Målet med Bio-FlexCLC är att etablera en effektiv och skalbar process för att omvandla lågvärdiga biogena rester och organiskt avfall till värme och el med negativa eller nollutsläpp genom CLC-CFB i kombination med gasrening och CO2-förvätskning.
Idén är att kombinera den banbrytande kemisk looping-förbränningstekniken (CLC) med konventionella cirkulerande fluidbäddspannor (CFB), en teknik som är allmänt använd i Skandinavien och Europa för kraftvärmeproduktion. Bio-FlexCLC-konceptet som körs i CLC-läge möjliggör kraftvärmeproduktion med negativa utsläpp till låg kostnad, samtidigt som konceptet är flexibelt nog att växla till CFB-läge för att producera kraftvärme med netto-nollutsläpp.
Konceptet har följande huvudsakliga egenskaper:
Låga kostnader och låg energiförbrukning för CO2-avskiljning, eftersom ingen gasseparatorutrustning behövs.
100 % CO2-avskiljning är möjlig samtidigt som utsläppen av NOx, SOx och andra skadliga komponenter hålls låga.
Låg korrosion med förbättrade ångdata för ökad elektrisk verkningsgrad.
Flexibelt system med avseende på värme-/elproduktionsförhållandet.
Flexibilitet att driva systemet som en vanlig cirkulerande fluidiserad bädd utan CO2-avskiljning om förhållandena inte är gynnsamma.
Med ett sådant flexibelt system tror vi att slutanvändare skulle vara mer benägna att investera i kraftvärmesystem med BECCS även utan nuvarande politiska styrmedel på plats.
Att investera i kraftvärmeteknologier som använder biogena och avfallsbaserade bränslen, som utvecklats inom Bio-FlexCLC-projektet, erbjuder en rad långsiktiga fördelar:
En förbränningsanläggning som kan uppnå negativa utsläpp med CO2-avskiljning.
Underlätta användningen av svårutnyttjade eller lågvärdiga bioresurser som organiskt avfall.
Skapa nya arbetstillfällen, särskilt i områden rika på biomassa eller rester, såsom landsbygdsområden.
Minska beroendet av fossila bränslen och minska behovet av oljeimport.
Stärka lokal och regional produktionsautonomi och leveranssäkerhet.
RISE RESEARCH INSTITUTE OF SWEDEN
AICHERNIG ENGINEERING
GÖTAVERKEN MILJÖ AB
TECHNISCHE UNIVERSITAT DARMSTADT
CHALMERS TEKNISKA HOGSKOLA
SPANISH NATIONAL RESEARCH COUNCIL
NATIONAL CENTER FOR RESEARCH AND TECHNOLOGICAL DEVELOPMENT
1CUBE B.V.
FORTUM POWER AND HEAT POLSKA
VÄXJÖ ENERGI AB
Textilvärdekedjan omfattar en mängd olika material, slutanvändare och komplexa applikationer. Trots ett ökat fokus på hållbarhet sker framstegen långsamt och kräver mer innovativ teknik för att ta itu med frågor som låg återvinningsgrad, ersättning av farliga ämnen och kemiska föroreningar.
BioSusTex strävar efter att förändra detta genom att utveckla nyckelteknologier som förbättrar hållbarheten i den textila värdekedjan. BioSusTex fokuserar på bomulls- och cellulosatextilier och strävar efter att öka återvinningsgraden och ersätta skadliga föreningar genom att:
Optimera återvinningen av cellulosafibrer
Utveckla hållbara förbehandlingstekniker för att avlägsna elastan, färgämnen och föroreningar från postkonsumentblandade cellulosatextilier, samtidigt som man undviker potentiellt giftiga nedbrytningsprodukter under bearbetningen.
Skapa biobaserade ,PFAS-fri vattenavvisande beläggningar
Betydande förbättringar inom dessa nyckelteknologier, i linje med Safe and Sustainable-by-Design (SSbD) ramverket, förväntas avsevärt förbättra hållbarheten i textilvärdekedjan. Dessutom kommer BioSusTex att tillhandahålla tekniska lösningar och möta industrins behov av snabba bedömningsmetoder genom att:
Vidareutveckla analytiska metoder och prediktionsverktyg relaterade till toxicitetsutvärdering.
Bygga ett nytt beslutsstödsprogram som implementerar SSbD-metodiken.
Skapa en databas som sammanställer all data som genereras i projektet.
