Optimera produktion av alternativa protein

PLANTOMYC strävar efter att möta de stora miljö- och konsumentutmaningarna inom marknaden för alternativa proteiner. Genom innovativa lösningar syftar projektet till att öka konsumenternas acceptans av alternativa proteinkällor och stärka hållbarheten i livsmedelsproduktionen genom följande initiativ:

• Utnyttja restprodukter från livsmedelsindustrin: Använda Brewers Spent Grains (BSG) och Pea Protein Isolates Byproducts (PPIB) som substrat för fermentering, vilket främjar cirkularitet och resurseffektivitet
• Utveckla funktionella ingredienser: Omvandla fermenteringsbuljong till mervärdesprodukter, exempelvis smakförstärkande ingredienser eller funktionella drycker.
• Skapa minimalt bearbetade, näringsrika produkter som är i linje med clean label-trender inom livsmedelsproduktion.

Med detta helhetsgrepp bidrar PLANTOMYC till att forma framtidens hållbara livsmedelssystem.

RISE roll och uppdrag

RISE koordinerar projektet och kombinerar banbrytande fermenteringsteknik, cirkulärt resursutnyttjande och konsumentfokuserad produktutveckling för att optimera produktionen av alternativa proteinkällor genom att kombinera ärtproteinisolat (PPI) och MPB. RISE expertis inom svampbioteknik inkluderar screening, fermentering och optimering av produktion av mycelial proteinbiomassa (MPB) med hjälp av återvunna sidoströmmar som ärtproteinstärkelse. Ett arbete genomförs även för att bedöma den teknisk-ekonomiska genomförbarheten av våra innovationer.

Arbetet utförs i RISE moderna forskningsanläggningar både i Örnsköldsvik och Göteborg som utgör en del av Bioeconomy Arena.

Det som ska 3D printas fylls på i en stålbehållare, och för att bygga upp strukturen så trycks purén ut på byggplattan eller tallriken efter den digitala filen. För att strukturen ska kunna skapas så är flödesegenskaperna av ingrediensen viktiga, viskositeten måste vara så att det flyter ut ur munstycket i lagom takt som strukturen byggs upp. Sedan så ska materialet som läggs på byggplattan kunna hålla formen, vilket kräver karakterisering av ingrediensens viskoelasticitet och flytspänning. I en publikation så utforskade vi de reologiska egenskaperna för 3D printade timbaler där vi ville öka mängden fiber i formuleringen: https://www.frontiersin.org/journals/food-science-and-technology/articles/10.3389/frfst.2022.1058641/full  

Vi skapar DELICIOUS tillsammans

Inom DELICIOUS tar vi oss an frågor som är för stora och för svåra för den enskilda aktören att lösa på egen hand. Kunskapen som vi skapar tillsammans är en viktig nyckel för att uppnå en hållbar omställning av livsmedelssystemet.

RISE är koordinator för projektet DELICIOUS och kommer även ansvara för uppskalning av mikrobiella processer, screening av mikrobiella stammar och samhällen med hög genomströmning, samt  hållbarhetsbedömningar  genom teknoekonomisk analys (TCA) och social livscykelanalys (SLCA).

iCOSHELLs – Samskapande för hälsosamma jordar i Europa

Jordens betydelse och EU:s utmaningar
Jorden är grundläggande för allt liv på jorden, men alarmerande 60–70 % av EU:s jordar anses ohälsosamma på grund av föroreningar, urbanisering och intensivt jordbruk, vilket ytterligare förvärras av klimatförändringar. Denna degradering orsakar ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga utmaningar, inklusive minskad produktivitet, förlust av biologisk mångfald och försämrad markstruktur.

RISE:s ledande roll i iCOSHELLs
RISE Research Institutes of Sweden är projektets huvudsakliga koordinator och leder även utvecklingen av ett svenskt Living Lab i Södra Sverige. Detta labb adresserar jordhälsoutmaningar kopplade till jordbrukets intensiva markanvändning och fokuserar på hållbara lösningar för jordhälsa.

Ett bidrag till EU:s "A Soil Deal for Europe"
iCOSHELLs är en del av EU Mission "A Soil Deal for Europe" som syftar till att skapa hälsosamma jordar i Europa till 2030. Projektet fokuserar på tre specifika mål:

1. Minska jordförorening och främja restaurering.
2. Förbättra jordens struktur och biologiska mångfald.
3. Höja samhällets kunskap om jordhälsa och dess betydelse.

Innovativa Living Labs för regionala utmaningar
Projektet inkluderar sex Living Labs för jordhälsa i olika europeiska regioner, som representerar mångfaldiga klimatzoner och utmaningar:

• Södra och mellersta Sverige: Lösningar för jordbrukets jordhälsoproblem.
• Sydöstra Spanien (Murcia och Almería): Utveckling av hållbart jordbruk.
• Baskien (Spanien/Frankrike): Förbättrad jordstruktur i våtmarker, halvurbana områden och skogsmiljöer.
• Västra Makedonien (Grekland): Restaurering av förorenade gruvmarker.
• Norra Italien: Lösningar för jordhälsa i landsbygd, stad och halvurbana områden.
• Plovdiv-regionen (Bulgarien): Åtgärder för minskat organiskt material, dålig struktur och förlorad biologisk mångfald.

Ett systematiskt tillvägagångssätt
iCOSHELLs använder en systematisk strategi för att:

• Bygga kapacitet hos intressenter och överbrygga klyftor mellan vetenskap och praktisk tillämpning.
• Fördjupa förståelsen för jordindikatorer och förbättra jordhälsa genom skalbara metoder.
• Replikera effektiva lösningar för jordrestaurering i olika regioner.

