Projektets utförde och utvärderade reglering av värmepumpar i nio villor i södra Sverige, där ägarna var informerade, men inte om när styrningen utfördes. Testerna utfördes i samband med och efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och den energikris som det innebar, vilket påverkade hushållens ekonomi kraftigt. Vi ser att hushållen i projektet sänkte inomhustemperaturen i februari 2023, jämfört med februari 2022, vilket visar på allvaret.

Stora variationer sågs i de olika hushållens inomhustemperaturer, så stora att det i vissa hushåll ibland var svårt att urskilja vad projektets styrning gjorde för påverkan.

Vi klarade enkelt av att stänga av värmepumparna från tillverkare B, när vi skickade tillräckligt kraftig negativ reglersignal. Tillverkare A:s värmepumpar kunde vi inte reglera första vintern, pga saknad hårdvara och när vi reglerade andra vintern var resultatet varierande. Vi klarade att reglera upp värmeeffekten från värmepumparna från tillverkare B.

Vi visade att vi kunde flytta eleffekt i fyra värmepumpar genom att stänga av dem alla samtidigt och under två timmar. Efter avstängningen ökade värmepumparnas elförbrukning mycket, den efterslängen kommer vara viktig att hantera i framtiden.

De inledande tester som utfördes på en av testets frånluftvärmepumpar, en modernare frekvensstyrd värmepump, visade att potentialen att reglera denna typ av värmepump var låg.

Projektet har försökt att kvantifiera flexibilitetspotentialen per värmepump, i ett lokalt elnät och på nationell nivå. På individuell nivå är flexibilitetspotentialen spetsig, med högst potential under mildare vinterförhållanden, men den beror på typ av värmepump och dimensionering av värmepumpen. Vid än lägre temperaturer faller potentialen snabbt mot noll. Tillåts reglering även av elpatronen stiger potentialen vid ännu lägre temperaturer, i gränslandet anses potentialen vara låg, men det beror såklart på den ekonomiska nyttan de timmar kompressorn och elpatronen stoppas.

Vid årskiftet 2023/24 uppskattade RISE att det fanns 340.000 värmepumpar i vattenburna värmesystem i Sverige som gick att koppla upp över internet. Dessa värmepumpar teoretiska flexibilitetspotential är bra bit under 1 GW, men många äldre är svårare att koppla upp, så är många sannolikt inte uppkopplade, varför den siffran troligt är för hög. Jämför vi med den elprisstyrningen som användes i en av testets värmepumpar, så ser vi att potentialen inte utnyttjas speciellt mycket, tillverkare B reglerar inte alls så här hårt. Därför vågar projektet inte sätta en flexibilitetssiffra på Sveriges värmepumpar, det behövs mer tid till det. Klart är dock att den växer varje år och eftersom vi har lätt att acceptera och använda uppkopplad teknisk utrustning numer, så kommer många av de nyinstallerade värmepumparna sannolikt bli uppkopplade.

Från hushållens beskrivningar i intervjustudien var erfarenheten av experimentet med fjärrstyrda värmepumpar mestadels positivt. De flesta deltagarna märkte inte effekterna av styrningen i termer av förändrad inomhuskomfort i någon större utsträckning. När de väl märkte någon skillnad i inomhuskomfort hade de svårt att veta om det berodde på experimentet eller någon annan faktor så som väderomslag, aktiviteter i hemmet eller husets egenskaper. Detta resultat indikerar att det finns en viss tolerans för variation i inomhustemperatur i denna typ av hushåll, eftersom de ansågs vara normalt oavsett fjärrstyrningen. 

När vi bad hushållen reflektera kring en framtida tjänst för fjärrstyrning, visade det sig att våra deltagare hade låga förväntningar på ekonomisk kompensation för att erbjuda sin flexibilitet genom värmepumpen. Deltagarnas eventuella motivation att erbjuda sådan flexibilitet handlade istället om att bidra till energisystemet och jämna ut elanvändningen, och samtidigt minska pristoppar på kollektiv nivå. Däremot hade deltagarna andra reservationer och frågetecken kring en framtida tjänst, framförallt gällande tjänstens pålitlighet, säkerhet och i vilken utsträckning familjen kan påverka systemet eller styrningen så att den passar med deras behov och vardag.

LCA är en vanligt förekommande metod för att identifiera var i värdekedjan de största källorna till utsläpp finns. När en LCA är genomförd finns underlag för att kunna fatta beslut om förbättringsåtgärder samt kommunicera resultatet både internt och externt.

Syfte

Syftet med denna utbildning är att hjälpa företag och organisationer att förstå metodiken bakom LCA i enlighet med ISO-standarderna ISO 14040/-44, tolka resultat samt förstå vilka möjligheter och begränsningar som finns med livscykelanalyser.

Vi har ett beprövat digitalt utbildningskoncept på två halvdagar där syftet är att deltagarna ska få en grundläggande förståelse för livscykelanalys som verktyg. I utbildningen går vi igenom grunderna för hur en livscykelanalys genomförs, metodval, tolkning och kommunikation av resultat samt gör en utblick i hur livscykelanalys används inom forskning, offentlig sektor och näringsliv. Utbildningen kombinerar föreläsningar, diskussioner och övningar för att optimera inlärningen.