Dessa initiativ är i linje med Safe and Sustainable-by-Design (SSbD) ramverket, utformat för att främja hållbar innovation inom textilindustrin.
Nästa generations oljebolag. Så beskriver Sundsvallsbaserade Votion Biorefineries sig själva. Bolaget har tagit fram en metod för att göra restprodukter till biobränslen och biokemikalier. Nu är metoden noggrant testad, och det är dags att skala upp verksamheten.
Anders Edling Hultgren
Vilket är det mest effektiva sättet att ställa om till ett mer hållbart samhälle? Jo, att göra det utan att någon märker något. Det vill säga att införa nya lösningar och ta fram nya produkter som varken kostar mer eller har sämre egenskaper än de tidigare – utan bara är ”grönare”.
Det konstaterar Anders Edling Hultgren, och det är med denna utgångspunkt han startade bolaget Votion Biorefineries i början av 2022.
Bolaget producerar biobränslen, hållbart flygbränsle och biokemikalier. Antingen på egna bioraffinaderier eller i samarbete med andra aktörer i branschen.
– Jag har tidigare arbetat tio år på SCA, och där fick jag idén om att utgå från den väletablerade processen för massatillverkning – men skruva om den lite – för att istället skapa andra högvärdiga bioprodukter, säger han.
Görs av allt från skal från kokosnötter till sågspån och halm
Råvarorna de använder är restprodukter från bland annat skogs-, jordbruks- och livsmedelsindustri. Det kan vara sådant som sågspån, bark, nötskal och halm från olika delar av världen – men utbudet av produkter som de kan göra biooljor av är enormt, konstaterar Anders Edling Hultgren.
– Jag har kontakt med en tillverkare av kokosprodukter som har mängder med kokosnötskal över. Det är något som kan vara intressant för oss. Även risskal för den delen, det har vi testat i Indien och det fungerar bra. För närvarande testar vi med råvaror från olivoljetillverkning.
Kontakten med RISE i Örnsköldsvik var helt fundamental för att kunna starta Votion Biorefineries, menar Anders Edling Hultgren.
– Vi inledde vårt samarbete tidigt 2022. Tack vare deras tjänster kunde jag komma igång utan att ha eget labb, samtidigt som jag kunde få vara med i labbet när testerna genomfördes. Det har varit väldigt mycket värt.
Genom att vara på plats fick han idéer som han knappast hade fått om han enbart fått tillgång till slutresultatet.
– Jag kunde också bolla tankar om processen med de duktiga kemisterna, och till exempel resonera om vad som händer om man ändrar temperaturen eller tillsätter andra kemikalier. Det är något som sparar mycket tid och i slutändan pengar.
Vi kommer alltid att ha behov av kompletterande labbtjänster, och då är det givet att jag vänder mig till dem igen
Ny anläggning snabbt i drift
Nu är det dags för Votion Biorefineries att ta nästa steg genom att etablera en egen pilotanläggning.
– Det är ett stort steg, inte minst ekonomiskt; det är en kostsam investering. Jag känner mig i alla fall trygg med att vi kommer att kunna få snabb drift på anläggningen när den väl är på plats, genom att ta in personal från RISE i en inledningsfas. De kan ju bevisligen vår verksamhet och har full koll på våra processer.
Han räknar också med att det nära samarbetet med RISE fortsätter, även när Votion Biorefineries har sin egen anläggning.
– Vi kommer alltid att ha behov av kompletterande labbtjänster, och då är det givet att jag vänder mig till dem igen. Dessutom är de ett väldigt bra bollplank, vi har lätt att tillsammans hitta vägar framåt, säger Anders Edling Hultgren.
Infrastrukturpark skapar möjligheter
David Blomberg Saitton, affärsutvecklare på RISE, håller med om att deras täta dialog har varit väldigt givande – för båda parter.
– Anders är mycket kvalificerad uppdragsgivare, med lång och gedigen erfarenhet. Han kommer med frågor och idéer som ger upphov till diskussioner om lösningar som ofta känns innovativa. Det blir utmanande, och det är verkligen spännande och ger hela tiden en god framdrift, säger han.
Det har varit bra att kunna kalla in olika kompetenser under arbetet med Votion Biorefineries, konstaterar David Blomberg Saitton.
– Genom att vi är en tvärdisciplinär organisation har vi kunnat svara på olika typer av frågeställningar som Anders har haft under resans gång. Dessutom har vår välutbyggda infrastrukturpark varit mycket värdefull. De möjligheter som öppnas där är mycket svårt för ett startup-bolag eller andra mindre företag att komma åt på annat sätt.
