- Det här påverkar byggbranschen i stor utsträckning och det pågår nu ett intensivt arbete inom branschen med att tolka och analysera vad de nya byggreglerna innebär, säger Thorbjörn Gustavsson, projektledare och expert på byggnadsfysik på RISE. 

Allmänna råden försvinner

Byggreglerna har nu en helt ny indelning och struktur. I de tidigare byggreglerna fanns allmänna råd som hjälp för byggbranschen och kommunerna i sin tillsyn att tolka kraven i reglerna.

- De allmänna råden försvinner nu och Boverket lämnar det till sektorn att ta fram lösningar som uppfyller funktionskraven och metoder som verifierar att lösningarna uppfyller funktionskraven, förklarar Thorbjörn Gustavsson.

I de allmänna råden har det bland annat funnits hänvisningar, förslag på utformning och detaljerade siffervärden som stöd för hur föreskriften ska tolkas och uppfyllas, till exempel hur mycket golvet ska luta mot golvbrunnen i badrummet och så vidare.

Enligt Thorbjörn Gustavsson pågår diskussioner i byggbranschen om hur det här kommer att fungera i praktiken. En stor fråga är också hur kommunerna ska hantera bygglovsprocessen.

-  Det kan bli komplicerat för de enskilda handläggarna som tidigare haft stöd i de allmänna råden. Det blir mindre vägledning för dem i byggreglerna och det här går möjligen emot den önskan om att byggreglerna skall bli mer tydliga och förutsägbara.

Thorbjörn Gustavsson tycker ändå att tanken med de nya byggreglerna är god och ger branschen större möjlighet till utveckling och kanske framför allt möjlighet att ta ett större ansvar för de lösningar som byggs t ex genom framtagning av gemensamma sektorsnormer (branschregler, vägledningar mm).

- Det svåra blir att få byggsektorn att ta bollen som Boverket lämnar över och verkligen agera. Det kommer krävas samverkan och en gemensam målbild om detta ska falla väl ut och det behövs sannolikt krafter och incitament som verkar för att samordna och ena sektorn. Lyckas man skapa förutsättningar för samverkan och ansvarstagande så tror jag det kan bli bra. För rimligen är det sektorn själva som är bäst på att bryta ned funktionskraven till ”skruv och mutternivå”, dvs ta fram lösningar som uppfyller funktionskraven, säger han.

Vad ska man göra om man är verksam inom byggbranschen tycker du?

- Informera dig om läget, beroende på vilken aktör du är så finns det mer och mindre angelägna frågor att sätta sig in i och hantera. Vi på RISE är med i utvecklingsprocessen i samarbete med byggsektorn. Vi har god kunskap kring regler, kvalitetssäkring, byggprocessen, testning och provning inom allt från energieffektiva byggnader, byggnadsteknik, material, ljud och vibration till fuktskador och innemiljö, förklarar Thorbjörn Gustavsson.

Vad händer framåt?

- Den stora frågan är: hur ska vi tolka funktionskraven och hur ska vi verifiera att vi uppfyller kraven? Sannolikt kommer branschen luta sig mot Boverkets nuvarande regler tills vidare, något som Boverket också rekommenderar. Det är viktigt att poängtera att kravnivån inte har höjts, utan det är ett nytt sätt att formulera krav. Det som händer nu är spännande. Lyckas sektorn ta det ansvar och den uppgift som Boverket lämnat över till branschen så kan detta vara den språngbräda som behövs för att skapa ett mer hållbart byggande avslutar Thorbjörn Gustavsson.

Kontakta oss på RISE om din verksamhet behöver experthjälp inom byggande. Här nedan är några exempel på våra expertiser: 

>> Byggnadsfysik

>> Träbyggande

>> Expertis på innemiljö

>> P-märkt innemiljö

>> Mögel i byggnader

Se även:

• Boverkets information kring de nya byggreglerna

Anpassning av befintliga byggnader släpar efter 

Men arbetet med att anpassa befintliga byggnader släpar efter, konstaterar hon. 
– Vi ser alltför ofta att man inte kommer igång förrän något händer. Det vill säga när det redan är för sent. Något som förstås är olyckligt av flera anledningar: Till att börja med är det antagligen ett antal individer som blir personligt drabbade. Dessutom är det som regel betydligt billigare att förebygga skador än att återställa efter att något inträffat. 

