Vad är det värsta som kan hända? Magnus Nilsson, enhetschef på RISE, tvekar lite, men okej då: 

– Det värsta scenariot är att någon hackar ett antal elfordon som laddas i ett parkeringsgarage. Och överladdar batterierna och sätter eld på hela garaget. Och så har du ett bostadshus ovanför. Det kan vara en ganska snabb process. 

– När en elbil brinner uppstår det kraftiga, svårsläckta bränder och giftiga gaser.  

I oktober 2024 hade Sverige drygt 45000 registrerade laddpunkter. Det är en bit ifrån EU:s rekommendation på en publik laddpunkt per tio fordon*, så man kan räkna med en fortsatt utbyggnad under de kommande åren.  

Det innebär att mängder av organisationer och sammanslutningar, utan tidigare erfarenhet av att tillhandahålla den här typen av tjänster, blir laddoperatörer. Styrelsen i en bostadsrättsförening, hotellägare, platschefer på restaurangkedjor och andra ska plötsligt förstå och planera för de risker det innebär att tillhandahålla elbilsladdning. 

– Den här kunskapen brister ofta, säger Magnus Nilsson.  

Det finns flera riskfaktorer att skydda sig och användarna mot: felinställning som orsakar person- eller sakskada, cyberangrepp, obehörig laddning, svåranvänd utrustning etcetera. 

Paketerbjudande med kontroller och certifiering 

Därför lanserar RISE nu ett paketerbjudande med återkommande kontroller av laddstationer, men också certifiering och provning av laddkomponenter och -infrastruktur.  

Ted Strandberg är projektledare på RISE och inriktad på cybersäkerhet. Han säger att gällande NIS-direktiv** och nya EU-regelverk kommer att ställa tvingande säkerhetskrav på allt från produktutveckling och drift till incidenthantering. 

Det finns en poäng med att vara förberedd för de skärpta regler som de facto är på g, resonerar han. 

De cyberhot som laddoperatörerna behöver ha beredskap för gäller främst betalning (feldebitering, gratisladdning), överladdning av batteri med brand som följd och störningar på elnätet. 

– Antingen skulle man kunna hacka laddstationer via bilen. Eller tvärtom: hacka bilen via laddstationen, säger Ted Strandberg. 

– Om man lyckas komma in och störa laddstationer genom att slå av och på laddningen på flera fordon samtidigt kan det bli väldigt stora effekter på elnätet och risk för skada på utrustning. 

Målet: Harmoniserat regelverk på EU-nivå 

Ett mål är att få till ett harmoniserat regelverk, antingen på EU-nivå eller nationella föreskrifter, säger Magnus Nilsson. 

– Nu sätts mängder av laddstolpar ut innan alla regelverk är på plats. Min personliga uppfattning är att det borde gå hand i hand. 

Han vittnar om att det finns en oro i branschen över att installationer sker utan rätt behörighet. 

– Det är därför vi startade en projektgrupp för laddstationer. För att hjälpa marknaden att se vad det är för regler som kommer och för att säkerställa att konsumenter får den energi de betalar för. 

Erbjuder verifieringstjänster sedan länge 

RISE utför sedan länge verifieringstjänster av bland annat vågar och drivmedelsmätare inom handeln och industrin. 

– För vanliga bensin- och dieselpumpar kontrollerar vi till exempel om det är rätt programvaruversion. Rätt elektronik? Är alla installationer rätt utförda? Är typgodkännandet riktigt? 

Motsvarande tjänst ska nu alltså erbjudas för laddstationer.  

– Vi har tagit fram en mobil utrustning som vi nu är ute och testkör. Vi samlar på oss mätdata från olika typer av laddstationer och gör oss en bild av hur det ser ut på marknaden. Hittar vi mätare som inte går att prova? Är det rätt installerat? Vad visar mätarna? 

Hur lång tid tar då en sådan här återkommande kontroll av en laddstation? 

Magnus Nilsson säger att RISE testar ca 100 olika laddstationer från olika företag. Och sedan sätter en definitiv metod. 

– Just nu klockar vi tiden. Men det tar inte flera timmar. Vi pratar om att kunna testa flera laddstationer i taget. Det ska var rationellt, bra och effektivt. 

*Sverige hade i oktober 2024 drygt 14 fordon per laddpunkt. 

