På flera håll i landet råder bostadsbrist, samtidigt som många kontorslokaler i dag står tomma. För att komma till rätta med problemet utan att behöva riva och bygga nytt, behöver vi bli bättre på att bygga om befintliga lokaler. Kan nya bostäder hittas i den redan befintliga staden, och dessutom inredas med återvunnet material, kan nya hem skapas med en bråkdel av den klimatpåverkan som ett nybyggt hus skulle innebära. Ett exempel på en aktuell utmaning som forskarskolan ASSURE, Adaptation of urban Space through SUstainable Regeneration, adresserar.

I större utsträckning använda befintliga material 

Med hjälp av åtta doktorander ska skolan under fem år titta bland annat på hur man kan motverka segregering och gentrifiering när man renoverar och omvandlar, hur man blir bättre på att ta till vara kulturmiljövärden vid renoveringar och hur man kan återanvända befintliga material i större utsträckning.  

För att få med alla bitar behövs doktorander från olika håll, och en praktiknära och tvärvetenskaplig ansats.  

 – Det är viktigt att ha med både de som håller på med installationsteknik för ventilation och de som arbetar med kulturmiljöfrågor. När man har olika bakgrund och vrider och vänder på saker tillsammans så kommer man i slutändan att förstå varandra bättre, säger Magnus Johansson, forskare inom stadsutveckling på RISE, som koordinerar projektet.  

För att lyckas ta fram metoder och arbetssätt som fungerar, används och kommer samhället till nytta, är det också viktigt att forskningen sker praktiknära, menar han. Man har därför knutit till sig ett nätverk bestående av fastighetsbolag, arkitekter, Boverket och Riksantikvarieämbetet. 

Dialog ger verkliga, relevanta lösningar 

Varje vår och höst kommer ASSURE även att bjuda in till en konferens för att föra en löpande diskussion om var man är på väg. 

– Via nätverket och de återkommande konferenserna kommer vi hela tiden att ha en dialog med näringslivet och praktikerna, det tror vi är det bästa sättet att utveckla en lösning som inte är en skrivbordsprodukt utan som kommer med verkliga, relevanta lösningar. Vi vill bygga upp ett samtal som leder till lärande.  

Målet är att alla som arbetar med renoveringsfrågor får stöd att göra det på ett bättre sätt, och ur ett bredare perspektiv – men utifrån lokala förutsättningar och olika behov. 

– Vi vill höja medvetandet och förståelsen för hur man kan renovera på ett hållbart sätt, sedan kan olika aktörer plocka de saker de behöver. Forskarskolan blir som ett smörgåsbord av nya tankar och idéer, enskilda företag kan man plocka de verktyg eller perspektiv de behöver i en specifik situation, säger Magnus Johansson.  

Viktig brygga mellan akademi och näringsliv 

RISE står som koordinator för projektet, och fungerar som den viktiga bryggan mellan akademi och näringsliv.  

– Det är precis det RISE ska göra: lösa samhällsutmaningar och bidra till innovation på ett konkurrenskraftigt sätt. Vi ska både vara med och utveckla ny kunskap och se till att den kommer ut i samhället. Alla dessa delar är vi inne på i forskarskolan.

- HS30 visar hur viktig hållbarhetsfrågan är just nu. Företag och kommuner går i täten och vill utveckla sitt hållbarhetsarbete inom och tillsammans med HS30. Vi på RISE samordnar forumet och kopplar på våra experter och andra projekt som ligger i linje med HS30, säger Andreas Huss, projektledare på RISE inom enheten Arkitektur och fysisk planering.

Gemensamma mål och konkreta åtgärder

Idén bakom HS30 kom från Harry McNeil som tidigare jobbade på Sveafastigheter, numera Selma Bostad. Han undrade om det fanns behov och utrymme för ett hållbarhetsforum för bostäder. Det visades sig att ett sådant forum saknades. Därefter fick RISE frågan om att undersöka intresset bland fastighetsutvecklare och andra aktörer i Stockholmsregionen. Forumet startades därefter under våren 2021.

