Interaktionsdesign fokuserar på att produkter, tjänster, hemsidor med mera ska vara så lätta att begripa och använda som möjligt. Grunden ligger i designprinciper för utformning av gränssnitt och interaktionsmönster som vägleder användaren till att uppnå sitt mål. Interaktionsdesign innefattar hela flödet för användaren, hur gränssnittet ser ut, hur information presenteras och hur de olika stegen sitter ihop. Målet är en smidig användarupplevelse – interaktionsdesign fungerar som allra bäst när du som användare inte märker av att den existerar.

Interaktionsdesign handlar om att designa interaktionen mellan människa och system (exempelvis datorn, programmet, tjänsten). Interaktionsdesignern behöver ha god kännedom om hur människans kognitiva processer fungerar, och ofta behövs både förståelse för hur användare interagerar med systemet samt vad som krävs av systemet rent tekniskt för att realisera det (t.ex. vilken information som ska visas eller samlas in av användaren, och när). En användarcentrerad designprocess eftersträvar att den tekniska lösningen anpassas till användarens behov och vad denne vill uppnå. I verkligheten krävs dock ofta en del kompromisser mellan både användaren och systemet, beroende på projektets tid och budget.

Hur jobbar vi med interaktionsdesign? 

Vi jobbar med interaktion för design i forskning och tillsammans med näringsliv och offentlig sektor. I ett designprojekt börjar vi med att skapa en förståelse för människors nuvarande aktiviteter genom observationer, intervjuer, workshops och andra designmetoder. Vi studerar också vad som händer i omvärlden och hur det relaterar till aktiviteterna. Med detta som utgångspunkt designar vi produkter, tjänster eller system som möjliggör andra sätt att genomföra aktiviteter på. Ofta skapar vi prototyper för att kunna testa idéer i ett tidigt stadie och utvärdera dem med människor i deras liv. Med detta arbetssätt kan vi skapa hållbara och attraktiva lösningar för människor, industri och samhälle.

För att kunna nå nationella och internationella mål för ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling, som exempelvis Globala målen, måste vi ändra hur vi lever. Men, sådana hållbarhetsmål är inte nödvändigtvis något som vi reflekterar över i våra vardagsliv. Livet består i stället av olika aktiviteter som vi genomför för att uppnå helt andra typer av mål, som att ta sig till jobb eller skola, bli mätt, ha roligt, ta hand om nära och kära eller vila. Dessa aktiviteter tar plats i olika fysiska och sociala sammanhang, så som på arbetsplatsen och i hemmet, såväl utomhus som inomhus och både i det privata och offentliga.

Varför Design för hållbara livsstilar?

Trots att vi inte tänker på det har de flesta av våra aktiviteter någon typ av hållbarhetspåverkan – positiv eller negativ. Med hjälp av designmetoder och -strategier för hållbara livsstilar kan vi utforska hur vardagsaktiviteter kan genomföras med mindre negativ påverkan och i stället kanske med positiv påverkan. Det gör vi genom att förstå hur människor lever och vilken hållbarhetspåverkan livsstilen har. Sedan använder vi designstrategier för hållbara livsstilar för att utforma lösningar som möjliggör andra sätt att utföra aktiviteter på. Om en person till exempel behöver frakta större saker och inte vill komma fram svettig är en elektrisk lådcykel ett exempel på en designlösning med mindre klimatpåverkan än en bil. På ett liknande sätt har design och placering av utegym betydelse för vilka grupper (utifrån exempelvis ålder och genus) som i slutändan använder dem.

Hur skapar vi hållbara lösningar på människors vardagsutmaningar?