Utöver detta måste EU-taxonomin och CSRD tas med i beräkningen för de företag som ska rapportera enligt dessa system, till exempel större fastighetsbolag. Det konstaterar Moa Hamré, även hon projektledare på RISE. 

– Dessa rapporteringssystem ska underlätta bedömningen för fondförvaltare och andra investerare som ska placera sina pengar hållbart, genom att till exempel fastighetsbolaget visar hur väl klimatanpassade de är. Som rapporterande fastighetsbolag behöver man göra klimat- och sårbarhetsanalyser med tillhörande åtgärdsförslag, säger hon. 

Fastighetsägaren har ansvaret 

Det finns flera orsaker till att arbetet inte har kommit så långt som Stina Stenquist och Moa Hamré skulle önska. Bland annat har många fastighetsägare inte kunskap om ansvarsfördelningen när det gäller att minska sårbarheten och anpassa sina fastigheter till de risker som klimatförändringarna kan innebära. 

– Vid exempelvis en stor översvämning finns det ibland en uppfattning bland fastighetsägare att det är kommunen som inte har tagit sitt ansvar – när det egentligen är fastighetsägaren som ska skydda sig mot de aktuella klimatriskerna. Det framgår tydligt av den nationella strategin för klimatanpassning, säger Stina Stenquist. Det gäller därför att genomföra ett förebyggande arbete, där man systematiskt kartlägger risker och planerar konkreta åtgärder för hur de ska hanteras. 

– Det behövs helt klart en ökad medvetenhet om vilket ansvar man har som fastighetsägare. Dels vidta de åtgärder som krävs för att skydda sin egendom från exempelvis översvämningar, extrem värme, skred och erosion. Men ansvaret omfattar även att vid behov återställa skador på byggnader och mark, säger Moa Hamré. 

Hon rekommenderar att man som fastighetsägare gör så mycket man kan på egen hand. Samtidigt, menar hon kommer det inte att gå att skydda sig mot alla klimatrisker inom den egna fastighetsgränsen. Hon pekar därmed på en av utmaningarna: Behovet av att samarbeta kring klimatanpassningen. 

 – Beroende på förutsättningar och vilka åtgärder som är aktuella så kan det krävas samverkan mellan till exempel fastighetsägare, kommunen och VA-bolaget. Även försäkringsbolag kan vara aktiva i ett sådant projekt, säger hon. 

Pekar ut fastigheter i riskzonen 

Det finns alltså flera starka anledningar till att accelerera arbetet, men också tydliga utmaningar. Det här har RISE tagit fasta på, och arbetar med riskanalys och planering av klimatanpassning på flera sätt. 

– Ett viktigt steg är att peka ut vilka fastigheter som bedöms vara mer utsatta än andra. Det finns det goda möjligheter att göra, och vi arbetar med en standardiserad form för att redovisa detta. Den kunskapen skulle sedan kunna förmedlas i form av en klimatresiliensdeklaration, berättar Stina Stenquist. RISE har även avdelningar för att genomföra tester av nya lösningar och kan erbjuda expertanalyser kring bland annat vilka åtgärder som kommer att vara nödvändiga om en extremvädersituation skulle drabba en fastighet. 

Vi lever i en värld där klimatförändringarna redan är ett faktum.  

Polarisar smälter, havsnivån stiger och vi ser fler stormar, skyfall, extrema värmeböljor och torka. Konsekvenserna för naturen är allvarliga; tillgången till vatten minskar, ekosystemen i haven rubbas och den biologiska mångfalden minskar.  

Forskare världen över arbetar för att vända utvecklingen. Samtidigt ska de ta fram lösningar för att möta de utmaningar som redan är här – och de som väntar i framtiden. 

Ökad biologisk mångfald kan bidra till lösningen 

Olof Mogren är en av fem vetenskapligt ansvariga på Centrum för tillämpad AI på RISE. 

– Generellt kan man säga att AI är en samling tekniker vars största styrka är att lära sig se komplexa samband genom träning på stora datamängder. Det är en förmåga som passar perfekt i arbetet med klimatförändringarna. Genom att låta AI göra optimeringar, analyser, och till och med designer, kan det bli en del av verktygslådan som vi behöver för att tackla denna ödesfråga. 

