Bakgrund

Ogräs måste hanteras för att undvika skördeförluster, men dagens stora användning av herbicider och jordbearbetning är problematiskt både ur ett miljö- och produktionsperspektiv. Det finns dock begränsat med bra alternativ vilket gör att odlingssystem som inte använder herbicider (t.ex. ekologiskt odling) ofta måste använda intensiv jordbearbetning, och de system som förbjuder eller begränsar jordbearbetning (t.ex. conservation agriculture (CA) eller bevarandejordbruk som det kallas på svenska) oftast måste använda mycket herbicider. Speciellt glyfosat/Round-Up. Fleråriga ogräs är ur detta perspektiv speciellt problematiska. 

Syfte

Syftet med IWM-CA projektet är att utveckla integrerade strategier som minskar både herbicider och jordbearbetning och förbättrar jordhälsan för svenska lantbrukare med fokus på CA, regenerativt jordbruk och plöjningsfritt ekologiskt jordbruk. Strategierna kommer bland annat integrera de nyutvecklade rotskärarna som är effektiva på att bekämpa fleråriga ogräs med låg markstörning – och kan användas i mellangröda och vall.

Mål

• Utveckla system där den horisontella rotskäraren och den vertikala rotskäraren integreras med mellangrödor, växtskyddsmedel och grund jordbearbetning inom bevarandejordbruk, regenerativt jordbruk och plöjningsfritt ekologiskt jordbruk.
• Utvärdera effekten av att punkt-applicera den horisontella rotskäraren mot fleråriga ogräs i vall och betesmark.
• Utvärdera effekten av den horisontella rotskäraren på fleråriga ogräs som den inte testats mot tidigare, t.ex. tussilago, vitblära, stånds, skräppor, maskros.
• Utvärdera den de ekonomiska fördelarna av att integrera den horisontella rotskäraren på exempelgårdar som använder sig av bevarandejordbruk, regenerativt jordbruk och plöjningsfritt ekologiskt jordbruk.

Finansiering

IWM-CA finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Kverneland Group AS bidrar med rotskärare som in-kind. 

Bakgrund

Sådd av spannmål kan förbättras med avseende på precision i x-, y-, och z-led. Låg precision innebär ojämn uppkomst och dåligt fördelade plantor vilket påverkar den interna konkurrensen i raden, grödans växtnäringsutnyttjande, konkurrenskraft mot ogräs och risken för sjukdomsangrepp vilket påverkar skördens kvalitet och kvantitet. 

Syfte

Syftet med projektet Precisionssådd som en del av ett integrerat växtskydd och odlingssystem i spannmål är att belägga om precisionssådd av spannmål gör det möjligt att med bibehållen skördenivå odla spannmål med lägre utsädesmängd och mindre omfattande växtskydd. Därigenom förbättras ekonomin i den svenska spannmålsodlingen. I projektet utvärderas en konceptmaskin för precisionssådd av spannmål i både parcellförsök med olika radavstånd och utsädesmängd och i storskaliga fältdemonstrationer. Projektet skulle därmed svara på om precisionssådd av spannmål är intressant som en del av integrerat växtskydd samt ge en ekonomisk och agronomisk analys av fördelarna och kostnaderna för precisionssådd av spannmål.

Finansiering och samarbetspartners

Precisionssådd som en del av ett integrerat växtskydd och odlingssystem i spannmål finansieras av JTI-stiftelsen och är ett samarbete mellan RISE Research Institutes of Sweden, HIR Skåne, Lantmännen och Väderstad. Flera av försöken kommer att utföras på Lantmännens framtidsgårdar Svalöv och Bjertorp. Väderstad bidrar med precisionssåddsmaskinen som in-kind.   

Syfte

Vi vill väcka frågan om skogens framtid hos allmänheten och ställa krav på beslutsfattare. Lyfta hyggesfritt naturnära skogsbruk som konkurrenskraftigt och en del av hållbar omställning och utbilda om naturskog. Uppmärksamma olika skogsbruksmodeller för att skapa balans mellan ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald. Genom att ge besökaren en taktil, lättillgänglig och emotionell upplevelse av ett möjligt framtidsscenario, vill vi skapa djupare förståelse och en vilja att agera.

Mål

Målet är att skapa en prototyp som demonstrerar detta scenario, samla besökares reaktioner och sprida insikter för att främja hållbar skogsförvaltning och bevara biologisk mångfald.