Vi jobbar med Design för hållbara livsstilar i forskning eller med näringsliv och offentlig sektor. I ett designprojekt om hållbara livsstilar börjar vi oftast med att skapa en förståelse för människors nuvarande situation genom observationer, intervjuer, workshops eller andra designetnografiska metoder. Vi kan också mäta beteenden, preferenser eller hållbarhetspåverkan, till exempel genom sensorer, enkäter och livscykelanalys. Dessutom studerar vi relevanta förändringar i omvärlden. Grundat i den kombinerade förståelsen designar vi produkter, tjänster, system eller fysiska miljöer som skulle kunna möjliggöra andra sätt att genomföra aktiviteter på. Ofta prototypar vi de initiala idéerna och utvärderar dem sedan med människor i det tilltänkta fysiska och sociala sammanhanget. Med detta arbetssätt kan vi skapa hållbara och attraktiva lösningar på människors vardagsutmaningar.

Syfte och mål

Projektet tog avstamp i samhällsutmaningen kring polarisering i det offentliga samtalet. I projektet utvecklades koncept som kan bidra till att minska utmaningens negativa effekter och främja inkluderande och trygga samtal även kring konfliktfyllda ämnen. Koncepten utvecklades och testades tillsammans med användargrupper.

Sveriges demokratimodell bygger på medborgarnas deltagande, där medierna spelar en viktig roll som plats för samtal. I och med ett förändrat medieanvändande finns dock behov att utforska nya metoder och digitala verktyg för detta. Projektmålet var att skapa lösningar som på sikt kan underlätta för människor att mötas på ett tryggt och inkluderande sätt. I projektet utforskade vi bl.a. hur man kan använda tidningsinnehåll konstruktivt, i syfte att locka även de som vanligtvis inte deltar.

Processen

RISE och Mitt i Direkt AB genomförde, i samarbete med Norr Media AB och Södertörns Högskola, en behovs- och omvärldsanalys samt design- och prototypingprocess där konstruktiv journalistik och digitala verktyg utforskades, utvecklades och testades tillsammans med olika läsargrupper, med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar. 

Resultat

I projektet utvecklades:

• förslag till arbetsmetod för konstruktiv journalistik och läsardialog
• gestaltade användarscenarion
• konceptidéer som främjar trygga, inkluderande och lärande samtal
• tidig prototyp av digitalt verktyg 

En produkts miljöpåverkan är till stor del avhängig de tidiga stegen av produktutveckling, där design är en avgörande faktor. Därför är det viktigt att inkludera och integrera hållbarhetsaspekter från start, utan att för den delen kompromissa med andra viktiga faktorer så som prestanda, funktionalitet, estetik, kvalité och kostnader. Detta kallas ibland för ekodesign.

Det kan kännas svårt att veta vad, var och hur ekodesign ska appliceras. Här kan RISE hjälpa dig både med processen och i de olika stegen, vilket kan inkludera allt från till exempel att:

• optimera funktion,
• minska miljöpåverkan under användning,
• välja rätt material,
• minska mängden material,
• optimera livslängden,
• optimera produktionen,
• optimera resthanteringen, och
• optimera distributionen.

Vid arbete med ekodesign är det av relevans att ha tillgång till expertkompetens inom flera olika områden, och här kan RISE t.ex. också bistå med kompentens inom LCA, substitution av oönskade kemikalier, cirkulär omställning, hållbara material, hållbar produktion mm.  RISE kan också ge stöd med designmetodik för att ta reda på vilka funktioner som behövs, hur miljöpåverkan under användning kan minskas och vad som är en optimal livslängd, till exempel.

Med hjälp av ekodesign kan både produkt och process bli mer miljömässigt hållbar med minskad negativ påverkan på miljön som en av flera positiva effekter.

Under projektets gång utforskade RISE, Brain+, Aarhus universitet, Aarhus universitetssjukhus, Lytics och Sentian först möjligheter för hur digital speldesign och design för beteendeförändring kan tillämpas för upptäcka, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Senare under projektet utforskade projektpartnerna hur demensbehandlingsformen CST, eller kognitiv stimuleringsterapi, kan översättas till ett digitalt format genom stödverktyg för såväl kliniskt yrkesverksamma som nära, anhöriga och människor i demenssjuka personers omgivning.

Från RISE deltog Kristina Knaving, Annika Gustafsson, Maja Fjällbäck, Anneli Nöu, László Sall Vesselényi och Jessica Dagman.