Olof Mogren menar att den snabba utvecklingen på området ger bättre möjligheter för var dag som går. 

– I regel gäller att data ska samlas in så komplett som möjligt, och med så lite förvrängningar som möjligt, men i praktiken fungerar det inte alltid så. En av de roliga grejerna med modern AI-modellering är att det är väldigt flexibelt. Vi kan stoppa ihop olika slags moduler och olika källor av data som tillsammans blir till en enhet som ger bra resultat. 

Olof Mogrens forskargrupp jobbar mycket med klimatrelaterade frågor – bland annat med hur AI kan göra nytta för den biologiska mångfalden. 

– Minskad biologisk mångfald är ofta ett symtom på klimatförändringarna. Åtgärder som syftar till att förbättra det ena blir därför ofta positivt också för det andra, säger han och nämner två exempel: Återställande av våtmarker och så kallad återförvildning, där hela områden återställs till ursprungligt skick med minskad eller ingen mänsklig påverkan. 

AI ger snabb lägesbild av det biologiska tillståndet 

När det gäller biologisk mångfald använder sig Olof Mogrens grupp av vad man kallar avancerad AI-assisterad dataanalys. Detta för att kunna kvantifiera och spåra var arter befinner sig, hur de mår och beter sig. 

– Det gör vi bland annat med så kallad ljudlandskaps-analys. Det innebär att vi arbetar med ljudupptagningsboxar som spelar in vad som händer i omgivningen. Med hjälp av den AI vi utvecklar gör vi boxarna smarta, så att man kan dra slutsatser om vad som hörs. 

Idag, säger Olof Mogren, gör många biologer arbetet att analysera materialet manuellt eller halvautomatiskt, vilket är mycket tidskrävande. 

– Men med hjälp av AI kan vi snabbare och bättre identifiera vilka arter som hörs på en sådan inspelning. Det är annars ett tidskrävande jobb för en expert att lyssna igenom månader av inspelat material. 

Många av arterna som hörs på inspelningarna kan ses som markörer för den biologiska mångfalden.  

– Vi kan med hjälp av artificiell intelligens kvantifiera arterna i ett område. Genom det får vi en uppfattning om hur det biologiska systemet på platsen mår.  

Analyser skapar beslutsunderlag 

Utöver ljudanalys går det också att ta hjälp av AI för fjärranalyser av satellitdata. Särskilt användbart är det när forskare undersöker hur olika livsmiljöer förändras och vilka åtgärder som kan vidtas i det pågående skeende som brukar beskrivas som den sjätte massutrotningen.  

– Satellitbilder ger en översiktlig bild men idag kan de också vara ganska högupplösta. Med hjälp av avancerade algoritmer kan vi analysera vilka områden som passar för vilka arter.  

Alla dessa analyser kan användas som underlag för att fatta beslut kring vilka åtgärder som behövs. 

– Vi kan med hjälp av analyserna till exempel ta beslut om vilka områden som passar bäst för återförvildning. 

Analyserna kan också ligga till grund för hur man kan skapa nya eller återskapa våtmarker som har potential att binda kol och därmed bli en kolsänka. 

– Det är inte nödvändigtvis så att high-tech i form av AI kommer att vara det centrala i lösningar för klimatförändringarna. Däremot tror jag att vi kan använda high-tech för att boosta eller förbättra low-tech-lösningar av typen återförvildning eller återskapande av våtmark. 

Företag kan dra nytta av AI i sin strategi för miljö- och klimatarbete 

RISE samarbetar med flera aktörer i arbetet med AI-verktyg för klimatet. Bland dem finns SMHI, Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds universitet och Uppsala universitet, samt flera kommuner och länsstyrelser. Men Olof Mogren ser gärna att fler ansluter. 

– Kommuner och andra organisationer är välkomna, men också företag. De flesta företag skulle kunna dra nytta av den här typen av tekniker i sin strategi för miljö- och klimatarbete. Antingen för att kunna göra nytta eller för att anpassa sig till den lagstiftning som finns och som kommer.  

Olof Mogren tycker alla aktörer bör testa AI som ett sätt att få struktur i sin datainsamling på klimatområdet. 

– Genom att ta kontakt med oss på RISE kan man få hjälp att titta på data och diskutera fram vilka prediktiva kvaliteter som kan finnas i den och vilka typer av problem som den analyserade datan kan hjälpa till att lösa. 

