Från uppföljning till handling: biologisk mångfald på norrländska mjölkgårdar

Många insatser görs redan på norrländska mjölkgårdar som bidrar till biologisk mångfald, som naturbete och småhabitat, men de ekonomiska stöd som finns utnyttjas sällan. Tillsammans med Norrmejerier har RISE följt upp arbetet och undersökt hur gårdarnas befintliga insatser bättre kan synliggöras.

Biologisk mångfald i jordbruket handlar inte alltid om aktiva beslut. På de norrländska mjölkgårdar som RISE har följt sedan 2020 har situationen i stort sett varit stabil: antalet djur och arealen öppen jordbruksmark har förändrats marginellt, och landskapets struktur har förblivit densamma även på gårdar där produktionen vuxit.

- Biologisk mångfald är inte alltid ett uttalat mål i sig, utan uppstår ofta som en följdeffekt av hur gårdarna drivs. Det finns dock många lantbrukare som vill kunna göra mer för biologisk mångfald, säger Georg Andersson, forskare inom hållbara matsystem på RISE.

Insatser som inte syns

Många lantbrukare arbetar också aktivt med åtgärder som gynnar biologisk mångfald – restaurering, sen slåtter av kantzoner och skötsel av åkerholmar och bryn är vanliga exempel. Flera av dessa insatser ger rätt till ekonomisk ersättning via Jordbruksverket eller Länsstyrelsen, men stöden används i begränsad utsträckning.

Det är just den glappen mellan vad som görs och vad som syns och ersätts som projektet vill adressera. RISE har genomfört studien i samarbete med Norrmejerier.

- Ett viktigt syfte med projektet är att bättre förstå vad som faktiskt sker ute på gårdarna och att lyfta fram allt det arbete för biologisk mångfald som redan görs, säger Stina Printz, chef Hållbarhet, Kvalitet & Gård på Norrmejerier.

Utbildningar satte kunskap i rörelse

Som en del av projektet arrangerade RISE utbildningar för Norrmejeriers medlemmar. Fokus låg på hur biologisk mångfald kan integreras i gårdens drift, med konkreta exempel hämtade direkt från gårdarna i studien.

- Det är alltid värdefullt att samlas och få diskutera direkt med medlemmarna. Cirka 200 lantbrukare deltog, vilket ger både nya insikter och stärker dialogen framåt, säger Stina Printz.

En del av ett större mål

Arbetet speglar också bredare ambitioner på EU- och nationell nivå. EU:s biodiversitetsstrategi för 2030 anger att minst tio procent av jordbruksarealen ska bestå av landskapselement med hög biologisk mångfald, ett mål som i Sverige kopplar direkt till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Erfarenheterna från projektet visar att många av dessa värden redan finns på de norrländska mjölkgårdarna i form av betesmarker, småhabitat och strukturella landskapselement som förvaltas genom det aktiva brukandet.

Det handlar om att göra det osynliga synligt och att skapa förutsättningar för att det arbete som redan görs också ska kunna belönas.

- Ett naturligt nästa steg är att sprida kunskap mellan gårdar och sänka trösklarna för att ta del av befintliga stöd. Det skulle underlätta för att både förbättra förutsättningarna ytterligare för, och belöna det arbete som görs, med att bevara biologisk mångfald i det norrländska jordbrukslandskapet, menar Georg Andersson.