Inom Bio-MeGaFuel utvecklar vi ett nytt sätt att omvandla lågvärdig biomassa till metanol via en intensifierad process som ger ett minimalt koldioxidavtryck jämfört med konventionella metoder. Under processen produceras syngas genom kemcyklisk förgasning, för att sedan omvandlas till metanol i membranreaktorer.
Målet med Bio-MeGaFuel är att etablera en ny, effektiv och skalbar process för att omvandla lågvärdiga biogena rester och organiskt avfall till biometanol genom kemcyklisk förgasning i kombination med membranreaktorer.
Förutom att vara en viktig kemisk vara är metanol ett mångsidigt bränsle. Metanol kan användas direkt i förbränningsmotorer, blandas med andra bränslen eller användas för att producera bränsletillsatser som förbättrar en motors prestanda. Metanol har stor potential att vara ett av de utvalda koldioxidsnåla bränslena för tung transport och sjöfrakt. Teknologier som använder metanol som bränsle får alltmer uppmärksamhet globalt. Flera utmaningar kan dock hindra en bredare användning av metanol som bränsle i energisystem:
nuvarande huvudproduktion av metanol berör mycket på fossila resurser,
kostnad för att producera metanol från förnybara råvaror är hög, samt process har låg effektivitet, och
stark global efterfrågan på metanol inom den kemiska industrin, vilket begränsar tillgänglighet av metanol för energisektorn.
Bio-MeGaFuel-projektet syftar till att möta ovan nämnda utmaningar genom förbättrad produktionskapacitet och minskade kostnader för produktion av biometanol. Bio-MeGaFuel stöds av teknologier som utvecklas till TRL 5 av ett expertkonsortium. Dessutom stöds projektet av en stark referensgrupp som inkluderar företagsledare och marknadsaktörer inom biomassaförsörjning, hela värdekedjan för metanolproduktion, potentiella slutanvändare, liksom potentiella framtida aktörer inom produktion, förvaltning och distribution av biometanol.
Projektets fullständiga namn: Bio Methanol Production via Chemical Looping Gasification Coupled with Membrane Reactors
Projektakronym: Bio-MeGaFuel
Utlysning: HORIZON-CL5-2023-D3-02
“Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or CINEA. Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.”
GIDARA Energy
The Technical University of Darmstadt
Eindhoven University of Technology (TU/e)
The Spanish National Research Council (CSIC)
IVL Swedish Environmental Research Institute
Perpetual Next
1Cube
Blue World Technologies
Detta projekt har en välbalanserad ny värdekedja från ett kommersiellt kaffeföretag som hanterar cirka 4000 ton kaffesump per år, en innovativ kommersiell batterianodtillverkare som vill testa nästa generations material, och ett forskningsinstitut som har ett kvalificerat team och avancerade labb
Efterfrågan på grafit och hårt kol för användning i batterier, förväntas öka dramatiskt till cirka 4,5 miljoner ton år 2050, från dagens 907 tusen ton. ”Den gröna given” vill göra EU:s batterier mer hållbara och cirkulära, förutom att öka motståndskraften i batteriproduktionen. Å andra sidan finns kaffesump i stora volymer över hela världen och är en potentiellt outnyttjad källa till biomassa för batteriproduktion. Med Selecta som koordinator har detta projekt som arbetshypotes att kaffesump kan användas som ett biobaserat råmaterial för att producera anoder i litiumjon- och natriumjonbatterier (LiBs och SiBs).
För att testa denna hypotes måste projektet bestämma vad som karaktäriserar kaffesump av olika typer, bedöma enkel bearbetning under förkolningsstegen, förbereda anoder och sätta ihop knappcellsbatterier, för jämföra deras prestanda. Granode Materials, en kommersiell anodtillverkare för LiB-batterier, kommer att testa det nya råmaterialet i nästa generations batterier och RISE kommer att tillhandahålla expertis och specialiserade laboratorier för karbonisering, slurryformuleringar och SiB-cellsammansättning och testning.
Detta projekt tar itu med hållbara utvecklingsmål för prisvärd, tillförlitlig och hållbar energi genom att bidra till att öka andelen förnybar energi (mål 7.2, långsiktigt mål 7a). Vetenskaplig forskning ligger till grund för denna innovation som syftar till att göra batteriindustrin mer hållbar och resursanvändningseffektiv (mål 9.4). Det här projektet bidrar också till en miljövänlig hantering av avfall (mål 12.4).
