Syfte

Additiv tillverkning är en innovativ tillverkningsmetod som skapar möjligheter långt bortom traditionella produktionssätt. Men för att kunna nyttja tekniken till fullo krävs en bra process, rätt material, god kunskap samt tillgång till den utrustning som behövs. I dag finns sju huvudgrupper av additiva metoder – som i sin tur delas in i undergrupper efter material och energikälla – vilket gör att företag ofta står inför en komplex startsträcka.

För att stötta industrin i den hållbara omställningen och stärka dess konkurrenskraft grundades Applikationscenter för additiv tillverkning (AM-center) 2021. Centret är en plats för samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut, som rymmer både djup och bred kunskap inom området. Tillsammans utreder, utvecklar och implementerar vi olika teknologilösningar.

Syftet med COMPASS III är att främja den miljön för att säkra upp en långsiktig kompetensförsörjning till förmån för både medlemsföretagen och andra organisationer (näringsliv och offentlig sektor) som vill nyttja additiv tillverkning för att stärka sin konkurrenskraft. Projektets aktiviteter är indelade i tre huvudområden: kompetensuppbyggnad, nätverk och kunskapsspridning, och vidareutveckling av AM-center för långsiktig drift.

Utmaningar och lösningar

Ökad användning och industrialisering av additiv tillverkning kan ge lösningar på flera av våra viktigaste samhällsutmaningar. Men bristen på vissa kompetenser är betydande både inom privat och offentlig sektor. AM-center bidrar till att stärka kompetensen och underlätta omställningen till additiv tillverkning, som fortfarande är ny för många företag. Centret främjar även ökad sysselsättning genom att fungera som utbildningsaktör inom yrkeshögskolor (YH) och erbjuda praktikplatser för studenter, vilket ger dem värdefull praktisk erfarenhet inför arbetslivet.

Utsläpp och klimatförändringar

Klimatpåverkan kan reduceras genom de möjligheter som additiv tillverkning erbjuder – med minskad materialåtgång, lägre CO₂-utsläpp och större designfrihet.

Global konkurrens

Svensk industri är djupt integrerad i den globala ekonomin, samtidigt som konkurrensen internationellt ökar. Därför är det viktigt att utveckla regionens och Sveriges infrastruktur och förmåga. AM-center utvecklar industrins kunskap och färdigheter inom digitalisering, automatisering och AI för additiv tillverkning.

Osäkert geopolitiskt läge

Internationella kriser ökar sårbarheten för både företag och samhälle, vilket ställer krav på en effektiv krisberedskap. Additiva tillverkningsmetoder kan bidra till ökad regional och nationell resiliens genom att möjliggöra produktion av reservdelar som inte längre finns tillgängliga, reparation av uttjänta komponenter och förlängning av livslängden för exempelvis samhällsinfrastrukturens och industrins produktionsanläggningar. AM-center tillhandahåller en samlad produktionsnära test- och demonstrationsinfrastruktur samt expertkompetens för regionen och svensk industri.

Effekt

Effekterna av projektets insatser förväntas vara många. Några av dem är:

• Stärkt försörjningsberedskap och minskad sårbarhet.
• Stärkt samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut.
• Ökad internationell attraktionskraft.
• Cirkulär omställning inom industrin.
• Fördjupad kompetensbas inom regionen.
• Stärkt innovations- och konkurrenskraft.

Den totala projektbudgeten är 20 MSEK. Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen (VGR).

Västra Götalandsregionen har kommit långt i arbetet, men trots politiskt antagna mål och genomförda pilotprojekt återstår en avgörande utmaning: att skala upp arbetet till en systematisk integrering i ordinarie verksamhet.

Det här projektet tar sig an den utmaningen. Målet är att, genom ett nära samarbete med Västra Götalandsregionens planerings- och utvecklingsarbete: 

1. Konkretisera målbilden
2. Identifiera organisatoriska hinder för uppskalning
3. Utveckla och testa nya modeller för ansvarsfördelning, arbetssätt och styrning som övervinner utmaningarna

Effektmålet är att modellerna dels ska implementeras i Västra Götaland, dels bidra till liknande förändringar i andra regioner. Syftet är att understödja skiftet från regionala kollektivtrafikmyndigheter till regionala mobilitetsmyndigheter.

Projektet, som leds av RISE, ingår i ShiftSwedens omställningslabb för en breddad roll kollektivtrafiken. Det utgår från regionala förutsättningar men möter ett nationellt behov. Genom samverkan med Region Stockholm samt etablerade forum för branschdialog hos K2, Cykelcentrum och Svensk kollektivtrafik säkerställs validering med och spridning till fler platser. Projektet bidrar därmed konkret till ShiftSwedens mission och utpekade skiften genom att utmana rådande strukturer och testa hur kollektivtrafiken kan breddas i praktiken.

