Intresset för termisk behandling, t.ex. pyrolys, av kommunalt avloppsslam har ökat i Sverige under de senaste åren. För mindre avloppsreningsverk kan en satsning på pyrolys bli mer attraktiv om samarbete mellan anläggningar etableras och behandlingen utförs regionalt.

I denna studie undersöks förutsättningar för pyrolys av avloppsslam i region Halland. Studien kartlägger befintliga slamvolymer i Halland och potentiella fördelar med att använda slambiokol inom jordbruket undersöks. Även regelverk som är relevanta för pyrolys av slam och användningen av slambiokol analyserads, liksom de ekonomiska förutsättningarna för pyrolys och relaterad slamlogistik.

Ökad biogasproduktion och fossilfri livsmedelsproduktion

Projektet undersöker hur jordbrukets restströmmar och åkermark kan användas mer effektivt och hållbart. Genom att kombinera biogasproduktion med vidareförädling av biomassa kan resurserna nyttjas bättre samtidigt som produktionen av förnybar energi och hållbara livsmedel stärks.

Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, samtidigt som jordbruket behöver bli i stort sett fossilfritt till 2030. Samtidigt väntas efterfrågan på biogas öka kraftigt de kommande åren. Jordbrukets restströmmar och biomassa har därför en viktig roll i omställningen till ett hållbart och fossilfritt samhälle.

Ökad resurseffektivitet genom bioraffinering

Projektet undersöker hur konceptet kan öka miljönyttan och resurseffektiviteten. Fokus ligger bland annat på proteinutvinning från gräs- och klövervall samt uppgradering och vidareförädling av biogas och rötrest. Genom att ta tillvara fler värden ur samma råvara kan jordbrukets resurser användas mer effektivt och bidra till en stärkt cirkulär ekonomi.

Från potential till implementering

Inom projektet kartläggs tillgängliga biomassor och restströmmar i Västra Götaland. Olika scenarier analyseras för att utvärdera miljöpåverkan, resurseffektivitet och ekonomisk genomförbarhet. Projektet undersöker också hur lösningen kan implementeras i praktiken genom att identifiera nyckelaktörer, möjligheter och hinder samt utveckla affärsmodeller för framtida etablering.

Finansieras av Mistra Utmana

Projektet genomförs av RISE i samarbete med Naturbruksförvaltningen vid Västra Götalandsregionen och finansieras av Mistra Utmana.

Nedan finns länk till rapportrar som kommer i projektet:

Målet med Bio-MeGaFuel är att etablera en ny, effektiv och skalbar process för att omvandla lågvärdiga biogena rester och organiskt avfall till biometanol genom kemcyklisk förgasning i kombination med membranreaktorer.

Förutom att vara en viktig kemisk vara är metanol ett mångsidigt bränsle. Metanol kan användas direkt i förbränningsmotorer, blandas med andra bränslen eller användas för att producera bränsletillsatser som förbättrar en motors prestanda. Metanol har stor potential att vara ett av de utvalda koldioxidsnåla bränslena för tung transport och sjöfrakt. Teknologier som använder metanol som bränsle får alltmer uppmärksamhet globalt. Flera utmaningar kan dock hindra en bredare användning av metanol som bränsle i energisystem: 

• nuvarande huvudproduktion av metanol berör mycket på fossila resurser, 
• kostnad för att producera metanol från förnybara råvaror är hög, samt process har låg effektivitet, och 
• stark global efterfrågan på metanol inom den kemiska industrin, vilket begränsar tillgänglighet av metanol för energisektorn.

Bio-MeGaFuel-projektet syftar till att möta ovan nämnda utmaningar genom förbättrad produktionskapacitet och minskade kostnader för produktion av biometanol. Bio-MeGaFuel stöds av teknologier som utvecklas till TRL 5 av ett expertkonsortium. Dessutom stöds projektet av en stark referensgrupp som inkluderar företagsledare och marknadsaktörer inom biomassaförsörjning, hela värdekedjan för metanolproduktion, potentiella slutanvändare, liksom potentiella framtida aktörer inom produktion, förvaltning och distribution av biometanol.

Projektets fullständiga namn: Bio Methanol Production via Chemical Looping Gasification Coupled with Membrane Reactors

Projektakronym: Bio-MeGaFuel

Utlysning: HORIZON-CL5-2023-D3-02

“Funded by the European Union. Views and opinions expressed are however those of the author(s) only and do not necessarily reflect those of the European Union or CINEA. Neither the European Union nor the granting authority can be held responsible for them.”

Kompetenscentret CESTAP finansieras av Energimyndigheten, med stöd från de ca 28 industriella parterna och de tre akademiska parterna Lund Universitet (koordinator), Luleå tekniska universitet och RISE. CESTAP:s vision är en omställning av flyg- och kraftproduktionssektorerna till drift av kontinuerliga förbränningsmotorer med 100% hållbara turbinbränslen. CESTAP syftar till att vara ett ledande europeiskt centrum för forskning relaterad till hållbara turbinbränslen, med speciellt fokus på svenska förhållanden gällande råvara till framtida bränslen.

En hållbar framtida energianvändning är beroende av en övergång från fossila bränslen. Denna övergång kan inom vissa sektorer åstadkommas med ny teknik som inte är baserad på förbränning, såsom batterier eller bränsleceller. Inom vissa sektorer, som luftfart, sjötransport, reservkraftproduktion och hantering av toppbelastning i kraftnätet, kommer förbränning dock att vara svår att ersätta. Dessa sektorer är relativt beroende av förbränningsmotorer som gasturbiner och jetmotorer, och de bidrar för närvarande med nära 10 % av de globala antropogena CO₂-utsläppen.

För att möta behoven inom flyg- och kraftproduktionsindustrin är syftet med kompetenscentret att utveckla kunskap och teknik för att producera effektiva, hållbara och kostnadseffektiva turbinbränslen som i slutändan kan användas som monobränslen, d.v.s. för att helt och hållet ersätta fossila bränslen.

Effektiv resursanvändning kräver fokus på hållbara turbinbränslen som kan användas som monobränslen. Jämfört med de nuvarande satsningarna på drop-in-bränslen kommer detta att vara ett jämförelsevis stort, men nödvändigt, åtagande. För att nå framgång måste utvecklingen omfatta hela skalan av aktiviteter, från karakterisering av råmaterial och utveckling av kemiska omvandlingsprocesser, via bränsleutveckling och produktion, till motormodifieringar för att underlätta användningen av bränslen med bredare specifikationer. Det är också viktigt att ha ett holistiskt tekniskt-ekonomiskt ramverk att utvärdera koncept mot. Alla dessa delar ingår i CESTAP:s verksamhet.

Samtidigt som produktionskapaciteten behöver öka fram till 2030 förväntas behovet av biodrivmedel i vägtransportsektorn minska efter 2030–40, till följd av ökad elektrifiering, vilket innebär att anläggningar kan behöva ställa om sin produktion från biodrivmedel för vägtransportsektorn, till andra produkter ex. biojet. Detta projekt kommer genom dataanalys och aktörsintervjuer studera marknads- och policylandskapet för biodrivmedelsproduktion inom EU fram till 2030 samt hur den industriella infrastrukturen som byggs upp på sikt kan användas för att ställa om andra sektorer så som flyg och sjöfart. Syftet är att ge underlag till dagens beslutsfattare inom myndigheter och industri.