- Till en början var det sex företag som började jobba och nu har vi vuxit till 21 medlemmar. Flera kommuner är nyfikna på arbetet inom HS30 och även banker medverkar på flera av våra aktiviteter då den finansiella delen blir viktig pådrivare för hållbarhetslösningar, berättar Andreas Huss.

För att lära sig av varandra och skapa effektivitet i arbetet har gemensamma klimatberäkningsanvisningar utvecklats. Arbetsgrupper har även tagit fram gemensamma mål inom social och klimatmässig hållbarhet.

- Det är extremt pragmatiskt arbete inom forumet och vi anpassar insatserna utifrån de nuvarande och kommande behov som finns hos företagen och kommunerna. Till exempel blir återbruk och klimatberäkningar väldigt aktuellt mycket på grund av EU:s Taxonomiförordning, säger Andreas Huss.

Arbetet med klimatberäkningarna hör även ihop med lagen som började gälla från den 1 januari 2022 som säger att för att få bygglov måste du som företag kunna visa hur mycket en byggnadskonstruktion emitterar i koldioxid. 

- Här kommer vi inom HS30 utveckla ny kunskap tillsammans med de bästa experterna på området. Medlemmarna har sett behovet av ett gemensamt grepp om hur klimatberäkningar för byggnader ska göras. Detta för att kunna jämföra klimatberäkningar mellan bolag, berättar Andreas Huss.

Viktigt med förankring i ledningen

Reglerna för att delta i HS30 är tydliga: det måste finnas en förankring i ledningen hos de som deltar, liksom två andra viktiga delar.

- Det ska vara en uttalad hållbarhetsansvarig på företaget och ansvarig från produktionssidan behöver delta aktivt i projektet. Den här triangeln av medverkande med ledningen, hållbarhet och produktion har varit mycket lyckad. Det händer något konkret när dessa personer träffas och diskuterar, berättar Andreas Huss.

Bygg- och fastighetsbranschen står för 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det förpliktigar att aktivt minska klimatavtrycket från branschen – skyndsamt. Samtidigt finns ett stort behov av fler trygga och bra bostäder för att människor ska må bra och samhället utvecklas. De fastigheter som byggs ska kunna stå en lång tid framöver och behöver därför vara välplanerade vad gäller såväl social, ekonomisk som miljömässig hållbarhet

- Medlemmarna inom HS30 har den gemensamma viljan att gå före i sitt hållbarhetsarbete och snabba på branschens omställning. Tillsammans delar vi ny kunskap via arbetsgrupper, samtal, workshops, föreläsningar och studiebesök. Kunskap och initiativ förankras och testas sedan operativt genom arbetsgrupper och i verksamheterna för relevans. Kunskap delas externt. Det finns en stor transparens inom gruppen och det är fantastiskt att se hur alla hjälper varandra framåt, förklarar Andreas Huss.

Social hållbarhet

En viktig del framåt inom HS30 är att utveckla den sociala hållbarheten kopplat till affärsnyttan.

- Det är speciellt fokus på vilka åtgärder som går att göra i fastighetsutveckling och förvaltning som fungerar i den affärsmässiga kontexten. Allt ska vara lönsamt. Det kommer inte hålla i längden om det inte lönar sig. Under 2022-2023 tog vi fram en inventering av åtgärder som gjorts och görs vid fastighetsutveckling och -förvaltning så att det ska bli lätt att implementera bra åtgärder. Under 2023-2024 tar vi det arbetet vidare genom att i samverkan med banker, andra aktörer, forskning, redovisningsfirmor ta fram KPI:er för att mäta effekten i social hållbarhet i boende. Detta blir en viktig del i att arbeta för förflyttning och går också in i de nya reglerna för CSRD, säger Andreas Huss.

Många vill jobba med hållbarhet

Totalt har HS30 sju olika fokuspunkter (om klimatberäkningar, klimatneutralitet, klimatkompensation, social hållbarhet knutet till affären, arbete med biologisk mångfald och ekosystemtjänster, kunskapsspridning, och samarbete med andra plattformar) för arbetsåret 2023/2024 som sträcker sig fram till Almedalsveckan 2024 där vi kommer presentera vårt arbete samt söka samverkan med andra aktörer.

