FIRE21 - Nätverksbaserad problemlösning

FIRE21 är ett fyraårigt forskningsprojekt som undersöker problemlösning inom räddningstjänsten på 2000-talet. Forskningen är strukturerad i fem stycken arbetspaket.  

Arbetspaket 2 undersöker nätverksbaserad problemlösning inom räddningstjänsten. Arbetspaketsledare är Gudveig Gjøsund från NTNU Social forskning.

Om problemlösande nätverk

Målet med arbetspaket 2 i FIRE21 är att skapa en förståelse för problemlösande nätverk och deras förmågor inom räddningstjänsten. Forskningen tar utgångpunkt i teori och tar den vidare till praktisk implementering.

Arbetspaket 2 belyser nätverk för krishantering på helt nya sätt. Detta eftersom forskningen undersöker både de formella och de informella nätverken. Det hör inte till vanligheterna att teorisera räddningstjänstens arbete eftersom tyngdpunkten ligger på nödsituationer där det naturligt blir störst fokus på att praktiskt hantera den uppkomna incidenten. Genom att kombinera den teoretiska utgångpunkten med praktisk tillämpning, såsom i FIRE21, kommer forskarna att få en bra bild om hur kriser hanteras. Forskningsmetodiken är empirisk och utforskande med utgångspunkt i aktörsnätverksteori och social nätverksteori.

Det första steget är att kartlägga

Det första steget till att undersöka problemlösande nätverk inom räddningstjänsten är att kartlägga strukturen för problemlösning. Med andra ord, att med utgångspunkt i formella dokument från myndigheter, regioner och kommuner kartlägga tidigare interaktion mellan de olika aktörer som är involverade i krishantering.

Dokument ger instruktioner

De formella dokumenten ger instruktioner för det standardiserade tillvägagångssättet under en nödsituation. I dokumenten anges vem organisationen ska kontakta, vem de ska lyssna till och vem de ska samarbeta med. Dokumenten klargör också vem som ger order till vem och vem som har mandat för att ta vissa beslut. 

Men formella och utförliga instruktioner till trots, kanske detta inte alltid är det mest praktiska sättet att hantera en nödsituation. Till exempel har stora städer sina egna rutiner och förutsättningar medan en liten by har andra. Och eftersom nödsituationer är oförutsägbara, tenderar tillvägagångssättet vid en incident att bli mer "ad hoc" för att lösa situationen så snabbt som möjligt. Då är det inte alltid möjligt att följa formella instruktioner. De informella problemlösande nätverk som finns stöttar ofta de formella nätverken och de formella tillvägagångssätten. Den grundläggande tanken bakom projektet FIRE21 är att formella strukturer kan dra lärdom från de informella nätverk som utvecklas till följd av specifika incidenter.

Målet med kartläggningen

Kartläggningen av problemlösande nätverk inom räddningstjänsten kommer att visa olika nivåer i nätverket, från nationella till lokala. Den kommer också att tydliggöra vilken organisation som har befogenhet över en annan. Kartläggningen kommer även att ge en överblick över vilket nätverk som ska engageras i vilken av krishanteringens faser som är förebyggande, förberedande, insats och återhämtning.

Genom att studera både de organisationer som ingår och krishanteringens olika faser, ger den formella kartläggningen en bra bas för att forska vidare kring hur problemlösande nätverk fungerar.

Några speciellt intressanta områden

I kartläggningsprocessen finns det några områden som är extra intressanta och som kommer att undersökas i samtliga krishanteringens faser. Dessa speciellt intressanta områden innefattar normativa strukturer, nyckelaktörers förmågor, sårbarhet och tekniska hjälpmedel. De tekniska hjälpmedlen innefattar verktyg och kommunikationssystem för incidenthantering, olika administrativa system samt sociala medier.

Kartläggningen ger en bra överblick

Överblicken över interaktioner och relationer mellan de olika organisationerna ger forskarna en unik möjlighet att fördjupa sig inom både formella och informella problemlösande nätverk. Kartläggningen lägger en grund och ger goda förutsättningar för  en fortsatt kvalitativ analys. Detta eftersom kartläggningen bibehåller en koppling till de formella dokumenten, vilket underlättar för forskarna att fördjupa sig i de mest intressanta områdena.

Zoomar in på det mest intressanta

Kartläggningen syftar till att skapa en överblick för att sedan kunna zooma in på specifika, intressanta områden. När forskarna hittar sådana intressanta områden använder de sig sedan av både teori och praktik. Det mest intressanta är att identifiera fallgropar och barriärer som försvårar problemlösning. Sådana svårigheter blir enklare att undvika när de väl identifierats. Detsamma gäller för eventuell avsaknad av nätverk. Med detta menas förväntade kopplingar i nätverket som överhuvudtaget inte nämns i den formella strukturen.

Individuell kartläggning i varje land

Vart och ett av de deltagande länderna i FIRE21, det vill säga Sverige, Norge och Danmark, kommer att göra en kartläggning av problemlösande nätverk i sin respektive omgivning. I bästa fall kommer forskningen sedan att kunna göra jämförelser mellan de tre länderna för att hitta både likheter och olikheter. Målet här är att hitta slutsatser som är specifika för Skandinavien.

Kartläggningen är ett hantverk

Kartläggningen i sig är ett hantverk, där forskarna måste förstå varje individuell relation mellan varje organisation som är involverad i krishanteringen. Genom att tilldela och kategorisera varje enskild relation, tydliggörs samspelet mellan de närmare hundra organisationer som är involverade i problemlösning.

Ansvarig för arbetspaket 2: Gudveig Gjøsund, NTNU Social forskning.

Gå tillbaka till startsida för arbetspaketen i FIRE21.

Till FIRE21 introduktion.