- Batterilager har en intressant framtid och det finns en marknad för det, inte minst vad gäller styrningen av energianvändningen och samspelet med egengenererad solenergi. Det är också den biten som jag har tittat närmare på i min avhandling, säger han. 

En av delarna i avhandlingen handlar om att undersöka fördelarna med likströmsförsörjning för en byggnad med batterier i syfte att energieffektivisera. Vanligtvis används både likström och växelström i hus där apparaterna i stor utsträckning drivs av likström och all distribution i huset sker via växelström. 

- Jag tittade bland annat på vilka förutsättningar som skulle krävas för att det skulle vara gynnsamt med likström för småhus och kontorsbyggnader. Bland annat hur solinstrålningen och klimatet påverkar den tekniska potentialen för likström. Det visade sig att det går att spara energi men det finns ett moment-22; få produkter finns för en marknad som fortfarande är i sin linda.  

Elektrifiering av flygen

Patrik Ollas har även undersökt ett framtida scenario där samhället använder mycket elflyg och elbilsladdning. 

- Vilken roll kan solel och batterilager ha för en flygplats med ökad elektrifiering? En tredje del i avhandlingen handlar om batterimodellering; hur kan man modulera batteriet för att uppskatta energiförluster med mera, säger han. 

En del av Patriks forskning utgår ifrån den så kallade Forskningsvillan vid RISE anläggning i Borås. Tillgången till denna testbädd gör det möjligt att validera modellerna och utvärdera dem i verklig drift. 

Ett sätt att göra investeringar i batterilager till en bättre ekonomisk affär är att låta batteriet erbjuda tjänster till det externa elnätet, till exempel genom frekvensreglering. Elnätet i Sverige ska ha en frekvens på 50 Hz, men det varierar under dagen beroende på hur produktion och användning ser ut.

– Frekvensreglering är väldigt aktuellt just nu. Jag tror absolut på batterilager framöver. Användningen för att kapa effekttoppar kommer att bli än mer aktuellt i och med den pågående elektrifieringen. Det är också något vi tittar på i ett fortsättningsprojekt för tillämpning vid en flygplats som finansieras av Trafikverket. ”Hur behöver man designa och styra ett batteri för att det ska vara möjligt för laddning av el-flyg med höga effekter under korta tider samt hur flygplatsens övriga energiinfrastruktur samspelar med detta” är ett exempel på en forskningsfråga som undersöks i projektet. Dagens elnätsanslutning för flyplatser kanske inte alltid klarar av de tänkta framtidsscenarierna. Vi vet att flygen oftast är i tid och när de ska avgå. Då vet vi också när batterierna behövs som mest. 

Patrik Ollas ser även andra möjligheter för batterilagring: 

- Större evenemang är ett exempel på tillämpning. Där vet man när effekttoppen kommer och hur mycket som behövs. Batteriet är ju som elnätets Schweizer-kniv. Det finns så många olika verktyg och syften som ett batteri kan uppfylla. Allt från att lagra överskott (från solel), kapa effekttoppar till prisarbitragestyrning där man köper el när det är billigt på natten och använder batteriet när elen är dyr, säger han. 

Batterier som energiberedskap

Ett annat intressant användningsområde finns inom resiliens och utveckling för beredskap där batterilager kan fungera som reservkraft. 

- Det finns exempel på kommersiella byggnader som installerat batterilager för nöddrift av mobiltelefoner och andra väsentliga delar ifall elnätet skulle gå ner vid en kris eller annat, utvecklar Patrik Ollas. 

RISE har fått i uppdrag från Energimyndighetens Testlab att testa solel- och batterisystem. Det innebär att utföra en provningssekvens av kombinationen solel och batterilager för småhustillämpning. 

- Vi kommer använda två system till en början som vi ska utreda och visa på vilka möjligheter som finns och vad som är bra att tänka på främst riktat mot privatpersoner. I förlängningen hoppas vi kunna testa fler system för att ytterligare kunna visa på vilka möjligheter som finns och hur man dimensionerar storleken på batterilagret utifrån byggnadens förutsättningar. Här på RISE finns ju expertisen för att kunna utveckla marknaden och stötta våra svenska företag, avslutar han.