Forskning 2021 - Tidiga observationer

Norge är först ut 

I skrivande stund, den 22 december 2021, är kartläggningen nästan färdigställd i Norge. Forskarna har kartlagt ungefär hundra organisationer involverade i krishantering. Kartläggningen har nu påbörjats även i Sverige. Under 2022 kommer arbetet att utökas till att inkludera även Danmark.

Viktiga kluster - en observation

En intressant observation från kartläggningen är att det finns ett antal viktiga frivilligorganisationer, exempelvis Röda Korset, som ofta utgör en viktig del i krishanteringen under nödsituationer. Men dessa frivilligorganisationer namnges inte individuellt utan hänvisas till som ett kluster under samlingsnamnet "frivilligorganisationer": Deras relationer till övriga organisationer är inte närmare specificerade.

Akut sjukvård har många namn

En annan slående observation från kartläggningen är att akut sjukvård benämns med flera olika termer och flera olika namn. Det tycks heller inte finnas någon standardiserad metodologi för deras inkludering i den problemlösande strukturen. Vad detta kan bero på är ett intressant område för fortsatt forskning.

Kartläggningen visar också att sjukvård har en avlägsen formell position i det problemlösande nätverket, trots att sjukvård ofta har en central och viktig roll vid olyckor. Det här är anmärkningsvärt med tanke på den överhängande risken att någon blir skadad i en nödsituation och därmed behöver akut sjukvård. Vad detta innebär och kan bero på kommer att undersökas närmare i forskningen under början av 2022.

Teknologi har inte involverats

En tredje observation från kartläggningen är frånvaron av formella metoder för att införliva teknologi i praktiken. Teknologiska framsteg och möjligheter tillkännages i de formella dokumenten, men det saknas riktlinjer för hur teknologin faktiskt ska användas. Till exempel står ingenting om drönare eller olika kommunikationsnätverk, trots att det är tydligt att dessa tekniska hjälpmedel använts med framgång vid tidigare nödsituationer. Som exempel kan nämnas att drönare användes vid jordskredet i Gjerdrum, Norge under 2021.

Vidare saknas det uttalade riktlinjer för hur kommandosystemet ELS ska integreras i det problemlösande nätverket. ELS upprättades av DSB i Norge redan 2011 och nämns i de formella dokumenten. Men det saknas instruktioner för hur det ska fungera och hur det ska implementeras i praktiken. Det leder till frågan om till vilken grad ELS har tagit steget från formell nivå till praktik.

Nästa steg är att intevjua

Kartläggningen är en central del av forskningen i FIRE21, och nu närmar sig forskningen en punkt där det formella behöver stöttas med verklig, praktisk erfarenhet av problemlösande nätverk i de tre länderna. Nästa steg är att hålla intervjuer och workshops med intressenter, med utgångspunkt i den kartläggning som gjorts. På dessa intervjuer och workshops kommer forskarna att konkret kunna studera de problemlösande nätverk som uppstått under ett mindre antal olyckor i Sverige, Norge och Danmark. På så sätt blir det möjligt att identifiera nätverk som uppstått i praktiken till följd av specifika incidenter.

Målet med forskningen

Forskningen i arbetspaket 2 ger en möjlighet att titta på formella riktlinjer och jämföra dem med hur problemlösning verkligen fungerar. Genom att koppla samman teori och praktik på det sätt som görs i FIRE21 går det att dra lärdom från tidigare incidenter. Förhoppningen är att detta kommer att förbättra problemlösning i framtiden. På så sätt är forskningen en bra utgångspunkt för att föreslå och utveckla framtida strategier anpassade till räddningstjänsten i Skandinavien.

Gå tillbaka till arbetspaket 2.
Tillbaka till översikten över samtliga arbetspaket i FIRE21.

Till introduktionssidan om FIRE21.