Redovisning för brandsäkerhetsteknik med byggnadsinformationsmodellering - verktyg för att stödja aktörer från byggsektorn
FireBIM är en webbaserad BIM-plattform, som syftar att förbättra och underlätta internationell brandsäkerhetsdokumentation från det tidiga designstadiet. Europeiska nationella byggregler för brandsäkerhet skiljer sig från land till land, vilket gör internationellt samarbete krävande, kostsamt och utsatt för höga risker. Detta hindrar konkurrensen för intressenter inom byggnadsdesignprocessen som vill verka över gränserna i Europa. Målet med FireBIM är att utveckla de inbäddade mekanismerna för brandsäkerhetsbedömning i en online BIM-plattform för att öka tvärvetenskaplig underlättande av brandsäkerhet och över europeiska gränser.
Projektet kopplar digitalt ihop brandkoderna från Belgium, Danmark, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Portugal, Sverige och Turkiet.
FireBIM projektet förenar 33 partners från architecture, byggföretag, konsulter, brandsäkerhetsexperter, BIM-utvecklare, mjukvarudesign och utbildning.
LAVIS 2.0 genomfördes som ett samverkansprojekt mellan RISE, Trafikverket och Vektor.io med syfte att utforska förutsättningarna för en plattform med visualisering av infrastrukturprojekt i landskapet.
Ansatsen till projektet, och den förstudie som föregick pågående projekt, var att genom ett ökat digitalt arbetssätt möjliggöra samordning, samverkan och kommunikation mellan kommun, stat och medborgare genom att förenkla, effektivisera och delvis automatisera hanteringen, modifieringen och genereringen av olika sorters visualiseringar av infrastrukturprojekt för att visa anläggningar i landskapet. Från arbete med BIM/GIS-data, till visualiserade, upplevbara modeller i realtidsbaserad 3D-grafik i en och samma lösning - till skillnad från dagens fragmenterade lösningar.
Projektet genomfördes som en fortsättning på förstudien ”Förstudie – Där landskapet möter anläggningen - Integrerad visualisering med hjälp av GIS och BIM (LAVIS)” (TRV 2019/90 306) vilken genomfördes under 2020.
Med grund i redan utförd förstudie har projektet utforskat, detaljerat och prioriterat behov som de identifierade användargrupperna har i relation till visualisering med avseende på användbarhet, lämpliga funktioner och användargränssnitt, utifrån ett perspektiv på hela visualiseringsprocessen. Projektresultatet presenterar vidare viktiga aspekter kopplat till kritiska beroenden, implementering och förvaltning samt tydliga insatser för att föra projektet resultat vidare.
LAVIS 2.0 har genom sina omfattande tester och prototyputveckling demonstrerat potentialen för en integrerad visualiseringsplattform som kan förbättra sättet infrastrukturprojekt visualiseras och hanteras på. Genom att sätta användarnas behov i fokus och kombinera avancerad teknik med användarcentrerad design, står projektet redo att forma framtidens arbetssätt inom Trafikverket och andra relaterade verksamheter.
Slutrapporten behandlar arbetet i projektet LAVIS 2.0. I introduktionen presenteras projektets bakgrund, fokus och forskningsfrågor och arbetspaketens upplägg. I metodöversikten redovisar vi arbetet med att utforma underlaget för de fem genomförda testomgångarna. Avsnittet användartester presenterar respektive testomgång med fokus, målgrupp och prototyper av den experimentplattform som utvecklas i projektet. Genom testomgångars har arbetsgruppen identifierat 77 användarfall som presenteras utifrån tolv olika tematiska huvudområden. Användarfallen belyser olika behov och önskemål från olika användargrupper för visualisering av anläggningar i landskapet, såsom medborgare, projektledare, kommunikationsansvariga och specialister. Majoriteten av de tematiska huvudområdena sammanfattas vidare i rekommendationer.
I avsnittet användarupplevelser har vi utifrån användarfallen försökt beskriva hur ett framtida arbetssätt borde gestaltas för att skapa en effektiv kommunikations- och informationsplattform. I kritiska beroenden behandlar vi också de kringliggande aspekter - implementering och upphandling - som behöver lösas för att vi skall kunna realisera den skissade vision som presenteras i framtida arbetssätt. I avsnittet slutsatser sammanfattar vi de insikter och rekommendationer som projektet lämnar vidare till verksamhet och identifierade behovsägare utifrån arbetet med projektets forskningsfrågor. Sammanfattningsvis berör avsnittet reflektioner vitala delar av projektets fokus, utvärdering och förslag på framtida forskning.