Det krävs dock samverkan mellan många aktörer i offentlig och privat sektor för att skapa kollektiv mobilitet. Men samverkan kan vara svårt och leda till ökad byråkrati, långsamma processer och hämma utvecklingen av kollektiv mobilitet. 

Metagovernors är aktörer på nationell, regional eller kommunal nivå, som har ansvar för att styra och koordinera utvecklingen och kan därmed bidra till att omställningen påskyndas. Genom att exempelvis skapa gemensamma mål, strukturer och sammanhang, förändra lagstiftning och lösa konflikter kan Metagovernors bidra till framsteg. Sådan styrning måste balansera samhällets mål och grundläggande värden samtidigt som aktörernas autonomi och olika intressen respekteras. 

Projektets övergripande syfte är att vara en katalysator för förändring genom att bidra till att förankra behovet, samt kunskapen om möjligheter och begränsningar med metagovernance för kollektiv mobilitet. Vi samlar in och förmedlar kunskap om möjligheter och begränsningar med sådan styrning och vi föreslår konkreta och genomförbara lösningar för att öka förmågan till metagovernance. 

Projektet, som leds av Fredrik Pettersson-Löfstedt vid Lunds Tekniska Högskola, ingår i ShiftSwedens omställningslabb för en breddad roll kollektivtrafiken och genomförs i samproduktion av ett konsortium bestående av 13 parter, med olika roller och rådighet över olika delar av ekosystemet för kollektiv mobilitet.

Det här projektet syftar till att åtgärda tre sammanflätade hinder för att folk ska vilja använda automatiserad kollektivtrafik: teknologisk otrygghet, delningsångest och auktoritetsvakuum. Tidigare forskning har identifierat dessa tre som nyckelhinder baserat på studier med presumtiva användare. 

Det finns dock ett behov av att:

1. Analysera deras effekter på olika användargrupper genom studier av faktisk användning i verkliga miljöer
2. Utveckla och testa lösningar för att mildra deras negativa effekter

För att uppnå detta kommer projektet att integrera beteendevetenskapliga metoder med expertis inom delad mobilitet och nyttja demonstrationen ”Autonom buss i Gårda”. 

Projektet bygger på ett tidigare Vinnova-projekt (2018-04063) som identifierade hinder för användning samt på de koncept som utvecklas för att åtgärda dessa inom projektet ”Autonom buss i Gårda”, finansierat av Region Västra Götaland.

Följeforskningsuppdraget, som bygger på ett nära samarbete med projektparterna i demonstrationsprojektet, syftar till att samla insikter från genomförandeprocessen för att förbättra förståelsen för hur automatiserade bussar kan implementeras i kollektivtrafiken i Sverige.

Det saknas kunskap och forskning om vilket stöd äldre kvinnor som utsatts för könsstympning behöver. Även informations- och utbildningsmaterial för yrkesverksamma inom äldreomsorgen lyser med sin frånvaro. Nationella aktörer som SKR och Socialstyrelsen erbjuder stöd riktat till personal som möter barn, unga och kvinnor i fertil ålder – men inte till dem som möter äldre kvinnor. 

Därför behövs en behovskartläggning som beskriver behoven inom den kommunala omsorgen och behoven hos äldre kvinnor som utsatts för könsstympning. Utan en sådan kartläggning är risken stor att de lösningar som tas fram träffar fel. Att en behovskartläggning saknas riskerar att orsaka dels mer lidande för kvinnorna, dels ökad frustration och känsla av otillräcklighet hos omsorgspersonalen.

Webbinarium, rapportlansering

den 17 september 2026 lanserades projektets slutrapport vid ett inspelat webbinarium. 

För chefer och ledningsgrupper

Innovationsledning för ledningsgrupper – enligt ISO 56001

Utbildningen ger ledningen förståelse för hur ett systematiskt innovationsledningssystem kan byggas upp och integreras i organisationens strategi, styrning och kultur. Fokus ligger på ledarskapets roll i att skapa förutsättningar för innovation.

För innovationsledare

Utbildning för innovationsledare

En fördjupande utbildning för personer med ansvar för att driva och samordna innovationsarbete. Deltagarna får verktyg och metoder för att leda innovationsprocesser, mäta innovationsförmåga och arbeta enligt ISO 56000-serien.

