En mer hållbar värdekedja för svenska bär?

De svenska, vilda bär vi köper i matbutiken har hamnat där som sista ledet i en lång värdekedja, som styrs av ett fåtal stora grossister. Utländsk arbetskraft, anställda av bemanningsföretag, flygs till Sverige för att plocka bären som sedan transporteras långa sträckor för bearbetning. Detta innebär ett stort klimatavtryck och en förlust av ekonomiska möjligheter för lokalsamhället.

– Parallellt med de långa värdekedjorna har det alltid funnits korta, lokala värdekedjor där bär plockas av människor i bygden som sedan själva förädlar och säljer sina produkter på lokala marknader eller till exempel på Facebook, säger Anna Molander, projektledare på RISE och fortsätter:

– I det här samverkansprojektet ville vi titta närmare på hur lokalbefolkningen kunde engageras i bärplockningen, och undersöka hur en kortare värdekedja skulle kunna skalas upp på ett hållbart sätt. 

En lokal värdekedja gynnar både miljön och lokalsamhället. Genom att köpa upp och förädla bären lokalt kan antalet mellanled minskas mellan producent och konsument, vilket leder till en minskad klimatpåverkan och samtidigt stärker den lokala ekonomin. Att arbeta lokalt handlar om att bygga en hållbar affärsmodell som gör oss mindre beroende av externa resurser och stärker det lokala näringslivet.

Skapa mer värde för det lokala samhället

Gun Lidestav från Bjurholms kommun i Västerbotten har alltid varit intresserad av att plocka bär. På 1970- och 80-talen var de många i bygden som plockade varje år och sålde till lokala handlare. Skulle det gå att få till ett sådant intresse igen? Och finns efterfrågan i kommunen att köpa lokalt producerade bär?

– Jag har gått och grunnat länge på ett mer lokalt system för bär. Att bären som växer i skogarna ska bli till sylt och kräm till bygdens skolor och äldreboenden via kortast möjliga värdekedja. Särskilt i dessa tider med miljö- och klimatkris behöver vi tänka om och gå ifrån de stora globala värdekedjorna till mindre lokala. Ska vi verkligen hålla på att skicka både bär och dem som plockar härs och tvärs över jorden?

Gun var inte svårövertalad när Bjurholms kommun fick frågan om att vara pilotkommun i projektet FAIRCHAIN, ett Horizon-finansierat projekt med syfte att skapa kortare och mer hållbara värdekedjor där bärens värde stannar och växer i regionen. Som en del i projektet startade hon, tillsammans med sina två vuxna barn, en ekonomisk förening – Bär i Bygden Bjurholm. Hon är glad att hon hoppade på projektet och stolt över resultaten, även om vägen från samtal till handling har varit ganska lång.

Test av lokal värdekedja för bär i Bjurholm

– Från mitt perspektiv har det här forskningsprojektet som RISE hållit i varit ett test – vi ville ta reda på om det fanns tillräckligt många i bygden som ville plocka och sälja bär, och om det fanns efterfrågan från lokala verksamheter att köpa bären. Svaret på båda frågorna var ja!, säger Gun Lidestav.

Under den första testsäsongen 2024 plockades, rensades och såldes över 1000 kg bär i Bjurholm till närliggande kommuners äldreboenden och skolor liksom till restauranger och småskaliga förädlare som har en lokal profil. Via marknadsevenemang såldes även en del till privatpersoner. Om kapaciteten funnits hade man kunnat hantera mycket mer bär. Detta ser Gun som ett tecken på att affärsmodellen funkar. 

– För oss på Bjurholms kommun är det här projektet ett sätt att utforska nya vägar för vårt lokala näringsliv, och samtidigt skapa uppmärksamhet och sprida kunskap kopplat till bären som växer i våra skogar. Ingången var intressant: Vad krävs för att få till en mer hållbar, lokal värdekedja för bär? säger Claudia Wieczorek, näringslivsutvecklare Bjurholms kommun. 

Intresset för bärplockning ökade

RISE roll i projektet har varit att, tillsammans med kommunen och den ekonomiska föreningen Bär i Bygden Bjurholm, ta fram och testa en ny affärsmodell där värdet av skogsbären stannar i bygden. Med hjälp av lokala ambassadörer och aktiviteter såg man att intresset för bärplockning ökade. Resultatet blev bland annat att mer bär såldes till lokala aktörer som äldreboende och skolor, en årlig bärfestival, forskarutbyte inom Nordic Wild Berry R&D Network och en app som ska hjälpa lokalbefolkningen att hitta bär. 

– Tack vare stödet från RISE kunde vi organisera oss och testa vår tes under bärsäsongen 2024. Nu ser jag fram emot fler säsonger där vi lokalt tar hand om våra råvaror, säger Gun Lidestav.

Tips för att komma igång med en lokal, mer hållbar värdekedja:

Våga testa! 
Det är svårt att veta var engagemanget finns innan man ställt frågan.

– Det vi trodde skulle vara lätt var svårt och tvärtom. Men det hade vi inte lärt oss om vi inte testat och faktiskt kört igång med ett skarpt försök, säger Anna Molander.

En fungerande infrastruktur är A och O. 
Det är också en av de större utmaningarna. Hur ska bären tas om hand, rensas, förpackas, förvaras osv. 

– Här tror jag att många initiativ dör. Det kostar pengar att lösa de här bitarna och då gäller det att ha rätt samarbeten på plats så att finansieringen kan lösas smidigt.

Bygg rätt samarbeten. 
Hur får vi med oss branschen? Vilka är de starka aktörerna lokalt? Var finns eldsjälarna?

– För att testa att en värdekedja faktiskt fungerar kräver att man har lokala stakeholders med på banan. Och att man lyssnar på den expertis vi besitter, säger Gun Lidestav.