Antibiotikaresistensen har stigit till farligt höga nivåer i alla delar av världen. Nya resistensmekanismer växer fram och sprids globalt, vilket hotar vår förmåga att behandla vanliga infektionssjukdomar. En växande lista över infektioner – som lunginflammation, tuberkulos, blodförgiftning, gonorré och livsmedelsburna sjukdomar – blir svårare, och ibland omöjliga, att behandla eftersom antibiotika blir mindre effektiva.

EBL-1003 skulle i framtiden potentiellt kunna användas för att behandla kritiskt sjuka patienter på sjukhus. Substansen är en kristallinfri bas av en aminoglykosid, utformad för att behandla gramnegativa bakterieinfektioner. EBL-1003 för infusion har visat verksam bredspektrumaktivitet och snabb avdödning av Acinetobacter baumannii och andra gramnegativa bakterier, inklusive organismer som identifierats av Världshälsoorganisationen (WHO) och Centers for Disease Control and Prevention som akuta och allvarliga hot mot människors hälsa.

– EBL-1003 har potential att ersätta aminoglykosider som för närvarande används på klinikerna, men vars användbarhet är allvarligt hotad av ökande antibiotikaresistens, säger Sven Hobbie, vd på Juvabis. Vi har kunnat göra betydande framsteg i utvecklingen av en ny behandling tack vare vårt samarbete med RISE.

Tester visar positiva resultat

Molekylen som den injicerbara substansen är baserad på används redan i veterinärmedicinsk behandling av djur, främst i länder utanför Europa och USA. Under fas 1 samarbetade Juvabis med RISE för att vidareutveckla substansen, som sedan testades på friska frivilliga med positivt resultat.

– Under den här inledande fasen köpte vi originalsubstansen från tillverkaren och analyserade och förädlade det i vårt laboratorium i Södertälje, säger Bo Lassen, RISE projektledare och även den ansvarige för formuleringsdelen av projektet. Vi har bland annat designat analytiska metoder och formuleringar, förbättrat molekylens fasta tillstånd för att göra den mer stabil för lagring och utvärderat dess toxicitet och tolerabilitet.

EBL-1003 genomgick kliniska fas 1-prövningar som en del av European Gram-Negative Anti-Bacterial Engine (ENABLE), som avslutades 2021, och ytterligare en klinisk prövning sponsrad av National Institutes of Health som för närvarande är under förberedande.

Nu bedrivs fördjupande forskning för att ytterligare utveckla substansen till en behandling som kan användas inom vården. Även om ENABLE upphörde 2021 så fortsätter Juvabis partnerskap med RISE, och en ny finansieringsansökan har lämnats in för att även utveckla substansen för inhalation.

EU:s dricksvattendirektiv har tagits fram för att skapa en likadan förvaltning av medlemsländernas vatten. Syftet är att vi ska ta hand om våra vattenresurser så att kommande generationer ska få tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd. Den senaste uppdateringen av direktivet trädde i kraft i januari 2021 och nyheterna är många och påverkar alla som arbetar med vattenförsörjning.

– Målsättningen är att på ett bättre sätt ta hand om hela kedjan, från vattentäkt till kran, och exempelvis få med material i kontakt med dricksvatten och fastighetsaspekter som inte har reglerats i dricksvattendirektivet tidigare, säger Charlotta Obitz, senior forskare på RISE och projektledare för nätverket Material i kontakt med dricksvatten.

Ökade krav på material i kontakt med dricksvatten

Hälsomässiga krav på material som kommer i kontakt med dricksvatten regleras i artikel 11 i dricksvattendirektivet och gäller både nya installationer och vid reparationer i befintliga installationer för uttag, beredning, lagring och distribution av dricksvatten.

De ändrade kraven på material, typgodkännande och provning är några av de viktigaste frågorna för medlemmarna i RISE nätverk Material i kontakt med dricksvatten. Bland medlemmarna finns såväl huvudmännen som tillverkare av material och produkter. Via nätverket får man tillgång till den senaste forskningen och goda exempel på området, medlemmarna träffas på seminarier och kan utbyta erfarenheter med varandra. 

– Nätverket följer arbetet med dricksvattendirektivet, på EU-nivå och nationell nivå. Inför nästa seminarium kommer regelverket som rör krav på material i kontakt med dricksvatten enligt artikel 11 att troligtvis ha fastställts på EU-nivå såväl samt att direktivet kommer att ha implementerats i svensk rätt. Seminariet kommer att behandla vad införandet innebär i praktiken för de olika intressenterna i nätverket, exempelvis vad övergångsbestämmelserna innebär, berättar Charlotta Obitz.

För den som är intresserad av en djupdykning  inom artikel 11 erbjuder RISE en utbildning i implementeringen av artikel 11 med syfte att gå igenom de nya kraven och dess betydelse.

Hårdare krav kan driva på utvecklingen av blyfri mässing

Ett exempel på aktör som påverkas av de hårdare kraven är mässingstillverkare som har bly i materialet. I det nya direktivet har gränsvärdet för bly i dricksvatten halverats. Dessutom har ECHA kommit med en slutgiltig rekommendation om att bly ska upptas på tillståndsförteckningen i Reach, EU-kommissionen har dock inte fattat något beslut i frågan ännu.

– Om mässingsindustrin vill leva i framtiden måste den ställa om, även om det är en utmaning, eftersom ersättningsmaterialen med verifierade beständighetsegenskaper är begränsade, säger Charlotta Obitz.

Bly gör mässingen lättare att bearbeta och används bland annat i ventiler, kranar, vattenmätare och andra komponenter. RISE driver flera forskningsprojekt med syfte att utveckla och optimera blyfria mässingslegeringar såväl som att anpassa produktionssystemet samt att utveckla testmetoder för de nya blyfria legeringarna. 