I rapporten hänvisar vi även till rörligt material från genomförda testomgångar samt prototyper utvecklade inom ramen för projektet.
Existerande plattform
Videon visar en förvisning av experimentplattformen under testomgången ”Existerande plattform”
Medborgardialog
Videon visar en förvisning av delar av de prototyper som utvecklades inom ramen för testomgången "Medborgardialog"
Co-working
Videon visar en förvisning av delar av de prototyper som utvecklades inom ramen för testomgången "Co-working"
Filtrering
Videon visar en förvisning av delar av de prototyper som utvecklades inom ramen för testomgången "Filtrering"
LAVIS 2.0_Slutrapport_20241119.pdf (pdf, 11.13 MB)
Minskad efterfrågan på el kan både stärka företagens konkurrenskraft och spara pengar till hushållen. Det finns en rad snabba åtgärder att ta till, men för att på riktigt göra skillnad krävs energieffektiviseringar på systemnivå, säger Sara Bargi, projektledare på RISE.
EU:s energieffektivitetsdirektiv, som medlemsländerna gemensamt har förhandlat fram, säger att unionen ska minska sin energianvändning med 11,7 % till 2030. EU-kommissionen har konstaterat att för att EU-länderna ska nå sitt gemensamma mål, så måste Sverige minska sin årliga energianvändning till under 296 TWh.
Det är en betydande minskning från de 355-370 TWh som varit de senaste åren. Särskilt om man tar hänsyn till nyindustrialisering, nyetableringar och den kraftfulla elektrifiering vi ser framför oss. Men det är alls inte omöjligt – om rätt åtgärder sätts in.
– Nationalekonomer säger ofta att energieffektiviseringar är lönsamma och därför borde de ske. Men all forskning visar att åtgärder sker inte bara för att de är lönsamma. Vi vet ganska väl varför. Enkelt uttryckt, folk har annat att tänka på. Även om du sparar pengar på att byta till luftvärmepump hemma så är det roligare att byta ut köksluckorna. Samma logik stämmer för företag, förklarar Sara Bargi.
Många bolag skulle till exempel i mycket högre grad kunna återanvända restvärme från sina industriprocesser. För att värma egna eller grannens lokaler, eller på nytt i processen genom att höja temperaturen på restvärmen med en värmepump. Idag kyls mycket av restvärmen bort.
Men investeringar går snarare till utökad produktionsverksamhet. Sannolikt är det också lättare att resa kapital till att öka intäkter än att minska kostnader – kärnverksamheten går först.
– Därför behövs det en knuff. Ett bidrag eller en skatterabatt. Vässad miljölagstiftning. Om vi ska åstadkomma mer energieffektivisering så behöver vi styrmedel, säger Sara Bargi.
Att effektivisera energianvändning och i praktiken kapa onödiga kostnader och processer stärker både motståndskraft och konkurrenskraft
Redan idag finns mängder av lönsamma effektiviseringar att göra, med relativt enkla medel och utan att minska komfort eller produktion. I industrins processer finns outnyttjade resurser. Felaktigt inställda fjärrvärmecentraler är en annan lågt hängande frukt.
– Det finns väldigt mycket att göra med styrning av värmesystem i byggnader. Till exempel skulle vi årligen kunna spara över 4 TWh på uppvärmningen av småhus med hjälp av bättre styrning och termostater.
Sara Bargi lyfter även potentialen av energieffektivisering i samband med renoveringarna av miljonprogramsområdena. Det finns beräkningar på att omkring 70 procent av flerbostadshusen kan spara halva sin energianvändning.
– Det betyder att för varje sådant område finns en potential på att få loss energi till ett lika stort område till, säger hon.
De första stegen till att effektivisera energianvändningen kan vara små. Det kan handla om att agera mer flexibelt. Dra ner uppvärmningen mellan kl 7 och 9, låta dagsljusinstrålningen från den ständigt arbetande solen kompensera. Eller dra ner på produktionen när elpriset är högt.
