Introduktionen av självkörande förarlösa fordon i industriella miljöer har stor potential att förbättra transporteffektivitet och säkerhet samt minska industrins klimatavtryck. Syftet med det tidigare projektet In the Hub var att utforska och demonstrera hur mänskliga operatörer ska kunna interagera med dessa fordon. Men för att dessa lösningar ska kunna introduceras i verkligheten krävs bättre förståelse kring de hinder och utmaningar som behöver övervinnas innan implementation. I denna utökning av projektet studerades ett antal viktiga perspektiv kopplat till "Teknik, produkter och processer", "Affärsmodeller", "Infrastruktur" samt "Policy och regelverk".

Målet var att skapa en djupare förståelse för de hinder som som behöver adresseras, vilket skapar bättre förutsättningar till storskaliga implementeringsprojekt och främjar en snabbare implementation av självkörande fordon i industrin. Projektet utgick från ett designkoncept från projektet In the Hub. Konceptet ska stötta interaktion med förarlösa lastbilar i gruvmiljöer.

Projektet finansierades av Vinnova. RISE var projektledare och koordinator, Scania var projektets huvudsakliga behovsägare och Boliden var en intressent.

Problemet som ska lösas är hur man gör dessa tekniker anpassade till de mänskliga sinnena så att säkerheten ökar. Den avsedda användaren är alla framtida bilförare. Felaktig teknik kan resultera i en förvrängd visuell uppfattning med felaktigt beslut och som kan resultera i olyckor. RISE har en av de mest erfarna och framgångsrika grupperna i Sverige inom dessa områden, med tidigare arbete inom bilteknik. Volvo Personvagnar är en mycket framgångsrik industripartner och internationellt känd biltillverkare som fokuserar på säkerhet.

Resultaten av den nya tekniken kommer att relateras till traditionella, icke-elektroniska enheter och de relativa fördelarna och eventuella nackdelarna med var och en jämförs. Detta kommer att resultera i säkrare körning, bättre bilar och sannolikt kommersiella fördelar för Volvo. 

Utmaning idag

Företaget Cykelpoolen Sverige AB (Cykelpoolen) erbjuder el- och lastcykelpooler. Bolaget medverkar i det här projektet med anledning av att fastighetsaktörerna som beställt och betalar för poolerna inte har kunskap eller intresse av att de boende i fastigheterna använder tillgängliga elcyklar. Detta medför att slutanvändarna användar elcyklarna i befintliga pooler i mindre utsträckning än förväntat. Således kan inte Cykelpoolen säkerställa en hållbar affärsmodell enbart baserat på användarintäkter. För att möjliggöra det skifte som kommunerna eftersträvar behövs därför nya lösningar som bidrar till att öka elcykelpoolernas konkurrenskraft gentemot privatbilism.

Användarcentrerad designprocess

För att göra elcykelpooler till en mer attraktiv mobilitetslösning för registrerade slutanvändare  vill Cykelpoolen tillsammans med RISE utforska hur en beteendeförändring kan gå till. För att skapa en positiv beteendeförändring kommer projektet att kombinera Design thinking, Nudging och Gamification. I projektet vill man identifiera hinder kring varför så få personer använder cyklarna idag. Vad är det som triggar och motiverar användarna? Insikter kring beteende kommer skapa förståelse för vad som påverkar deras val. Genom att lära känna användarna och ta reda på hur cyklarna används samt användarnas syn på konkurrerande mobilitetslösningar kan en bättre upplevelse med största möjliga nytta skapas.

Ökad användning genom gamification

Målet är att utveckla tre prototyplösningar som kommer innehålla nudging eller gamification för att öka användandet av el- och lastcyklarna i tre utvalda cykelpooler, från att testet går live till avslutat test. Lösningarna integreras i Cykelpoolens befintliga slutanvändarapp och testas av befintliga slutanvändare.