Vill man studera hur material, till exempel blyfri mässing, beter sig i kontakt med olika typer av vatten finns RISE testmiljö i Kista som kallas Vattenriggen.

– Här kan vi jämföra olika material och produkter i olika typer av vatten och se hur de beter sig, hur de bryts ned och om ämnen lakas ur från materialet. I Vattenriggen kan vi även studera biofilm och vi kan testa nya sensorer, förklarar Charlotta Obitz.

Produkter med längre livslängd

Det är inte bara ökade krav i det nya dricksvattendirektivet, det innehåller även lättnader som kommer att uppskattas av många tillverkare.

– Typgodkännandeprocessen för material och produkter i kontakt med dricksvatten kommer att harmoniseras på en viss nivå för alla länder i EU, i och med att direktivet sätter minimikrav. Det ser jag som positivt, även om vissa länder kanske kommer att ha tilläggskrav, säger Charlotta Obitz. Viktigt att lyfta fram är att dricksvattendirektivet endast tar hänsyn till de hälsomässiga aspekterna och inte till aspekter såsom beständighet eller krav på livslängd eller klimatavtryck hos produkterna. RISE arbetar med samtliga aspekter både inom certifiering och forskning.

Utöver kraven i direktivet har Sverige som mål att utveckla material och produkter för vatten och avlopp som har en livslängd på 100-150 år vilket visar på behovet att även inkludera hållbarhetsaspekter vid utveckling av material och produkter.

– Målet är ambitiöst, men det kommer också att bidra till resiliens och beredskap. Om vi kan lita på att vårt ledningssystem är robust och hållbart får vi mindre oplanerat underhåll och bättre beredskap när det gäller renovering och förnyelse av ledningssystem. Det är bra och viktigt att vi i Sverige jobbar mot hållbarhet och produktbeständighet – det är ju även det vi på RISE jobbar med, avslutar Charlotta Obitz.  

Läs mer om RISE erbjudande kring vattenförsörjning till kommuner.

Världens kemikalieinspektioner ligger i princip alltid steget efter. Bisfenoler är ett talande exempel. Först kommer misstanken, är ämnet hormonstörande? Sedan beläggen, jodå visst är det så. Och så regleringen, förbud i EU mot bisfenol A i nappflaskor 2011, och sedan i termopapper 2020 (används för kvitton).

Problemet? Införande av regleringar kommer när skadan redan är skedd och ofta kommer nya varianter som ännu inte hunnit regleras, så att myndigheterna får jaga ikapp.

Behovet av ett kraftfullt och proaktivt sätt att jobba är tveklöst stort. I samarbete med Kemikalieinspektionen och Patent och registreringsverket har forskare på RISE använt data från Europeiska patentverket för att utvärdera ett antal AI-metoder.

– Patentdata är ovanligt välstruktuerad. Den är gjord för att vara maskinläsbar och lätt att behandla, säger Olof Görnerup, forskare inom maskininlärning och storskalig dataanalys på RISE.

Dessutom, patentdata är en bra källa till att förstå vad som händer i teknikutvecklingen, resonerar forskarna. Beviljade patent föregår normalt den breda implementationen med flera år och innehåller information om kemiska ämnen i en produkt. Myndigheter kan därmed tidigt få vetskap om problematiska kemikalier är på väg att introduceras på marknaden.

Språkteknologi öppnar nya möjligheter

Tidigare har sådana här kartläggningar skett genom månader av manuellt nyckelordssökande. Ett arbete som därtill är svårt att verifiera – hur vet man att alla relevanta dokument är med?

Den snabba utvecklingen inom språkteknologi ger helt andra möjligheter.

– Istället använde vi semantisk sökning genom en AI-modell som ”förstår” mer av texten. Att vissa ord och fraser relaterar till ett ämne. Vad det handlar om är att hitta ord och fraser som betydelsemässigt liknar varandra, säger Olof Görnerup.

För att kunna avgöra vilka dokument som är relevanta hade AI-systemet först tränats på referensdata från en tidigare kartläggning av bisfenol-relaterade patent och databasen PubChems. Ett litet urval av dokument där klassen var känd visades för en AI-modell, som använde informationen för att hitta andra relevanta dokument.

Hög precision med AI

Resultatet visade att den AI-metod som klarade sig bäst kunde identifiera 96 procent av alla relevanta patent (precision). Samtidigt som 91 procent av de patent som identifierats som relevanta också är relevanta (återkallelsegrad).

– Vi såg direkt att det finns absolut potential att använda AI på det här området, säger Olof Görnerup.

Forskarna understryker att mer utveckling behövs och modellerna måste fintränas. Bland annat finns mycket bilddata i form av linjeteckningar och tekniska skisser som de förtränade modellerna (bland annat CLIP) hade svårt att hantera. Mycket av informationen av kemikalier i patent är just i form av bilder så potentialen i bättre sökning med hjälp av datorseende är stor. Inom närmare räckhåll ligger att skapa ett verktyg för Kemikalieinspektionen att automatiskt screena fram farliga kemikalier utan att ha djup insikt i olika teknikområden.

– Det är viktigt att förstå var det används kemikalier. En farlig kemikalie som bara används i kontrollerade processer utgör inte lika stor risk som en kemikalie som kanske är mindre farlig men som riskerar att spridas brett.

– Finns det nischteknikområden där sådant användande glider under radarn? Termopapper upptäcktes till exempel rätt sent. Det används överallt, många människor hanterar det dagligen genom kvittoskrivning.

– Tänk vilka vinster man skulle kunna uppnå om man undviker en ny PFAS-katastrof.