- Allt diskuteras och bestäms av medlemmarna i gruppen vilket är den verkliga styrkan. Det gör att projektet blir meningsfullt.

Andreas Huss ser vidare att hållbarhet engagerar människor, företag och organisationer på alla områden för tillfället:  

- Det känns som att alla skickliga människor vill jobba med hållbarhet och innovation just nu. Trots den lite bistra omvärlden så är det ändå inspirerande att så många arbetar tillsammans för att utveckla hållbarhet i bostadssektorn och jag ser fram emot utvecklingen inom HS30, avslutar han.

I tider när både vatten och energi är bristvaror blir alla sätt att spara in på dem högintressanta, både för stora och små fastighetsägare. 

– Många tänker på att byta fönster eller tilläggsisolera för att spara pengar, men att byta blandare är ofta både enklare och billigare än många andra åtgärder, plus att det har en väldigt kort återbetalningstid, säger Mattias Virsgård som jobbar med affärsutveckling och hållbarhet på Gustavsberg. 

Tappvatten en femtedel av energiåtgången 

Företaget har många stora fastighetsbolag i sin kundbas, och redan på 1990-talet började Gustavsberg att utarbeta patent som skulle se till att blandarna gjorde av med mindre energi och vatten. I ett vanligt flerbostadshus står tappvatten nämligen för en femtedel av energiåtgången, och har man äldre blandare kan ett byte till energiklassade modeller innebära att varmvattenåtgången minskar med nästan 30 procent. 

– Och det med bibehållen komfort, påpekar Mattias Virsgård. 

– Det är ingen idé att bara strypa vattenflödet, utan energieffektiva blandare ska kännas som vanligt. Vi gör mängder med fälttester, särskilt bland personer med långt och tjockt hår, för att kunna garantera att duschupplevelsen blir densamma. 

Men egna tester i all ära, för att verkligen kunna bevisa att produkterna håller det Gustavsberg lovar har man valt att låta RISE certifiera blandarna mot svensk standard för energieffektiva blandare. Den standarden togs fram 2010 och är till för att kunden, oavsett om det är en privat- eller företagskund, enkelt ska kunna jämföra olika blandare. 

– Den färdiga klassningen ser ut precis som om du köper en ny spis eller kyl, där du har en skala från A till F där A är bäst och F är sämst, berättar Anders Hjörnhede, enhetschef på RISE. 

Certifiering ger stora fördelar 

Eftersom produktutvecklingen går fort framåt har standarder för fler blandartyper utkommit under åren, den senaste 2020. Och både på RISE och på Gustavsberg ser man stora fördelar med att låta certifiera blandare. 

– Om vi har certifierat en produkt kan slutkunden vara säker på att produkten håller en garanterad kvalitet. Vi är ackrediterade för att få testa och certifiera, och eftersom vi är oberoende ger ett utlåtande från oss en annan tyngd på marknaden än om tillverkaren själv påstår något, säger Anders Hjörnhede. 

Samma sak menar Markus Barkstedt som jobbar med certifieringsfrågor på Gustavsberg. Han påpekar också att arbetet med certifieringen ger fördelar redan under produktutvecklingen. 

– Vi har alltid förmöten med RISE inför en certifiering och då får vi deras professionella input både på hur certifieringen bör ske i Sverige, men också vilka tester som bör göras för att vi ska kunna certifiera produkterna även i andra länder. På så sätt sparar vi både tid och pengar. 

Intresset ökar enormt 

Och framtiden för energicertifierade produkter ser onekligen ljus ut. Gustavsberg ser att intresset för den här typen av blandare har ökat enormt de senaste åren och tar nu fram ännu fler energicertifierade produkter.  

– Det är fler fastighetsbolag nu som inser vilken lönsam investering det här är, och för oss har det varit en konkurrensfördel att kunna visa att våra produkter är certifierade. Plus att det såklart känns väldigt bra att veta att våra produkter bidrar till att minska energi- och vattenförbrukningen i brukarfasen, för det är där den absolut största miljöbelastningen sker, säger Mattias Virsgård. 

Den bästa kilowattimmen är den som inte används. Bra för miljö och klimat, bra för den som behöver energin bättre.