**NIS2 har antagits av EU-parlamentet och innehåller bland annat högre sanktionsavgifter. 

Inom ramen för EUs plan för grön omställning, Fit for 55, uttrycker parlamentets transportutskott att man vill se en snabbare utbyggnad av laddinsfrastrukturen längs Europas större vägar. Målsättningen att ha tätt mellan laddstationer och snabbladdare innebär en stor affärsmöjlighet för leverantörer av laddstationer.  

Men för att ens få sälja produkterna behöver de vara testade och certifierade mot regelverk och standarder inom till exempel elsäkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), funktion och elmätning. De behöver också vara testade för cybersäkerhet. Detta för att undvika att hackare kan använda laddstationerna för att få tillgång till fordonet som laddas eller ännu värre; överladda fordonets batteri med stora risker för brand som följd. 

– Det finns ett antal oönskade händelser och hot som vi måste förebygga, säger Anders Nilsson, senior affärsutvecklare på RISE. 

Batterilager spännande funktion som innebär risker 

RISE kan både testa och certifiera laddkomponenter enligt regelverk och standarder inom till exempel elsäkerhet, elektromagnetisk kompatibilitet (EMC), funktion och elmätning. Och så finns en specifik tilläggstjänst för cybersäkerhet – ett område som inte bara drar till sig innovativa angripare utan även står inför en rad nya regleringar. 

Ted Strandberg, projektledare på RISE och fokuserad på cybersäkerhet, har till exempel undersökt hur anslutna elbilar skulle kunna agera batterilager mot elnätet, så kallad Vehicle to grid (V2G). I framtidsscenarion hålls tekniken ofta fram som en betydande flexbilitetstjänst. 

Konkret skulle en laddstationstillverkare eller operatör kunna erbjuda ett sådant batterilager som en effektreserv till nätet. Fordonens ägare skulle också kunna köpa respektive sälja el vid förmånliga tidpunkter. 

– Tittar du på det utifrån ett cybersäkerhetsperspektiv finns risker. Tänk att hela det här batterilagret hackas och att alla fordon skickar in effekt på nätet samtidigt. Kommer du för långt utanför frekvensen på elnätet så uppstår det skador. 

Antal standarder för cybersäkerhet 

Ted Strandberg säger att det finns ett antal standarder för cybersäkerhet som RISE är ackrediterade för och kan prova mot redan idag. 

– Vi förbereder även för att kunna hantera provningar mot EU:s nya cybersäkerhetsregelverk som kommer de närmaste åren. 

– Jag tror också att tredjepartsgranskningen ger en trygghet för både säljare och köpare. Köparna känner att ”vi sitter inte helt själva” i sitt val. Och säljaren har ett certifikat som visar att de har gjort vad de kan. 

På senare år har EU börjat reglera allt fler aspekter av dataanvändning, i form av dataskydd, AI och cybersäkerhet. Ted Strandberg nämner även revideringen av det så kallade NIS2-direktivet som ytterligare en skärpning av säkerhetskraven inom till exempel transport och energi. 

– Direktivet säger bland annat att man har skyldighet att ha en incidenthantering och att rapportera in incidenter till berörd myndighet (i Sverige till MSB). Jag tror att det kommer att bidra till att skapa en beredskap på företag att ta hand om angrepp. 

Risk för böter för den som bryter mot regler om riskhantering 

I det uppdaterade direktivet riskerar företag som bryter mot regler om riskhantering eller missar att inkomma med en incidentrapport dryga böter på upp till tio miljoner euro, eller två procent av den globala omsättningen. Dataskyddsförordningen och AI-förordningen har liknande mekanismer. 

Ted Strandberg nämner även radiodirektivets nya krav på cybersäkerhet som behöver uppfyllas för att få sälja produkter som innehåller radiokommunikation.

– Vi är inriktade på att utvärdera cybersäkerheten i produkter och hos organisationer, så att regelverken kan uppfyllas. Vi kan även erbjuda penetrationstester av laddstationer, där en etisk hackare försöker ta sig in i laddstationen och utifrån sårbarheterna i systemet skapa en rapport, säger Ted Strandberg. 

– Det har varit en galen tid att göra en sådan här miljardinvestering. Men vi är oerhört stolta och glada att nu kunna slå upp portarna till tre nya testmiljöer för elektromobilitet. Och intresset, det har ökat mer än byggindex och virkespriser, säger Henrik Svenningstorp. 