Projektet har som övergripande mål att skapa ny kunskap för hur stora låglutande tak på nordliga breddgrader kan utnyttjas effektivt för solelproduktion. Projektet ska realisera två koncept inklusive montagelösning vilket ska klara av kritiska vind- och snölaster. Testanläggningarna ska ge en högre solelproduktion än en konventionell referensanläggning och ha en maximal snörelaterad produktionsförlust på 5 % på årsbasis. Investeringskalkylen för minst en av utformningarna som testas ska vara mer lönsam än för en konventionell anläggning vid beräkning för en storskaliganläggning. Projektet är en del i att avancera anpassningen av solelanläggningar till nordiska förhållanden.

I detta projekt avser vi att utveckla numeriska metoder för att beräkna hållfastheten på montagelösningar för utformningarna, samt prova lösningarna i labb för att slutligen realisera de mest lovande utformningarna i verkliga testanläggningar. Genom detaljerad uppföljning och jämförelse med konventionella anläggningar kommer projektet leda till slutsatser om de bäst lämpade och mest effektiva utformningarna av solelanläggningar på stora låglutande tak i snörika regioner.

I Norrland anläggs det stora industri- logistik- och handelsbyggnader till följd av nyetableringar, expansion av befintliga verksamheter och flytt av hela stadsdelar. Solelanläggningar på denna typ av byggnader, som oftast har i princip platta tak, har dock en stor utmaning i norra Sverige. Solcellsmodulerna lutas endast upp 10 – 20 grader och monteras konventionellt dikt an taket, vilket medför att snö inte kan glida av modulerna utan ackumuleras under vintern. Först när snön smält bort börjar anläggningarna producera, och den potentiella produktionen under stor del av vintersäsongen går därmed förlorad. Modulerna kan även utsättas för kraftig snöbelastning vilket kan orsaka skador. 

Projektet har som övergripande mål att skapa ny kunskap för hur stora låglutande tak på nordliga breddgrader kan utnyttjas effektivt för solelproduktion. Genom att utnyttja denna kunskap förväntas följande långsiktiga effektmål uppnås:

1. Solelanläggningar på stora låglutande tak i norra Sverige har en maximal snörelaterad produktionsförlust på 5 % på årsbasis.
2. En majoritet av stora låglutande tak i norra Sverige, och som tål vikten av en solcellsanläggning, används för elproduktion.
3. Takmonterade solelanläggningar i SE1 och SE2 ska till 2040 bidra med minst 3 TWh el per år i omställningen till ett fossilfritt energisystem.

Som processtöd och innovationspartner stöttar RISE er i arbetet med att sätta mätbara hållbarhetsmål, och bygga strategier för att nå och följa upp dessa. Arbetet görs av er som företag men med vägledning, coachning och feedback av experter och affärsutvecklare från RISE

Erbjudandet läggs upp i en serie möten och/eller workshops

Steg 1 - Behovskartläggning
Efter att ni gjort en intresseanmälan bokar vi in ett samtal där vi tillsammans planerar för hur insatsen kan passas in i er verksamhet och hur era behov ser ut.

Steg 2 – Uppdragsbeskrivning och avtal
RISE formulerar en uppdragsbeskrivning för vad insatsen ska innefatta, uppskattning av tidsåtgång samt anger ansvarig person för uppdraget på RISE. Uppdraget godkänns sedan av er organisation.

Steg 3 – Coachning och processtöd
Utifrån överenskommelse lägger vi upp en serie för möten och aktiviteter där vi tillsammans med er gör en nulägesanalys av befintliga strategier och verktyg för att arbeta med hållbarhet i er organisation. Utifrån nuläget läggs en plan upp  stöttar vi att sätta upp hållbarhetsmål, strategi för hur dessa kan implementeras i verksamheten.

I linje med idealet om 'rätt till staden' syftar projektet till att ta itu med rättvisans rumsliga dimensioner för den framväxande neurodiversitetsparadigmen inom autismstudier.

Genom medvetna rumsliga interventioner kan arkitekter, planerare och experter från olika områden utöva betydande kontroll över den sensoriska input i den byggda miljön som individer på autismspektrumet utsätts för.

Genom deltagarprocesser har rumslig planering potentialen att skapa autismvänliga miljöer för att underlätta socialt deltagande och förbättra livskvaliteten för individer på autismspektrumet.

Att ta itu med frågan om autismvänlig byggd miljö kräver dock att man går bortom den nuvarande praktiken att genomföra efterhandsinterventioner. Istället bör fokus läggas på att anta en deltagande och samarbetande metod som tar hänsyn till deras behov från början av planeringsprocessen och genom hela processen till slututvärderingen.

Genom att anpassa sig till de sociala hållbarhetsmålen att skapa ett inkluderande samhälle, kommer forskningsresultaten att vara av stor betydelse för akademiker, praktiker och beslutsfattare som arbetar för att främja universell design.