöer

Rapporten efterlyser en utbyggnad av valideringsstudier i verkliga miljöer, integrering av hjärnhälsomått i byggnadsstandarder, utveckling av standardiserade bedömningsramverk och ett stärkt samarbete över sektorsgränser.

Budskapet är tydligt: att utveckla neuroarkitekturen vidare är både en folkhälsofråga och en ekonomisk prioritering. Med nya verktyg, växande vetenskaplig samsyn och ökat internationellt samarbete kan den byggda miljön bli en kraftfull möjliggörare av ett friskare och mer resilient samhälle.

> Läs hela rapporten från Building Brains Coalition.

Läs vidare om:

RISE pilotprojekt: Neuroarkitektur för mental hälsa och välbefinnande i urban kontext

Brain Economy och hur hjärnhälsan blir en avgörande råvara i den moderna ekonomin.