CESTAP (Competence cEntre in Sustainable Turbine fuels for Aviation and Power) är ett kompetenscentrum med akademiska och industriella samarbetspartners som arbetar för att främja produktion och användning av hållbara bränslen för stationära gasturbiner och flygplan.
Kompetenscentret CESTAP finansieras av Energimyndigheten, med stöd från de ca 28 industriella parterna och de tre akademiska parterna Lund Universitet (koordinator), Luleå tekniska universitet och RISE. CESTAP:s vision är en omställning av flyg- och kraftproduktionssektorerna till drift av kontinuerliga förbränningsmotorer med 100% hållbara turbinbränslen. CESTAP syftar till att vara ett ledande europeiskt centrum för forskning relaterad till hållbara turbinbränslen, med speciellt fokus på svenska förhållanden gällande råvara till framtida bränslen.
En hållbar framtida energianvändning är beroende av en övergång från fossila bränslen. Denna övergång kan inom vissa sektorer åstadkommas med ny teknik som inte är baserad på förbränning, såsom batterier eller bränsleceller. Inom vissa sektorer, som luftfart, sjötransport, reservkraftproduktion och hantering av toppbelastning i kraftnätet, kommer förbränning dock att vara svår att ersätta. Dessa sektorer är relativt beroende av förbränningsmotorer som gasturbiner och jetmotorer, och de bidrar för närvarande med nära 10 % av de globala antropogena CO2-utsläppen.
För att möta behoven inom flyg- och kraftproduktionsindustrin är syftet med kompetenscentret att utveckla kunskap och teknik för att producera effektiva, hållbara och kostnadseffektiva turbinbränslen som i slutändan kan användas som monobränslen, d.v.s. för att helt och hållet ersätta fossila bränslen.
Effektiv resursanvändning kräver fokus på hållbara turbinbränslen som kan användas som monobränslen. Jämfört med de nuvarande satsningarna på drop-in-bränslen kommer detta att vara ett jämförelsevis stort, men nödvändigt, åtagande. För att nå framgång måste utvecklingen omfatta hela skalan av aktiviteter, från karakterisering av råmaterial och utveckling av kemiska omvandlingsprocesser, via bränsleutveckling och produktion, till motormodifieringar för att underlätta användningen av bränslen med bredare specifikationer. Det är också viktigt att ha ett holistiskt tekniskt-ekonomiskt ramverk att utvärdera koncept mot. Alla dessa delar ingår i CESTAP:s verksamhet.
Nästa stora genombrott inom bioekonomin väntar runt hörnet. Genom att delta i vårt internationella Forskningsprogram Bioekonomi kan ditt företag vara med och driva utvecklingen framåt. Här möts ledande forskare och innovativa företag för att tillsammans skapa morgondagens hållbara lösningar.
Innovation som driver värde och hållbarhet
I samarbetet mellan industrin och RISE föds konkurrenskraft med hållbarhet i centrum. Vi arbetar strategiskt med att:
Maximera resurseffektivitet genom innovativa metoder
Förädla råvaror och material till produkter med högt marknadsvärde
Omvandla restprodukter till värdefulla tillgångar
Erfarenheten visar att gemensam forskning ger mer än summan av delarna. När företag går samman i forskningsprojekt växer både kunskap och resurser. Samarbetet skapar en plattform för fortsatt utveckling i skräddarsydda projekt.
Forskningsprogram Bioekonomi 2025
Det nya programmet bygger vidare på erfarenheter och resultat från programperioden 2021-2024, där fokus låg på områden som massa och cellulosa, ved- och bioraffinaderi samt förpackningsmaterial. De etablerade samarbetsformerna och nätverken från första programperioden ger en stabil grund för fortsatt utveckling.
Baserat på djupgående dialoger med industrin och analys av framtidstrender har vi identifierat strategiska forskningsområden för programmet som startade i januari 2025.
Syfte och vision
Forskningsprogrammet ger företag verktyg att:
Säkra konkurrenskraft på 5–10 års sikt
Utveckla hållbara lösningar som möter framtida krav
Bygga starka forskningssamarbeten
Fördelar med forskningssamarbete
När företag väljer att forska med oss får de:
Tillgång till världsledande expertis
Stärkt kompetens inom strategiska områden
Ett internationellt nätverk
Kostnadseffektiv forskning genom delad finansiering
Snabbare väg till resultat och marknad
Möjlighet till skräddarsydda projekt
Säker hantering av immateriella rättigheter
Patent och rättigheter som skapar värde
Varje deltagare bidrar med sin expertis och får tillgång till ny kunskap att implementera i verksamheten. Tillsammans tacklar vi både långsiktiga forskningsutmaningar och kortsiktiga processförbättringar.