Arbete

Projektet arbetar under våren med framtagande av prototypen utifrån Spekulativ designmetodik. Detta kommer att ske iterativt via idéarbete och skapande av upplevelsen av Skogspasset med tät kontakt mellan RISE, Plockhugget och Göteborgs stad, och resultera i en demonstration av prototypen. RISE leder prototypskapandet med kompetens inom design och visualisering. Plockhugget och Göteborgs stad har expertkompetens inom naturnära hyggesfritt skogsbruk. Arbetet kommuniceras i lämpliga kanaler.

Skräppor (Rumex spp.) är några av de mest problematiska ogräsen i vall och gräsmark världen över. De vanligaste problematiska skräpporna i Sverige är tomskräppa (Rumex obtusifolius), gårdskräppa (Rumex longifolius) och krusskräppa (Rumex crispus). De minskar både kvaliteten och avkastningen i vallodlingen genom att konkurrera ut högavkastande och mer näringsrika växter. Dessutom innehåller skräppor ämnen som kan vara dåliga för boskap vid högt intag. De vanligaste metoderna för att bekämpa skräppa är kemiska bekämpningsmedel och jordbearbetning (främst plöjning). För närvarande finns det få effektiva alternativa metoder, vilket gör skräppor till en flaskhals för utökningen av ekologisk vallodling och tvingar de som använder sig av reducerad jordbearbetning att förlita sig på kemisk bekämpning. För att bekämpa skräppor utan herbicider tvingas lantbrukare gräva upp pålrötterna manuellt eller förnya gräsmarken i förtid genom plöjning. Varmt vatten och elektricitet har också testats, men dessa metoder är långsamma och resurskrävande.

SUSDOCK-projektet kommer att:

1. Utveckla automatisk, bildbaserad kartläggning och identifiering av skräpparter anpassad till nordisk vall och gräsmark.
2. Skapa ny kunskap om sambandet mellan förekomst av skräppor och förklarande abiotiska och biotiska faktorer på nordiska gårdar.
3. Utvärdera integrerade strategier för bekämpning av skräppa i gräsmarker och vid gräsmarksförnyelse med minimal jordbearbetning och herbicidanvändning. Exempelvis genom att använda den horisontella rotskäraren för att störa skräpporna före applicering av hetvatten eller elektricitet, för att minska vatten och/eller energiförbrukningen.
4. Utvärdera punktapplicering av herbicider som utförs med hjälp av nya plattformar såsom drönarburna sprutor och robotar.

En utökad vallodling har förutsättningar att skapa hållbarhet i odlingssystem inom jordbruket och en tillräcklig mängd biomassa för att bidra till samhällets omställning till fossilfrihet. De mervärden som sätts på vallen, som komplement till de direkta kostnader och intäkter för systemet, har en avgörande betydelse för att nå lönsamhet i kalkylerna.

Syftet med detta projekt är att definiera och kvantifiera vallens olika värden när den används i ett koncept baserat på biogasproduktion och proteinutvinning. I projektet vill vi svara på vilka monetära värden som behöver tillskrivas vallen för att nå lönsamhet och diskutera vem/vilka i produktions/konsumtionskedjan som kan ha mest nytta av, och efterfrågar, dessa mervärden. Detta kan också leda fram till underlag för en modell som enskilda lantbrukare kan använda för att beräkna värdet av vall i växtföljden.

Arbetet genomförs fördelat på arbetspaketen 1) Vallens värde i växtföljden, 2) Vallens mervärde till grisköttet, 3) Vallens värde för biogasproduktion och 4) Konceptutveckling av affärscaset.

Det finns ett forskningsgap mellan skog och slutprodukt avseende helhetssyn på det sågade materialets egenskaper av björk från svensk skog. Sådan kunskap kan användas för att optimera produktmixens värde och även bättre förstå förutsättningar i det rådande produktionssystemet. Skogforsk har en pågående studie där man samlar björk som kan förväntas finnas i framtida skogar. Detta kompletterande projekt studerar dess egenskaper för sågade produkter genom att stockarna sågas, torkas och mäts avseende egenskaper på plank och brädnivå.