FNs globala mål 5 handlar om jämställdhet, där ”Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser” (UN, 2015). Ett delmål är att med hjälp av teknik stärka kvinnors roll. Mål 7 pekar på behovet av hållbar energi för alla.

Trots en positiv utveckling av solelbranschen i Sverige – vilket självfallet är bra i strävan mot ett förnybart energisystem – så kvarstår att solelbranschen (liksom energibranschen i stort) är kraftigt mansdominerad i såväl utveckling och installation som bland kunder/beställare (IEA, 2020).

I det här projektet tittar vi på hur man långsiktigt kan öka solelens sociala hållbarhet och bredda solelutbyggnaden i Sverige genom att öka andelen kvinnliga småhusägare som satsar på solel. Fler grupper behöver på sikt inkluderas för att nå mål om 100% förnybar elproduktion i Sverige 2040 och för att fler ska känna en delaktighet i den energiomställning som nu pågår. Detta gäller många olika grupper i samhället, men i vårt projekt har vi valt att fokusera på kvinnor som bor i småhus utan solel installerad idag. Vår utgångspunkt är: hur skulle produkter och tjänster kring solel se ut om de designades utifrån kvinnliga husägares behov och önskemål?

Vi använder metoder från tjänstedesign och normkreativ innovation för att synliggöra normer kring teknik, genus och marknad och för att identifiera möjligheter att bättre inkludera kvinnliga småhusägare i solelutbyggnaden. För att ta reda på hur det ser ut i solelbranschen idag och vilka normer branschen medvetet eller omedvetet förhåller sig till, så genomför vi intervjuer med företag och organisationer inom solelbranschen och närliggande branscher. Vi har under våren 2021 intervjuat totalt 10 kvinnliga och manliga deltagare som representerar hela skalan från enmansföretag till globala företag.

I projektet använder vi oss också av fokusgrupper med kvinnor ur vår målgrupp för att ta reda på deras behov och tankar kring solel. Resultatet från både intervjuer och fokusgrupper utgör grunden för vidare utveckling av så kallade kundresor som visar på såväl svaga punkter som möjligheter i ”resan” från intresse till installerade solceller.

Resultatet från projektet kommer bland annat att bestå av kundresorna med designkoncept på produkter och/eller tjänster som sätter målgruppen i fokus. Vi tar också fram ett digitalt material som kan spridas på ett enkelt sätt inom solelbranschen. Projektet vänder sig i första hand till solelbranschens olika aktörer, med målet att öka förutsättningarna för branschen att nå ut till kvinnliga småhusägare. Som i tidigare, liknande projekt (vi inspireras exempelvis av Volvo Cars konceptbil YCC) så kan en utgångspunkt i en specifik målgrupps behov och önskemål resultera i innovativa lösningar som i praktiken inte bara gynnar den specifika målgruppen utan även kommer många fler till gagn.

Samfinansiärer i projektet är Trä- och Möbelföretagen (TMF), Solcellskollen, WSP, Derome Hus, IBC SOLAR, och Innovatum. Utöver dessa, har ytterligare fyra företag bidragit med samfinansiering genom att ställa upp på intervju i projektet. 

Publikationer från projektet  

• Nu finns en nyligen publicerad artikel tillgänglig om delar av projektets resultat (intervjuer med solelbranschen och fokusgrupper med kvinnor ur målgruppen). Artikeln är open access och hittas i DiVA: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1707683&dswid=…

Bakgrund 

Svärmteknologi förväntas vara ett naturligt nästa steg i drönarutvecklingen. I dag styr piloten normalt en drönare. Framtidens operatör förväntas styra flera samverkande autonoma drönare som tillsammans påvisar ett emergent beteende; drönarnas kollektiva beteende uppstår ur deras lokala (och autonoma) interaktioner. Detta innebär nya tekniska krav på systemet och nya kognitiva utmaningar för operatören. Specifikt väcks frågor kring vilka kontrollmöjligheter, återkopplingar, och visualiseringar som operatören kommer behöva samt hur dessa påverkar operatörens mentala arbetsbelastning och situationsmedvetenhet. Interaktionsdesignen påverkas även av den aktuella arbetsuppgiften och arbetskontexten. Det är därför viktigt att ta hänsyn till de tekniska, mänskliga, och organisatoriska faktorerna i utvecklingen av autonoma drönarsystem.