Hållbarhet i fokus
Samtliga projekt utvärderas utifrån deras bidrag till FN:s globala mål och ett hållbart samhälle. Vårt arbete drivs av ambitionen att skapa lösningar som ger positiv samhällspåverkan, idag och i framtiden.
Pågående projekt inom forskningsprogrammet
Barriärer
Syfte: Biobaserade alternativa barriärmaterial ska kunna att ersätta fossilbaserade laminat. Konceptutveckling från labb till pilotskala.
Konsortieledare: Astrid Glasenapp
Förpackningar av wellpapp
Syfte: Att förbättra prestanda och tillförlitlighet hos wellpapp och förpackningar genom förbättrade egenskaper och relevanta mätmetoder samt förutsägelse av prestanda utifrån egenskaper.
Konsortieledare: Astrid Glasenapp
Fiber- och additivdesign
Syfte: Att förbättra prestanda hos tillsatser för papperstillverkning genom att skräddarsy komplex av tillsatser till fiberytorna. Undersökning av möjligheterna att förbättra enhetsoperationerna genom att justera blekningsparametrarna.
Konsortieledare: Anna Sjöstedt
Produktion av lignin
Syfte: Att optimera ligninproduktion, med fokus på att sänka produktionskostnaden, CAPEX och OPEX, och förbättra kvaliteten genom att implementera nya mätmetoder i processen och efterbehandlingsmetoder.
Konsortieledare: Mattias Wennerstål
Kartongförpackningar
Syfte: Att förbättra förpackningars prestanda, dvs hur de beter sig mekaniskt, hur de ser ut när de trycks och hur effektivt de kan konverteras.
Konsortieledare: Ida Östlund
Massa- och blekningsprocess
Syfte: Att förbättra massaprocessen genom att tillämpa synergistisk implementering av impregneringstekniker, syrgasdelignifiering och hög defibreringspunkt för att öka det totala utbytet.
Konsortieledare: Oskar Westin
Återvinningscykel och vattenhantering
Syfte: Att optimera massabruksprocesser med fokus på förbättrad körbarhet och energibesparingar, minskat vattenavtryck samt förbättrad hantering och tillvaratagande av avloppsvatten.
Konsortieledare: Mattias Wennerstål
Återvunna fibrer
Syfte: Att förbättra återvinningsprocesser för material som är svåra att återvinna, samt ökad förståelse för hur fiber- och processvattenkvaliteten påverkas av olika processförhållanden.
Konsortieledare: Pernilla Karlsson
Mjukpapper
Syfte: Att undersöka hur alternativa fibrer, enzymatisk behandling, utökad syrgasdelignifiering och olika präglingsmönster påverkar mjukpappers egenskaper och/eller hållbarhet
Tjänstens namn (sidans rubrik, visas i promos - max 70 tecken inkl. blanksteg):Kompoundering, formsprutning och extrudering av plastIngress (Inkludera sökord och nytta för kund/samhälle. Gör inga styckesindelningar i ingressen. Max 2-3 meningar):
Hos oss finns processutrustningar för kompoundering, formsprutning och extrudering. Vi testar nya materialblandningar, varierar processparametrar och tar fram prover för utvärdering. Vi erbjuder utrustningar och kapacitet i området lab- till pilotskala, vilket gör att våra tjänster anlitas för både produktutveckling och problemlösning.
Syfte/Nytta:
Material- och produktutveckling av plast kräver processutrustningar i labb- eller pilotskala för att kunna testa idéer utan att störa produktion, och utan att förbruka alltför mycket material. Bred erfarenhet av olika plaster och termoplastkompositer och nära samarbete med kunder, gör att vi kan bidra till utveckling för att nå konkreta resultat.
Tester i mindre skala innebär många fördelar när det gäller att förkorta utvecklingstiden för ett material eller en process, eller då man vill jobba med optimeringar. Vi kan enkelt variera materialsammansättning och parametrar.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):
I vår mikrokompounder i Borås kan små satser effektivt blandas då det finns behov av försök i liten skala.Vi har även labextruder av typen Brabender Plasti-Corder®Labstation med stor flexibilitet och stora möjligheter till mindre batcher ex. från 100 till 5000 g/h. I anslutning finns möjlighet till direkt formsprutning av provkroppar.