– Att effektivisera energianvändning och i praktiken kapa onödiga kostnader och processer stärker både motståndskraft och konkurrenskraft. Det gör att du blir mindre känslig för prissvängningar. Den som bygger in en sådan flexibilitet i sina processer har en konkurrensfördel, avslutar Sara Bargi.
* Jämfört med 2005 års nivå
I projektet analyseras trygghet och segregation med hjälp av registerdata och fastighetsägares kundnöjdhetsundersökningar. Fokus är bostadsbeståndet som ägs av och de investeringar som görs av kommunala fastighetsägarna inom Framtiden i Göteborg. Projektet är ett doktorandprojekt. På nationell nivå analyseras segregationsdata från Delmos arbete.
För att vända utvecklingen i områden och för att minska segregering i samhället i Sverige så görs nu flera stora satsningar av både myndigheter och kommunala fastighetsägare. Detta projekt ska följeforska Framtidenkoncernens stora satsning på utvecklingsområden i Göteborg. Framtidenkoncernen är Sveriges största grupp av fastighetsägare så deras satsning kommer att bli ett viktigt exempel för andra kommunala fastighetsägare i Sverige.
Detta projekt inkluderar en doktorandtjänst. Doktoranden kommer att fokusera sitt arbete på segregationsproblematik och utvecklingen i Sveriges s.k. utsatta områden. Framtidenkoncernens satsning kommer att fungera som fallstudie för forskningen. Projektet kommer att generera större bidrag till det empiriska, teoretiska respektive praktiska kunskapsläget samt till policyutveckling inom segregationsområdet:
Projektet kommer även att bygga vidare på tidigare kontakter med svenska myndigheter från de tidigare doktorandprojekten. Projektresultat kommer därigenom att även bli nyttiga för myndigheter som till exempel Boverket, Finansdepartementet och Riksrevisionen, som projektgruppen tidigare har levererat analyser om bostadsbeståndet till.
Inom RISE har vi lång och bred erfarenhet av byggnaden som system, konstruktioner, installationer samt byggprodukter. Våra tjänster kan hjälpa till med rådgivning för att just din LCA ska besvara frågeställningen på ett effektivt sätt, genomföra utredningar för att ta fram data eller skapa behovsanpassade utbildningar inom området.
Livscykelanalys (LCA) är ett kraftfullt verktyg för att kunna bedöma miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv av en produkt eller (produktions) process (eller tjänst). Genom att studera hela livscykeln motverkas risken att en förbättringsåtgärd leder till att utsläpp flyttar från en del i systemet eller livscykeln till en annan del.
För att genomföra en LCA av en produkt eller process behövs kunskap om hur en livscykelanalys ska genomföras men även hur det tekniska systemet kring produkten eller processen fungerar. Inom RISE har vi lång och bred erfarenhet av byggnaden som system, konstruktioner, installationer samt byggprodukter. Detta kan vi kombinera med en djup kunskap inom LCA. Att utföra en LCA av en byggnad, byggnadsdelar eller för att jämföra olika designval är komplicerat och man behöver förstå både metodiken kring LCA och byggnaden som system. På RISE kan vi ge stöd i form av rådgivning, utbildning och utredning vid sådana studier.
Är du intresserad av andra LCA relaterade verktyg? På RISE erbjuder vi även andra LCA relaterade verktyg: miljödeklarationer (EPD) , klimatdeklarationer (Carbon Footpint), och Sociala livscykelanalys (SLCA).
Det finns 2 miljoner småhus i Sverige, varav 1,3 miljoner har någon form av elvärmesystem. Det finns en stor potential för att energiflexibilitet kan uppnås för uppvärmning. Syftet med detta projekt är att utnyttja potentialen från den termiska massan i byggnaden för ökad flexibilitet i elnätet. Kunskapen kan används till olika applikationer.
Det saknas kunskap om i vilken utsträckning och under vilka förhållanden flexibiliteten kan realiseras utan att inskränka på den termiska komforten. Projektet syftar till att fylla kunskapsgapet och ge en överblick över den termiska flexibiliteten hos småhus byggda från 40-talet och framåt, med avseende på olika klimatskal, konstruktionstyper och värme- och ventilationssystem.
Projektets mål är att (1) utvärdera energiflexibiliteten för typiska svenska småhus och (2) utvärdera påverkan av laddning, urladdning samt aktiveringstiden och varaktigheten på energiflexibiliteten.