Mål 

Syftet med HISOS är att identifiera och förstå svärmoperatörens ledningsutmaning och utveckla designlösningar på system- och gränssnittsnivå för att främja samarbetet mellan människan och drönarsystemet. Målet är att beskriva designriktlinjer för människa-svärm interaktion som kan användas för att utveckla säkra och effektiva autonoma system-av-system.

Forskning och tillämpningar 

Forskningen som bedrivs i HISOS har kopplingar till flera andra projekt inom RISE. Bland annat ger HISOS inspel till CONTROL-projektet som syftar till att utveckla en testbädd för simulering och ledning av autonoma system-av-system. I projektet Eyes-On-Scene studerar man hur en drönare kan assistera vid sök- och räddningsinsatser längs kusten. Där bidrar HISOS med en inblick i hur flera drönare skulle kunna användas i framtiden. 

Insikterna från HISOS gällande människa-svärm interaktion kan generaliseras för att designa andra autonoma system-av-system, exempelvis autonom kollektivtrafik, transport- och logistiksystem, eller övervakningssystem. Lärdomarna kan även tillämpas för att leda och kontrollera både luftburna, markgående, eller undervattensfordon.

Det finns en stor potential här till både värde och välstånd, men det är också viktigt att förstå hur man skall utforma lösningarna och hur man skall förhålla sig till persondata både legalt och etiskt. Vi behöver förstå användarna så att lösningarna faktiskt svarar mot verkliga behov och önskningar. Ur en etisk synvinkel, och för att bevara tillit, är det viktigt att individen förstår implikationerna av att dela med sig, vilket data som delas, hur det kommer att användas, vilka nyttor som potentiellt uppstår i och med delandet, samt har kontroll över sitt data. Utöver detta måste man självklart förstå datat isig, inklusive metoder för insamling analys och presentation, samt dessas styrkor och begränsningar.

På RISE tror vi att man behöver en helhetssyn på dessa problem, och vi ser därför till att koppla samman forskargrupper med expertiser som svarar mot projektbehov:

• Personalisering inom flera områden, som till exempel  digitalisering inom industrin, mobilitet, lärande och e-hälsa.
• Användarcentrerad design, UX (user experience), service design och prototypning, där vi har flera olika forskargrupper som samarbetar i projekt både externt och internt.
• Digital etik utforskar etiska frågeställningar i relation till bland annat persondata och AI.
• Cybersäkerhet och tillit relaterat till medborgare och organisationer.
• Policy labs som utforskar policy- och regelverksutveckling för att stödja innovation.

Vi arbetar både inom forskningsprojekt och med behovsanalys, utbildning, design och rådgivning direkt mot kund.

Forskningen visar på ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och stora hälsovinster. Mer fysisk aktivitet påverkar hjärnfunktioner som minne och koncentration positivt, skyddar mot depression och demens. Vidare minskas risken för många av våra vanligaste sjukdomar som högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke, typ 2 diabetes, fetma, tjocktarms- och bröstcancer men även fall och benbrott. Vi får inte heller glömma hur viktigt det är att motverka långa perioder av stillasittande, eftersom det i sig är en riskfaktor för ohälsa även bland personer som i övrigt är fysiskt aktiva. Men trots att många av oss har denna kännedom är det utmanande att få fler människor idag att röra på sig. Det kan finnas många hinder till detta såsom, okunskap, sämre socioekonomiska förutsättningar, lägre utbildningsnivå och inkomst, språkliga barriärer, låg motivation och starka beteendemönster som behöver förändras bla. 