Utmaningen

Livsberättelser är samlad information om en person, allt ifrån dess historia till preferenser och vanor. Metoden används ofta inom vård och omsorg för att skapa förutsättningar för personcentrerad vård. Berättelserna spelar en vital roll för många människor då det är ett verktyg som ger möjlighet att se bortom diagnoser. Problemet med metoden idag är att berättelserna ofta ligger ”gömda” i journalsystem och inte är tillgängliga i det dagliga arbetet. De är också tidskrävande att hämta in vilket medför risk att de prioriteras bort samt att de inte uppdateras när personen med tiden förändras.

Målsättningen

Genom en iterativ och användardriven process har projektet utforskat hur multisensoriska interaktiva livsberättelser kan utformas för att:

• förmedla känslan av identitet och samhörighet
• skapa en upplevelse för flera sinnen - väcka minnen, inspirera till aktiviteter, samtal och bidra till välmående
• vara användbar & tillgänglig för personalen i det dagliga arbetet
• öka delaktigheten i den egna vårdsituationen & sociala sammanhang

Konceptet som utvecklades under projektet har utformats som en prototyp som har testats och utvärderats av användarna i deras verkliga kontext, det vill säga personal och vårdtagare på äldreboende, anhöriga och äldre som ännu bor hemma.

Demonstration av "Hissa & dissa"

Användarna för samtal kring bilderna som visas på skärmen och väljer tummen upp (hissa) eller tummen ned (dissa) på bilderna för att göra ett urval. De bilder som får tummen upp sparas i en samling som sedan kan skickas till Pebbles. 

Demonstration av "Pebbles"

Användarna kan antingen skicka bilder till Pebbles från Hissa och dissa-sessionen eller från färdiga kategorier på olika teman (exempelvis natur, resor eller sport). De bilder som skickats till Pebbles visas på en digital skärm på "stenarnas" undersidor. När användarna har tittat på bilden kan de vända på dem för att invänta en ny bild. Om användaren håller stenen i handen kan de också känna att den vibrerar när bilden byts. På så sätt blir det tydligt att något nytt har hänt. 

Publikationer

AHFE International Conference 2013 Life Stories – Developing an Interactive Solution for Reminiscence and Communication.
AHFE Open Access, vol 88. AHFE International, USA.http://doi.org/10.54941/ahfe1003660

AHFE International Conference 2014 Evaluation of an Interactive Solution for Reminiscence and Communication.  
AHFE Open Access, vol 133. AHFE International, USA.http://doi.org/10.54941/ahfe1004890

Varje år utsätts många miljoner barn för smärtsamma medicinska händelser som vaccinationer, blodprovstagning, mindre operationer eller invasiva undersökningar. Barn upplever ofta dessa händelser som mycket skrämmande, vilket kan leda till misslyckande behandlingar, långsammare läkning samt oro inför medicinska ingrepp. 

Projektets mål är att stärka barns och föräldrars egenmakt och kontroll inför och under medicinska behandlingar, samt förebygga ångest och trauma kopplade till medicinska ingrepp. Inom ramen för projektet utvecklas ett innovativt digitalt verktyg som baserar sig på evidensbaserade principer och bygger på barnets ålder och utvecklingsnivå. 

Projektet löper över en period på tre år från januari 2020 till december 2022. Projektet är finansierat av EIT Health. 

I verktyget är en färgstark, fågelliknande varelse, som heter Milo, barnets följeslagare under sjukhusbesöket och proceduren. "Breath of Nature" är en magisk värld där barnet bjuds in att vara med. En multimodulär app med förtroendehöjande avslappnings- och träningsmoduler för barnen och deras föräldrar utvecklas och kan användas i väntrummet eller hemma. Upplevelsen i behandlingsrummet kommer att vara inbäddad i en multisensorisk 2D/3D-upplevelse. En tjänst utvecklas för vårdgivarna, med denna kan de styra den interaktiva upplevelsen utifrån patientens status och behov/faser av ingreppet.