–Det är första steget. Ett steg som vi många gånger glömmer, att inte använda mer resurser än nödvändigt för att nå målen för verksamheten, säger Sofia Stensson.

Ett annat steg handlar om att mäta. Och att följa upp sin energianvändning på ett strukturerat sätt för att kunna överblicka och förstå vad som ingår i de olika undermätarna i en byggnad.

– Då blir det enklare för fastighetsägare att jobba systematiskt med energieffektiviseringsåtgärder.

– Sedan finns många snabba åtgärder som går att göra med låg investering, säger hon och listar några områden med stor potential:

• injustering av ventilation och värme
• värmeåtervinning
• behovsstyrd ventilation
• byta ut ineffektiva fläktar och pumpar
• kontroll att lokalen inte kyls och värms samtidigt

Incitament för energieffektivisering har saknats

Bygg- och fastighetssektorn står för nära 40 procent av energianvändningen i Sverige och 20 procent av växthusgasutsläppen. Iögonfallande såklart, men incitamenten för bättre hushållning har de facto inte varit tillräckliga för fastighetsbranschen.

– Historiskt har energiförsörjning utgjort en förhållandevis låg kostnad för till exempel butiker, och därmed inte prioriterats, säger Sofia Stensson. Men dagens situation med effektbrist och flaskhalsar i transmissions- och distributionsnäten – och ryskt energikrig därtill – gör att du i högre utsträckning prissätts efter tidpunkten när du har din toppeffekt.

– Överföringen av energi är allt mer en begränsning som allt mer kommer att prissättas därefter. Det är vi inte så vana vid, säger Sofia Stensson.

Fungerar som ett slags batteri

Hon säger att fastighetsägare skulle kunna utnyttja tillgången på effekt och därmed elprisets variationer under dygnet till sin fördel.

– Det finns en termisk tröghet i fastigheter. Om man stänger av värmen, beroende på byggnadsmaterial och fastighet, så tar det ett tag innan det blir kallt. På så sätt kan man se fastigheter som ett batteri som kan laddas när elpriset är lägre och stängas av när det är högre.

Sådana här flexibilitetstjänster ska hjälpa till att kapa effekttoppar och bidra till en jämnare användning av energi.

Insatser innan första spadtaget

För att på allvar energieffektivisera bygg- och fastighetsbranschen behövs långsiktiga insatser, gärna redan innan första spadtaget. Den komplexa organisationen i byggfasen med många inblandade entreprenörer och underleverantörer gör det svårt att få med bärande tankar och principer genom hela byggprocessen.

– Vid nyproduktion ska du se till att göra en samordnad provning av de tekniska systemen, säger Sofia Stensson, medveten om att installationerna för värme, kyla, ventilation, tappvarmvatten etc alltid kommer på upploppsrakan.

– Det vill säga precis när det ska gå undan. Ofta gör man inte en samordnad testning av delsystemen och säkerhetsställer att fastigheten går som den ska i driften.

Inlåsning hämmar innovation

En annan problempuck gäller själva styrningen av installationerna. En orsak till att fastighetsägare inte lyckas analysera och trimma sina anläggningar är att de sitter med slutna system – användargränssnitt som inte tillåter mer avancerade optimeringar utan hjälp av leverantören.

– Det är en sådan inlåsning som hämmar innovation och möjligheten att själv göra åtgärder.

I projektet Öppna plattformar för fastighetsautomation har RISE tillsammans med ett 25-tal projektpartner skapat möjligheter för innovativa, replikerbara och kostnadseffektiva lösningar att snabbare nå marknaden, genom att underlätta för öppnare digitala plattformar inom fastighetssektorn och därmed motverka de låsta systemen från olika produktägare.

– Till exempel, om man har en standard för namngivning på sensorer så blir det enklare att bygga verktyg som hjälper fastighetsägaren att hitta driftfel. Det blir lättare att använda datadrivna tjänster som behovsstyrd ventilation utifrån hur fastigheten används.

– Det här är inte någon quick fix, säger Sofia Stensson. Men öppna plattformar ger fler aktörer möjlighet att bygga och lansera bättre verktyg för exempelvis automation, underhåll och visualisering som kan accelerera omställning mot energieffektivitet.