Test av fordon i full skala 

Henrik är VD på SEEL, ett bolag ägt av RISE och Chalmers, som under 2023 börjar testa fordon och komponenter för elektromobilitet i full skala i Göteborg, Borås och Nykvarn. 

– Vi ska inte vara bäst på hur man tillverkar batterier eller elmotorer, vi ska vara bäst på hur man mäter dem. I Säve i Göteborg handlar det om en 14 000 kvadratmeter stor anläggning där i princip allt du behöver testa på ett elfordon ska kunna testas: batterier, axlar, fordonen, elmaskiner, ljud och vibrationer, laddsystem och så vidare. I Nykvarn är anläggningen lite mindre, men inriktad mot tunga fordon. Här finns till exempel den kraftfullaste utrustningen för elaxelprovning. Det enda vi inte gör i Göteborg eller Nykvarn är säkerhetskritisk och förstörande prövning. Det gör vi i Borås. 

– Labbet för säkerhetskritisk provning i Borås är en världsledande testmiljö med mesta möjliga omtanke om miljön. Alla tester sker i en kontrollerbar och fullt repeterbar inomhusmiljö och tack vare en toppmodern reningsanläggning tas både rökgaser och släckvatten omhand vilket innebär högsta möjliga miljövänlighet vid provning av batterier, säger Michael Rahm, avdelningschef för Brand och säkerhet på RISE.

Rökgasanläggning klarar 170 000 kubikmeter rök i timmen. Det ger möjlighet att elda upp en hel personbil under ordnade former, ta hand om all rök och mäta vad den innehåller. Genom att anläggningen drivs av RISE är man från start redo för certifiering. På sikt finns ambitionen att bygga upp stort tekniskt kunnande som möjliggör att man också kommer kunna bistå med de tester som kan göras virtuellt. 

Målet: Neutral mötesplats där små, innovationsdrivna bolag möter stora 

– Vår målbild är klar: Vi ska bli en neutral mötesplats, där nya samarbeten kan uppstå mellan stora och små bolag, likväl som mellan industri, akademi och institut. Det finns relativt få öppna och tillgängliga testanläggningar i den här storleken i Europa. Och vi vet att stora bolag gärna får den boost i innovationer de kan få av att samarbeta med mindre, innovationsdrivna bolag, samtidigt som mindre bolag kan behöva testa sina idéer i de miljöer de större verkar i och samtidigt skydda sina blivande patent, förklarar Henrik Svenningstorp. 

I samarbete med RISE kommer man kunna stödja små bolag som söker medel för att klara sina första stora investeringar. SEEL kommer mätas av sina ägare på hur väl man lyckas främja samverkan. Fyra stora industribolag är med i projektet som garantikunder, och provbehovet är stort. Samtidigt finns utrymme för fler bolag i olika storlekar, och skulle det vara trångt över längre tid finns ambition att växa.  

Intresset ökat kraftigt senaste åren 

– Det händer ju oerhört mycket nu. Sedan vi fick vårt EU-godkännande 2019 så har intresset bara ökat. Det händer också mer på fler fronter. I Säve är delar av laboratoriet förberett också för vätgas och bränsleceller, en möjlig ersättning för alla stora fordon med förbränningsmotorer som rullar på vägarna nu och behöver ställa om. Vi har påbörjat samarbete med sjöfarten och tecknat ett MOU (samförståndsavtal) med flera intressenter.  

Med flygindustrin finns inledande kontakter. Henrik Svenningstorp påpekar att medan det är stor skillnad på en lastbilsmotor och en jetmotor, är skillnaden mindre mellan en elmotor i den ena farkosten eller den andra. 

– Principiellt är det så att allt där vi klarar varvtal, moment, ström och spänning kan vi testa oavsett om drivlinan är för ett fordon, fartyg eller flygplan. 

– Vi kommer också kunna testa infrastruktur, till exempel laddstationer. För delar av återvinningsindustrin kan våra labb vara nödvändiga när man ska tillverka nya produkter av sådant som idag blir skrot. Detsamma gäller energibranschen som håller på att utveckla vehicle to load eller to grid – olika system för att använda batterierna i våra fordon till energilagring. 

Anläggningarna utformade för utbildning och fortbildning 

Till det kommer behovet av att utbilda arbetskraft till alla batterifabriker och andra delar av industrialiseringen av elektromobilitet. Anläggningarna är utformade för att möjliggöra utbildning och fortbildning. 