Kunskap om stockkvalitet (mätdata, röntgen) sammankopplad med virkeskvalitet (skannerdata och provning) möjliggör en helhetssyn på björken och genom simuleringsmöjligheter av kvalitetsutfallet möjliggörs utveckling av produktmixen från sågverken genom ex. nya produkter för konstruktion. Tillämpat leder resultaten till vinster för skogsägaren genom ökad betalningsvilja från de mer konkurrenskraftiga sågverken och i förlängningen fler sågverk som satsar på björk. Projektet genomför provning genom sågning och efterföljande experiment för framtagning av kvalitetsdata i skanner samt hållfasthetsprovning. Datan sammanställs för en simuleringsmiljö där även stockdata och om möjligt röntgendata används. Röntgen av björk har inte gjorts i industriell miljö tidigare.

Projektets resultat ger förutsättningar för sågverken, både existerande och nya aktörer, att bättre kunna förstå förändringar i en produktmix. Därmed underlättar projektets simuleringsmöjligheter dialog mellan köpare och säljare. Den sammankopplade datan mellan skog och såg är unik och kan användas för att skapa uppdaterade apteringsinstruktioner i skogen alternativt verifiera existerande instruktioner. Resultaten möjliggör för aktörer att förenkla och påskynda sin produktutveckling för nya innovativa björkbaserade produkter.

Bakgrund

Att arbeta med nötkreatur innebär risker och dessa risker ökar om hanteringen av djuren sker på ett felaktigt vis. Att nötkreatur hanteras på ett lugnt, stressfritt och genomtänkt sätt är av största vikt för en god djurvälfärd och säkerhet för lantbrukaren. Forskning har visat att ett genomtänkt utformande av hanteringssystemet och rätt hantering av djuren möjliggör en lugn och säker drivning. Genom att ta hänsyn till djurens grundläggande beteende kan stressen hos djuren ofta minska och därmed även risken för skador.

Det finns idag god kännedom om hur en lugn och stressfri hantering av nötkreatur kan genomföras, och det finns stor kunskap om metoder och hanteringssystem. Dock finns fortfarande behov av att sprida denna kunskap vidare till utövarna. 

Utveckling av en webbutbildning

Inom projektet har vi tagit fram en digital utbildning, som ska finnas fritt tillgänglig för alla som är intresserade. Utbildningen ska ge grundläggande kunskaper i nötkreaturs sinnen, beteende och hur man kan tillämpa denna kunskap när man hanterar djuren och utformar drivningssystem. 

Målgruppen är alla som hanterar nötkreatur, men som vill utöka sin kunskap kring säker och djurvänlig hantering. Kursen är tänkt att kunna användas av såväl elever på naturbruksgymnasium och yrkesutbildningar, som studenter på mer avancerade utbildningar så som agronom-, veterinär-, och lantmästarutbildningen. Målgruppen är också personer som redan är ute i yrkeslivet, men som önskar bredda sin kompetens och som kanske saknar den praktiska erfarenheten av arbete med nötkreatur.

Utbildningens innehåll

Kursen innehåller grundläggande kunskap om nötkreaturs beteende, behov och vad man ska tänka på när man hanterar dessa djur.  Kursen berör alla kategorier av nötkreatur, från kalv till vuxna djur. Man kommer bland annat få handfasta tips i hur man ska hantera nötkreatur i olika situationer, kunskap om hur man ska bygga upp ett drivningssystem samt berörs lagar och regler som gäller och mycket mer därtill. 

Webbutbildningen innehåller både text och film, där kursdeltagaren går igenom sex kapitel med tillhörande quiz. Efter genomgången utbildning får man ett diplom som går att visa upp för t.ex. en lärare eller arbetsgivare.

Innehållet i kursen består av dessa ämnen:

• Biologi och beteende
• Drivning av nötkreatur
• Djurkategorier
• Miljö och drivningssystem
• Riskmoment
• Arbetsmiljö

Webbutbildningen är gratis och finns tillgänglig på bland annat www.ri.se 

Intresset för termisk behandling, t.ex. pyrolys, av kommunalt avloppsslam har ökat i Sverige under de senaste åren. För mindre avloppsreningsverk kan en satsning på pyrolys bli mer attraktiv om samarbete mellan anläggningar etableras och behandlingen utförs regionalt.

I denna studie undersöks förutsättningar för pyrolys av avloppsslam i region Halland. Studien kartlägger befintliga slamvolymer i Halland och potentiella fördelar med att använda slambiokol inom jordbruket undersöks. Även regelverk som är relevanta för pyrolys av slam och användningen av slambiokol analyserads, liksom de ekonomiska förutsättningarna för pyrolys och relaterad slamlogistik.