Framtidens Living Labs
Projektet utmanar traditionella modeller genom att förankra Living Labs i samskapande, brett intressentengagemang och praktiska tillämpningar. Visionen är att skapa standardiserade, globalt erkända labb som fungerar som förebilder för framtida Living Labs.

Hållbara resultat för framtiden
iCOSHELLs främjar samarbete och kunskapsutbyte genom att fungera som en omfattande databas för jordhälsa och stödja utvecklingen av policys som säkerställer en hållbar framtid för både jordbruk och miljö.

EU-projektet MICROORC fokuserar på utvecklingen av nya, hållbara lösningar för att förlänga livsmedels hållbarhet genom en kombination av innovativa teknologier och avancerade material. Med ett starkt fokus på forskning och utveckling inom livsmedelssäkerhet och hållbarhet, är projektet särskilt inriktat på att ta fram lösningar som kan hantera de många utmaningar som finns kring hållbarheten för färska och känsliga livsmedel. Målet är att minska matsvinnet, dels genom att öka precisionen i hållbarhetsmärkning, dels genom att förlänga livsmedlens hållbarhetstid med hjälp av nyskapande metoder och verktyg.

MICROORC-projektet syftar till att förlänga och mer exakt fastställa hållbarheten för känsliga livsmedel och därigenom minska mängden undvikbart matsvinn genom två huvudsakliga strategier:

1. Genom att utveckla avancerade verktyg, teknologier och riktlinjer som möjliggör förbättrad processtyrning. Detta inkluderar mikrobiomövervakning samt nya och mer exakta prognoser för hållbarhet och märkning. Denna noggranna övervakning bidrar till att stärka livsmedelssäkerheten och ger förbättrade underlag för bedömning av produkters lagrings- och hållbarhetstid, vilket kan bidra till bättre informerade konsumenter.
2. Genom att förlänga hållbarheten med biobaserade skyddsmetoder och förpackningsteknologier som effektivt minskar, kontrollerar eller begränsar tillväxten av skadliga och patogena mikroorganismer på eller i livsmedlen. Dessa åtgärder bidrar inte bara till att förbättra livsmedlens kvalitet och säkerhet utan också till att optimera förpackningslösningar som är hållbara och bättre anpassade till dagens miljökrav.

För att säkerställa en hållbar omställning är det nödvändigt att nya innovationer inom projektet inte bara utvecklas utan även utvärderas ur ett brett hållbarhetsperspektiv. Därför integreras hållbarhetsbedömningar i innovationsprocesserna, där även konsumenternas perspektiv vägs in. Detta tillvägagångssätt säkerställer att de lösningar som utvecklas inte bara möter tekniska och miljömässiga krav utan även tar hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer, vilket är avgörande för att skapa ett helhetsperspektiv på hållbarhet.

Eftersom nuvarande regelverk ofta är statiska och inte kan förändras i takt med den snabba teknikutvecklingen och marknadsutvecklingen, arbetar projektet också aktivt med att identifiera och utveckla nya metoder för policy- och regelverksinnovation. Detta innebär att MICROORC strävar efter att ta fram konkreta förslag och verktyg för att snabbt och effektivt kunna anpassa regelverken så att de kan stödja och möjliggöra en mer hållbar och innovativ livsmedelsindustri. En dynamisk och framåtsyftande policyutveckling är därför en viktig komponent för att de tekniska lösningarna ska kunna implementeras på ett sätt som gynnar både branschen och konsumenterna.

Med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, avses främst de kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, och ulcerös kolit. RISE leder det Vinnova-finansierade projektet "Precision Medicine in Inflammatory Bowel Disease" som samlar experter inom medicin, molekylärbiologi, genetik, AI, samt klinisk och translationell forskning. Tanken med precisionsmedicin är att kunna skräddarsy prevention, diagnos, behandling och uppföljning av patienten utifrån individens unika förutsättningar som till exempel genetisk profil, genuttrycksmönster och bakterieflorans sammansättning i tarmen. Genom att kombinera avancerad analytisk teknik, AI och de nya behandlingsmetoder som introducerats på senare år kan livskvalitén för personer med IBD förbättras. 

Projektet samlar många aktörer som arbetar med IBD, till exempel finns två läkemedelsföretag med, vilket ger goda förutsättningar för att innovationsarbetet ska ge resultat. Genom att studera behandlingseffekten av de 20-tal olika läkemedel som finns idag och genom att kombinera detta med olika lösningar från näringslivet kan en förbättrad behandling för personer med IBD utvecklas och varje patient få sin behandling skräddarsydd.  

Ett av projektets mål är att skapa en hållbar innovationsmiljö som bygger på det Community of practice som har skapas under resan. Innovationsmiljön kommer att bjuda in och öppna upp för fler aktörer än de som är projektpartners. Hur detta ska ske kommer att utformas under projektets gång.  

I projektet finns framstående forskare inom gastroenterologi från Lunds universitet och Örebro universitet samt praktiserande läkare med lång erfarenhet av kliniska prövningar och sjukvård från bland andra Ersta sjukhus, Region Skåne och Region Östergötland. Parterna i projektet är RISE, Innovation Skåne, Universitetssjukhuset i Linköping, Skånes universitetssjukhus, Ersta sjukhus, Lunds universitet, Örebro universitet, Mavatar, Pfizer och Takeda.