– Nu har vi haft tre fantastiska invigningar med stort intresse från både industrin, akademin och politiken. Det är en spännande tid nu, säger Henrik Svenningstorp. 

Framväxten av den europeiska batteriindustrin går i rasande takt. Totalt planeras 50 fabriker i 16 länder. Den årliga produktionskapaciteten för battericeller beräknas till 2100 GWh år 2030, tillräckligt för motsvarande över 30 miljoner elbilar.

Många aktörer är inriktade på fordonsindustrin – inklusive nyttofordon inom sjöfart, tåg, flyg – men stort fokus finns även inom stationär energilagring och industriapplikationer inom till exempel skog eller gruva.

Gigantisk omställning

För RISE blir det nya säkerhetslabbet ett sätt att bidra med expertkompetens i värdekedjan för batterier. Elektrifieringen föder både nya batteriteknologier och nya tillverkare vid sidan av redan etablerade industriaktörer.

– Elektrifieringen är en gigantiskt stor omställning. Fordonsindustrin har under 100 år inte haft ett så här stort teknikskifte som i grunden ändrar konstruktionen på fordonet. Det gäller bilar, lastbilar, traktorer, gruvmaskiner, entreprenadmaskiner, jordbruksmaskiner, även stationära maskiner, säger Franz Evegren.

Säkerhetslabbet är en av tre anläggningar som ingår i RISE och Chalmers testbädd för att prova teknik och koncept kopplade till elektrifierade transporter. Labbet i Borås är inriktat på säkerhetstester i samband med upp- och urladdning, vibrationer, mekanisk chock, temperaturrusningar och brandrisker.

Max Rosengren, projektledare på RISE inom säkerhet och transport, är idégivaren till labbet. Och bakom idén ligger batteriteknikens faktiska risker med övertryck genom att batterier hamnar i termisk rusning med okontrollerbar temperaturökning, gasläckage och brand som följd.

– Det är liknande risk som i ett bränslefordon. Men för att göra den här typen av provning behövs andra ytor och andra utrustningar som kan hantera den här typen av risker med brand och övertryck, säger Max Rosengren.

Världsunik anläggning

Rent konkret fylls labbets tre byggnader med många härliga saker för en testare: vibratorer, skakriggar, kammare och skåp i olika storlekar för att simulera värme och kyla, utrustning för köra battericykler, och så pärlan, en 130 kvadratmeter stor hall bakom halvmetertjocka betongväggar där så kallade förstörande tester kan utföras.

– Säkerhetslabbet är vår egen uppfinning. Till exempel kan ett batteri behöva skakas i en så kallad skakrigg. Då har man standarder för det och försöker efterlikna verkliga förhållanden. Om en biltillverkare ska göra samma sak med laddade batterier i en anläggning som inte är anpassad för säkerhetskritisk provning kan det gå riktigt illa om det börjar brinna, säger Franz Evegren.

– Labbet är förberett för att det kan gå åt skogen. Om det uppstår termisk rusning så är labbet konstruerat så att det inte förstörs någonting.

De båda RISE-experterna säger att det helt enkelt inte vore ekonomiskt försvarbart att bygga den här typen av resurser för ett enskilt bolag.

– I Sverige finns ingen motsvarande anläggning vad gäller prestanda, möjligen med undantag för militärindustrin, säger Max Rosengren.

– Vi kommer inte bara att ha kunder inom fordonsindustrin, det skulle kunna vara precis vad som helst och inte bara batterier. Om du vill chocka någonting med upp till 800 kilonewton, trycka till snabbt och väldigt kraftfullt så kan du köra det i den här anläggningen.

Tillförlitligt och miljövänligt

Att anläggningen ryms inom väggar och tak innebär även ett par konkurrensfördelar. Dels blir testerna mer tillförlitliga och lättare att upprepa med identiska förhållanden, dels kan giftiga rökgaser fångas upp och renas med vatten.

Alternativet hittills har varit att göra de här testerna utomhus. Låta rökgaser och släckvatten gå orenat rakt ut.

– Väldigt många länder i Europa tillåter provning utomhus. Här är tanken är att kunna göra det miljörätt, och även i en kontrollerad miljö med förutsättningar som är återkommande och repeterbara, avslutar Max Rosengren.