Spel får en allt större roll i samhället. Vi spelar för att umgås, lära oss och uttrycka oss. Människor av alla åldrar och kön spelar och vi har gjort så sedan förhistorisk tid. Speldesign avser designprocessen att kunna bryta ned, beskriva och återskapa spel baserat på dess funktion och implikationer. Detta designfält med dess egen teori och praktik har vunnit brett erkännande som användbart, inte bara inom utveckling av spel, utan även generell modellering av och design för mänskligt beteende. 

Detta möjliggör att använda samma typ av designgrepp och tekniker i ett flertal olika sammanhang, såväl för lärande som immersiva narrativ, levande rollspel och lekfull visualisering. Den typ av teknik som understödjer digital spelutveckling är densamma som driver XR (extended reality), såsom VR (virtual reality) och AR (augmented reality), realitidssimulering och datorgenererad grafik framåt. Därför är vår expertis inom spelutveckling även tillämpbar i sådana områden som digitala tvillingar, konstnärliga eller kommersiella utställningar och andra interaktiva icke-spelsammanhang. Vi använder, utformar, prototypar och utvecklar även faktiska spel som ett medium för att behandla olika ämnen och frågor. Exempelvis som redskap för reflektion, samarbete, experimentering och innovation, där spelets unika egenskaper öppnar upp nya möjligheter. 

Vi tillämpar designmetodik och teori såväl som ett brett kunnande inom teknisk utveckling från hårdvara till mjukvara, i kombination med ett användarcentrerat fokus. Detta för att uppnå reell skillnad i samhället och tillgängliggöra den senaste teknologin för våra samarbetspartners och kunder. 

Originalfoton av Ellicia, Garrett johnson och Robo Wunderkind på Unsplash.

En av de stora nuvarande trenderna är övergången till "osynliga" myndigheter och proaktiva tjänster för att göra statliga tjänster mer effektiva och tillgängliga. Detta innebär en storskalig användning av digitala tjänster (t.ex. AI, virtuella assistenter, chatbots, etc.). Tillhandahållande av sådana tjänster kräver en mycket god förståelse för medborgarnas behov.

Huvudsyftet med uppdraget som RISE har fått är att förstå:

• När och hur medborgarna tar kontakt med offentliga tjänster, när behövs det och när är det onödigt.
• Vilka kontakter vill medborgarna ha och inte vill ha.
• Vad känner medborgarna sig trygga med att myndigheterna gör automatiskt "bakom kulisserna".

Medborgardialoger genomfördes med fokusgruppintervjuer online. Intervjuer arrangerades kring specifika livshändelser: "Hitta någonstans att bo", "Att få barn i Sverige" och "Brottsoffer". Analysen av data hjälpte till att identifiera ett antal problem som medborgare möter när de kontaktar statliga myndigheter idag. Analysen gav också viktiga insikter om:

• Medborgarnas uppfattning om personlig kontakt och interaktion med automatiserade system.
• I vilka sammanhang en typ av kontakt är mer föredragen än en annan.
• Att vara inne i och utanför systemet.

I forskningsprocessen har vi också identifierat de nyckelelement som är viktiga för statliga digitala tjänster, som bör finnas på plats för att dessa tjänster ska ta fart. Dessa är:

• Digitalisering.
• Förtroende.
• Inkludering.

Projektet genomfördes i nära kontakt och i kontinuerlig dialog med DIGG. Resultaten av denna forskning kommer att användas av DIGG för att formulera sin vision och för diskussion med olika intressenter. Dessa inkluderar EU-myndigheter, svenska myndigheter och myndigheter, kommuner, regioner, akademi och medborgare.

Projektteamet bestod av: Hayley Ho och Tatjana Apanasevic från enheten Uppkopplat Samhälle och Magnus Eriksson från enheten Samhällstransformation.