För medarbetare och stödfunktioner

Utbildningar för HR, inköp/upphandling, kommunikation och andra stödfunktioner
Utbildningen ger förståelse för hur olika funktioner kan bidra till ett systematiskt innovationsarbete. Fokus ligger på samverkan, stödjande processer och hur standarder kan tillämpas i praktiken

Viktigt att veta

• Alla utbildningar genomförs som uppdragsutbildningar – anpassade efter er organisations behov och förutsättningar.
• Vi erbjuder i nuläget ingen öppen kursverksamhet.
• Utbildningarna kan genomföras digitalt, på plats eller i hybridformat.

Projektet undersöker hur hushåll kan bli mer flexibla i sin elanvändning genom att få tillgång till information om elpriser och effektavgifter i förväg, vilket ger dem möjlighet till mer planerad användning. Med hjälp av AI-modeller och designmetodik utvecklas prototyper som visar hur elprisprognoser och avgiftsinformation kan kombineras och presenteras på ett sätt som är lätt att förstå och använda i vardagen.

Genom användarstudier, co-designworkshops och tester med hushåll skapas riktlinjer för energibolag och tjänsteutvecklare som vill hjälpa sina kunder att agera på prissignaler. Projektet bidrar med ny kunskap om hur hushållsbeslut påverkas av elprisdata, och hur digitala lösningar kan stödja hållbara val och effektivare användning av elnätet.

Resultaten kommer att nyttiggöras av energibolag, rådgivare och myndigheter, men också av hushållen själva. Genom att tillgängliggöra öppna prognoser, information om avgifter, och designriktlinjer kan projektet bidra till utvecklingen av nya tjänster som gör det enklare för hushåll att förstå sina elkostnader, planera sin elanvändning och ta aktiva beslut om elavtal. På så sätt stärker projektet hushållens roll i energiomställningen och skapar förutsättningar för ett mer flexibelt och hållbart elsystem.

Projektet har finansiering från forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag som drivs av Energimyndigheten och koordineras av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.

Förbered er organisation på framtiden – tillsammans med RISE 

Urbanisering, klimatförändringar, tekniksprång och nya beteenden påverkar redan idag hur våra städer och samhällen utvecklas. Ledningsgrupper i kommuner och regioner förväntas både hantera dagens utmaningar och samtidigt ta beslut som formar morgondagen. Att göra detta utan strukturerade verktyg för framtidsberedskap innebär en risk: kortsiktiga lösningar, reaktiva beslut och förlorade möjligheter. 

Ett verktyg som stärker er framtidsberedskap 

RISE erbjuder ett spelbaserat verktyg (i formen av en kortlek) som hjälper er organisation att arbeta med framtidsbilder på ett konkret och inkluderande sätt. Ett bra första steg är en workshop med arbetsgruppen, ledningsgruppen eller styrelsen, där vi på RISE faciliterar processen och dialogen. Verktyget har bland annat använts vid runda-bords-samtal i Almedalen och bygger på vetenskaplig grund och är utvecklat i samverkan med experter inom urban samhällsomställning. 

Det gör det möjligt för er att: 

• Få nya perspektiv på de drivkrafter som formar framtiden
• Utforska osäkerheter och möjliga utvecklingsvägar
• Bygga samsyn och ett gemensamt språk för framtidsfrågor
• Stärka er förmåga att fatta framtidssäkra beslut 

Resultat som gör skillnad 

Med RISE spelbaserade framsynsverktyg får ni: 

• Nya perspektiv på de drivkrafter som formar framtiden
• En gemensam bild av vilka utmaningar och möjligheter som är mest relevanta för er organisation
• Verktyg för prioritering och klokare beslut, både på kort och lång sikt 

För vilka? 

Det spelbaserade verktyget är utvecklat för grupper som behöver stärka sin framtidsberedskap och gemensamt förstå utvecklingsvägar framåt: 

• Ledningsgrupper i kommuner, regioner och offentliga organisationer
• Aktörer inom bygg, energi, mobilitet och fastighet
• Projektteam och tvärfunktionella grupper
• Samlingar av aktörer som vill öka samsyn och förståelse inför framtida utmaningar 

Vi hjälper er att ta nästa steg – oavsett om det handlar om ett stort eller litet upplägg

Det spelbaserade framsynsverktyget kan anpassas efter er organisation och mål. Tillsammans skräddarsyr vi en lösning som passar er. Kontakta oss via formuläret på sidan så hjälper vi er framåt.

Varför RISE? 

Som Sveriges forskningsinstitut är RISE en trygg partner för att möta framtidens utmaningar. Med över 3 000 forskare, ingenjörer och specialister hjälper vi er att omsätta kunskap till handling – från idé till långsiktig förnyelse.