Vår kompounder i Mölndal för pilotskala är en dubbelskruvsextruder av märket Coperion ZSK 26 med 25 mm skruvar och L/D 40, som är utrustad med sidomatare samt vacuumpump. Kapaciteten är 0,5-25 kg/h och materialet luft- eller vattenkyls före pelletering. Vi har olika typer av matare för att kunna tillsätta och testa olika additiver och för att tillverka kompositer.
Vår formspruta i Mölndal är av typen ES 200/110 HV-L tillverkad av Engel. Vi har verktyg för formsprutning av provstavar för att mäta mekaniska egenskaper, samt plattor för mätning av fallslagprov, transparens mm. Vi har spiralverktyg för att mäta flytlängd som ger ett mått på hur materialet beter sig under formsprutning vid ett visst tryck och en viss temperatur. I samband med formsprutning bestäms ofta smältindex i en separat mätutrustning (ISO 1133). Formsprutning av stavar följer standarden ISO 294, men för varje specifik plast finns standarder som följs avseende det tryck och den temperatur som gäller för formsprutning av just den plasten.
Vi kan extrudera film och folier på upp till 300mm bredd med tjocklek i intervallet 0,1 - 1mm. Utrustningen har 3 st extrudrar vilket gör det möjligt att skapa folier med upp till 3 olika skikt.
Det finns också möjlighet att ta fram provkroppar genom att varmpressa plattor (max 300 x 300 mm)
Leverans (vad får kunden efter utfört uppdrag – t.ex. rapport, certifikat etc.):
Vi diskuterar tillsammans med kund igenom vad som ingår i det vi levererar. Det kan vara alltifrån ett optimerat recept på en materialblandning utgående från en specifikation på egenskaper, till att du som kund på plats kan bestämma alternativen för nästa uppsättning parametrar vi testar. Du som kund ska från början veta vad du får.
TechUPGRADE är ett ambitiöst initiativ som syftar till att skapa en banbrytande avancerad termokemisk teknik för spillvärmeåtervinning. Vår lösning återvinner effektivt spillvärme från industriella processer och uppgraderar den till temperaturer mellan 150-250°C.
Ambitionen med TechUPGRADE är att utveckla och demonstrera (till TRL 5) denna radikalt nya idé genom utveckling och drift av två separata kompakta värmeuppgraderingssystem integrerade med industriell spillvärme och solfångare (och även fjärrvärmetillägg) under relevanta förhållanden
Dessa system kommer att kunna utföra följande två funktioner samtidigt:
Uppgradera lågtemperaturvärmtill högre temperaturer (150-250 oC) genom att justera partialtrycket för vattenånga. Detta förbrukar en liten mängd elektricitet. Det kommer att ge ett radikalt nytt sätt att uppgradera värmen i jämförelse med vanliga värmepumpar (VCHP Variable Capacity Heat Pump, eller TAHP Thermo Acoustic Heat Pump) som huvudsakligen drivs av el.
Värmelagringsförmåga i systemet (vid behov), vilket ger flexibilitet i försörjning av processvärme när den integreras med andra källor såsom solvärme och/eller fjärrvärmesystem.
RISE leder arbetspaketet med hållbarhetsbedömning, genomför livscykelanalys och utvecklar riktlinjer för att optimera miljöprestanda och fördelar med att uppgradera spillvärme från industrin.
University of Twente
Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt
TU Wien
COWI
Institute of Entrepreneurship Development
Greenlab Skive A/S
Quanterall Ltd
Thermal & Material Engineering Center
MG Sustainable Engineering
Absolicon Solar Collector
RISE Research Institutes of Sweden
Klaipėdos universitetas
National Technical University of Athens
Slutdatum:
Erbjudande-sidor:
Bioeconomy Arena – testa och skala upp biobaserade lösningar med RISE
Elproduktion
Sekundär områdes navigation:
Slutdatum:
Erbjudande-sidor:
Materialval och cirkulär textildesign
Textil
Sekundär områdes navigation:
Finansiärer utan URL:
European Union
Slutdatum:
Fossilfria drivmedel
Sekundär områdes navigation:
Slutdatum:
Fossilfria drivmedel
Sekundär områdes navigation:
Slutdatum:
Sekundär områdes navigation: