Verktyg för social hållbarhet i byggskedet bygger på ett tidigare framtaget verktyg i projektet Den socialt hållbara entreprenören, även det finansierat av SBUF. Genom att följa ett antal byggprojekt där verktyget tillämpades samt studera hur verktyget fungerade i praktiken uppdaterade och vidareutvecklade RISE i dialog med entreprenörerna materialet för att möta deras behov.

Det uppdaterade verktyget består av två delar riktade till beställare och entreprenörer; dels ett informationsmaterial, dels ett processtöd för social omgivningsanalys och social omgivningsplan. 

Informationsmaterialet fokuserar på hur byggskedet påverkar människor i omgivningen. Det går steg för steg igenom olika faktorer som på olika sätt påverkar tredje man under byggskedet och ger exempel på åtgärder som kan vidtas för att främja närområdets sociala hållbarhet.

Processtödet kan användas för att genomföra en social omgivningsanalys inför etablering i syfte att förstå hur området används. Detta för att proaktivt kunna identifiera relevanta aspekter att beakta under byggskedet samt ta fram en plan med relevanta åtgärder.

Projektet hade som syfte att identifiera kritiska faktorer för ledning och organisering av dialogarbete, detta för att ge en bättre förståelse för hur verksamheter i samhällsbyggnadssektorn kan utveckla sitt dialogarbete ur ett strategiskt perspektiv. Projektet kunde observera flera kritiska faktorer vid dialogarbete som kunde genom en högre grad av formalisering. Däribland ökad legitimitet, förbättrad uppföljning och erfarenhetsåterföring, högre grad av kvalitetssäkring och minskad sårbarhet.

I projektet togs därför en modell av ett dialogledningssystem fram med inspiration från kvalitetsledningsstandarden ISO 9001:2015 och standarden för innovationsledning SIS­CEN/TS 16555­1:2013. För verksamheter som vill förstärka sitt dialogarbete med ett mer formaliserat system tror vi att ett första steg är att testa och utvärdera idén – till exempel genom att använda modellen som en språngbräda. Ett nästa steg kan vara att utveckla grunderna till ett eget system, till exempel i samverkan med forskare som kan bidra med utvärdering och stöd. Det är emellertid viktigt att utgå ifrån insikten att inget system kan ersätta praktisk kunskap och erfarenhet.

Renoveringar föregås ofta av akuta tekniska problem, men brukar också drivas av mål om minskad energianvändning, förbättrade livsvillkor för boende samt ekonomisk vinst. Men att veta hur dessa mål ska uppnås och balanseras är inte alltid lätt.

Därför togs Renobuild fram – ett verktyg för utvärdering av hållbarhet i samband med renovering. Det ger stöd inför diskussioner och beslutsfattande genom att systematiskt jämföra alternativa renoveringsscenariers effekter.

Resultatet visar på de olika alternativens långsiktiga hållbarhet i förhållande till varandra. Det primära resultatet från den ekonomiska analysen är livscykelkostnad, vad kostnaden väntas bli under en vald livscykeltid, men genom utvärderingen får man även inblick i hur det kan fördela sig på investeringskostnad, reinvesteringar och årliga driftkostnader. Miljöanalysen kan visa på miljöeffekter från minskad energianvändning eller byte av uppvärmningsform, men inkluderar också effekter från material som används i renoveringen, det vill säga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Den primära indikatorn är klimatpåverkan men även primärenergianvändning visas. Vad gäller social hållbarhet utvärderas en rad olika insatser, exempelvis grönskans påverkan på människors hälsa och trygghetsskapande insatser med anknytning till byggnaders utformning. Som sammanfattning visualiseras också de olika alternativens hållbarhet i ett sammanfattande diagram.

Renobuild bygger på jämförelse mellan upp till tio alternativ för renovering och ger fastighetsägare och andra beslutsfattare ett praktiskt verktyg för renoveringar av skolor och flerfamiljsfastigheter. Verktyget är baserat i MS Excel där indata för ekonomi, miljö och sociala aspekter ger en sammanfattande hållbarhetsanalys.

Renobuild togs fram i samarbete med en rad organisationer från fastighetsbranschen samt har testats på ett antal renoveringsprocesser. Som ett led i framtagandet genomfördes även studier av hur renoveringsprocesser går till i praktiken. Dessutom har ett antal forskningsöversikter genomförts.

Mål med Annex 52

Annex 52 syftade till att undersöka och skapa ett bibliotek med prestandamätningar, över längre tid och av hög kvalitet, av geoenergisystem för kommersiella och institutionella byggnader samt flerfamiljshus. Alla typer av värmekällor (berg, jord, grundvatten, ytvatten) ingick i arbetet. Tidigare mätningar undersöktes, men tyngdpunkten i arbetet var nyare och pågående mätningar. Annex 52 syftade också till att förfina och utvidga tidigare framtagen mätmetod för att bättre passa geoenergisystem för kommersiella och institutionella byggnader samt flerfamiljshus med den systemkomplexiteten som det innebär. Syftet var också att tillhandahålla en uppsättning jämförbara geoenergisystem runt i världen.

Analysmetoder som hjälper till att diagnostisera dålig prestanda och möjligheter till förbättringar av systemprestanda undersöktes. Flera fallstudier med prestationsmätningar av geoenergisystemets runt om i världen ingick och dessa fallstudier fungerar som referenser för framtida jämförelser.

Uppgifter/Tasks inom Annex 52

Task 1. Långtidsmätningar - nya och redan utförda

• En annoterad bibliografi som täcker redan utförda prestandamätningar av geoenergisystem. Som en del av detta arbete gjordes en sammanfattning av jämförbara projekt.
• En rapport om fallstudier av prestandamätning av geoenergisystem författades. Eftersom de ingående projekten var olika färdiga när annexet startades, förväntades de mer kompletta projekten ge användbara lärdomar och föreslagna förbättringar för de mer nystartade projekten.