Kvantitativa data på exempelvis värmeeffekt, flyttbar uppvärmning och inomhustemperatur kommer att tillhandahållas för ett brett utbud av det svenska byggnadsbeståndet genom IDA-ICE simuleringar.
Resultaten från projektet kan fungera som bas och användas för ett brett spektrum av applikationer, till exempel för utveckling av kontroll- och optimeringsstrategier för uppvärmning och uppskattning av flexibilitetspotential för en typ av eller en grupp byggnader.
Innemiljöutredning kan behövas i byggnader där brukarna upplever problem som kopplas till vistelsen i byggnaden.
Syfte/Nytta:Byggnaden och dess ingående system påverkar hur innemiljön upplevs. Om det finns brister kan det uppdagas som klagomål och besvär hos brukarna av byggnaden. Vid den typen av problem kan det vara aktuellt att inleda en innemiljöutredning.
Vid en innemiljöutredning gås byggnaden grundligt igenom på plats baserat på brukarnas upplevda problem för att undersöka hur den kan påverka innemiljön negativt. Innemiljön kan påverkas av flera olika faktorer och kräver därför en systematisk utredning.
Metod (vilken/vilka metod(er) används) för att utföra tjänsten):RISE utför innemiljöutredningar enligt SWESIAQ-modellen, som är en metod för systematisk utredning av orsaker till att brukare upplever hälsobesvär kopplade till innemiljön i byggnader.
Leverans (vad får kunden efter utfört uppdrag – t.ex. rapport, certifikat etc.):Vid slutförd innemiljöutredning sammanställs rapport med eventuella åtgärdsförslag.
Områden: Byggd miljö Kontaktperson (fyll i ett namn/fält. Aktiverade personkort dyker upp automatiskt):Ritningsunderlag och beskrivning av hur brukarna upplever innemiljön.
Certifiering och märkning: Ej tillämpbart Typ av tjänst: Provning / analys / utvärdering Instrument: Ej tillämpbart Storhetsområde: Ej tillämpbart Beställningsinformation: Beställ via kontaktpersonerna längst ner på sidan. URL: SWESIAQ-modellen som RISE följer vid innemiljöutredning Divison (OLD): Använd ej - Division Samhällsbyggnad Leveransnivå: Ej tillämpbart
Jordbävningar är katastrofala händelser som inte kan förutsägas. Ändå måste vi se till att byggnader, infrastruktur och kritisk utrustning för elproduktion, elöverföring och telefoni fortfarande fungerar efter jordbävningar, även i regioner där jordbävningar inte är vanliga.
RISE driver en testbädd i Borås som kan utföra seismiska prov av föremål upp till 2 ton. Där finns experter med lång erfarenhet av hur strukturer reagerar på seismiska händelser. Testbädden kombineras med numeriska simuleringar för att erbjuda olika tjänster för utvärdering av den seismiska sårbarheten för utrustning, byggnader och infrastruktur i olika skalor.
RISE innehar kunskap och verktyg för analys av seismisk vibrationsrespons i byggnader, strukturer och utrustning, både med linjär och icke-linjär analys. Metoder som kan nämnas är pushover-analys, modalanalys, time-history-analys (virtuell jordbävningsprovning) och Modal Response Spectrum Analysis (MRSA) enligt Eurocode 8.
RISE experter kan utföra jordbävningsanalys som baseras på uppmätta eller simulerade rörelser, eller rörelser som skapats från responsspektrum, och kan ansätta dessa rörelser som excitering av en modell och beräkna efterfrågad respons. Resultat utvärderas enligt standard med hänsyn till olika aspekter på jordbävningstålighet.
Lägg till RISE erfarenhet och resurser för seismisk provning och experiment, så uppstår unika möjligheter för att höja precisionen i en analys genom att kombinera simulering och experiment (hybridanalys).
Den huvudsakliga utmaningen för alla produkter med smarta sensorer är självförsörjning. Vi designar, tillverkar och testar miniatyrer av piezo energy harvesters genom att använda vibrationer som energikälla. Systemet ska demonstreras utifrån två krävande applikationer: blyfri pacemaker och WSN för strukturell hälsoövervakning.
Se utökad information om projektet på engelsk sidversion.