Uppgift 2. Guide för instrumentering och mätning av GSHP-system

• Konsensus om nödvändig instrumentering och övervakning (parametrar, frekvens, instrumentkvalitet etc.).
• En rapport om instrumentation och mätning av prestanda hos geoenergisystem.

Uppgift 3. Guide för analys och rapportering av prestanda för geoenergisystem.

• Konsensus om nyckelparametrar och analysmetoder för övervakning av prestanda hos geoenergisystem.
• En rapport om analys- och utvärderingsrapportering av geoenergisystems prestanda över längre tid.

Relevanta akademiska publikationer:

von Platten, Jenny, Karl de Fine Licht, Mikael Mangold, and Kristina Mjörnell. 2021. “Renovating on Unequal Premises: A Normative Framework for a Just Renovation Wave in Swedish Multifamily Housing.” Energies 14 (19): 6054.

von Platten, Jenny. 2020. “From Housing Inequalities to an Unjust Energy Transition.” Licentiate thesis.

von Platten, Jenny, Mikael Mangold, and Kristina Mjörnell. 2020. “A Matter of Metrics? How Analysing per Capita Energy Use Changes the Face of Energy Efficient Housing in Sweden and Reveals Injustices in the Energy Transition.” Energy Research & Social Science 70 (December): 101807. https://doi.org/10.1016/j.erss.2020.101807.

von Platten, Jenny, Claes Sandels, Kajsa Jörgensson, Viktor Karlsson, Mikael Mangold, and Kristina Mjörnell. 2020. “Using Machine Learning to Enrich Building Databases—Methods for Tailored Energy Retrofits.” Energies 13 (10): 2574. https://doi.org/doi:10.3390/en13102574.

von Platten, Jenny, Mikael Mangold, and Kristina Mjörnell. 2020. “Energy Inequality as a Risk in Socio-Technical Energy Transitions: The Swedish Case of Individual Metering and Billing of Energy for Heating.” In Beyond2020. Gothenburg. https://doi.org/10.1088/1755-1315/588/3/032015.

Mangold, Mikael. 2016. “Challenges of Renovating the Gothenburg Multi‐family Building Stock - An Analysis of Comprehensive Building‐specific Information, Including Energy Performance, Ownership and Affordability.” PhD thesis, Chalmers University of Technology.

Mangold, Mikael, Magnus Österbring, Holger Wallbaum, Conny Overland, and Tim Johansson. 2018. “Building Ownership, Renovation Investments and Energy Performance - A Study of Multi-Family Dwellings in Gothenburg.” Sustainability, Special Issue:  Sustainable Built Environment and Urban Growth Management.

Tim Johansson, Tomas Olofsson, and Mikael Mangold. 2017. “Development of an Energy Atlas for the Renovation of the Multifamily Building Stock in Sweden.” Applied Energy 203.

von Platten Jenny, Carolina Holmberg, Mikael Mangold, Tim Johansson, and Kristina Mjörnell. 2019. “The Renewing of Energy Performance Certificates—Reaching Comparability between Decade-Apart Energy Records.” Applied Energy 255: 113902.

von Platten Jenny, and Carolina Holmberg. 2019. “Energideklarationen i Två Vågor - En Byggnadsspecifik Jämförelse Av Energiprestanda Konstaterar Ett Decennium Av Reducerad Energianvändning i Svenska Flerbostadshus.” Master thesis, LTH.

Andra bidrag:

von Platten, Jenny, Mikael Mangold, and Kristina Mjörnell. 2020. “Pressmeddelande: Låg Energianvändning per Person i Miljonprogrammet.”

Mangold, Mikael. 2019. “Forskningsrapport Som Beskriver Informationen Som RISE Lämnat till Boverket För Riksrevisionens Utvärdering Av REN1.” Göteborg.

von Platten Jenny, and Mikael Mangold. 2019. “RISE Research Institutes of Swedens’s Remissyttrande Över Promemorian Förbättrat Genomförande Av EU-Direktivet Om Energieffektivitet – Individuell Mätning Av Värme Och Tappvarmvatten i Befintlig Bebyggelse, Dnr I2019/01869/E.” Remissvar.

von Platten Jenny, Mikael Mangold, Tim Johansson, Claes Sandels, and Kristina Mjörnell. 2019. “Forskningsrapporter Som Underlag till Pågående Arbete Med Den Nationella Strategin För Energieffektiviserande Renovering.” Forskningsrapport till Energimyndigheten och Boverket. RISE.

Social hållbarhet står högt upp på dagordningen i svensk stads- och fastighetsutveckling. Mycket fokus ligger här på idé och planeringsfasen, men mindre fokus på själva byggskedet, det vill säga perioden då fastigheten eller området är under uppbyggnad. Framförallt finns det lite arbete gjort med fokus på hur bygget påverkar människor i området utanför byggarbetsplatsens stängsel. Så vad kan byggentreprenörer göra för att bidra till social hållbarhet under byggskedet?

I detta projekt genomfördes studier över hur svenska byggentreprenörers verksamhet under byggskedet påverkar människor i omkringliggande grannskap. Detta i samarbete med tre svenska byggbolag i olika storlekar. Tidigare forskning och policydokument analyserades också. Arbetet utmynnade i ett beslutsstöd riktat till entreprenörer vid namn Verktyg för social hållbarhet i byggskedet. Verktyget består av en handbok samt ett dokument som kan fyllas i och användas som diskussions och beslutsstöd löpande under byggskedet.