Huvudmålet med detta projekt är att ta fram en regionalt webbaserad aktivitetskatalog som är användarvänlig och tillgänglighetsanpassad, med syfte att göra det enklare för invånarna i Västra Götaland att hitta aktivitet utifrån individens intresse och i olika aktörers regi; offentlig, privat, ideell och på egen hand. Katalogen ska vara lättillgänglig och attraktiv för alla, med särskilt fokus på barn och unga, personer med utländsk bakgrund, personer med olika funktionsnedsättningar samt personer som annars är ovana att söka på internet. ​Ytterligare målgrupper att ta hänsyn till är; personer som i sitt yrke jobbar med levnadsvanor och lotsar sina patienter/klienter/elever/deltagare/besökare vidare till olika sorters fysisk aktivitet, och även alla de organisationer som ansvarar för alla de aktiviteter som finns. 

​Vidare undersöker projektet hur denna digitala katalog ska kunna ge mätbara effekter på längre sikt vad gäller ökad aktivitet och bättre hälsa hos Västra Götalandsregionens invånare i alla 49 kommuner.  Ett av antaganden är att det oftast inte räcker med katalogen enbart om man vill nå dem som har sämst förutsättningar idag att öka sin fysiska aktivitet. För att lyckas med det behöver katalogen kompletteras. Det finns ett antal pågående tjänster i Västra Götalandsregionen som den kan kopplas till redan i dag, exv Hälsocoacher, sjukvård, arbetsterapeuter, skolhälsa, hälsolotsar, levnadsvanemottagningar bla. Genom att säkerställa katalogens användning i många olika sammanhang så kan det också finnas goda chanser att den sprids bland invånarna. 

Interaktion på distans har ökat i omfattning den senaste tiden, och förväntas ta en allt större roll i både våra privata liv samt i arbetet. Detta har till stor del varit möjligt tack vare en snabb och stor utveckling av uppkoppling och teknik, vilket fortsätter utvecklas kontinueligt. Detta öppnar upp för stora möjligheter med framtidens interaktion på distans, och mycket av det som diskuteras är möjligt redan idag. Robotar kan möjliggöra för människor att gå runt på andra platser än där man själv är, och VR tillåter möten i virtuella rum och att kunna inkludera kroppspråk och spatiala aspekter som exkluderas i videosamtal. 

Det finns också en mängd olika syften och målgrupper för interaktion på distans, så som läkarundersökningar i hemmet, digitala skolmiljöer eller kulturella upplevelser. Användningspotentialen är därmed också stor, och utformning av interaktion på distans måste utformas efter både målgrupp och syfte.

Digital facilitering och planering

Interaktion på distans innefattar inte bara ny teknik. Många tycker att det är svårt att skapa interaktion redan som det är, och önskar extra stöd i att planera för möten och events på distans. Hur väljs rätt verktyg för målgruppen och syftet, hur skapas interaktion i arbetsgrupper och engageras medverkande på bästa sätt? Att kunna facilitera i en digital kontext är viktigt för att kunna få ut det man vill och undvika "digital trötthet".

Digitala sociala normer och inkludering

Något vi alla måste komma ihåg är att teknik och digitala verktyg inte automatiskt skapar interaktion, utan kan bara möjliggöra den. Det är fortfarande de medverkande som skapar interaktionen. Hela gruppens individuella digitala mognad eller fysiska situation påverkar därmed resten av gruppen, något som inte upplevs i traditionell interaktion då förutsättningarna är samma för alla. Det sociala samspelet styrs av underliggande sociala behov, men också av normer som ständigt utvecklas och som delvis tar sig nya uttryck via digital interaktion.

Det finns både möjligheter och risker med digitala interaktioner utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Tekniken kan ha direkt påverkan, indirekt påverkan, och andra samhällsnormer kan påverka både beteenden och förutsättningar för att interagera digitalt. Genom att vara medveten om dessa möjligheter och risker går det att designa interaktionen för att få ut det bästa möjliga.

Den framtida arbetsplatsen, skolan eller kulturupplevelsen

Förväntningen är att digitaliseringen av interaktioner bara kommer utvecklas. Samtidigt ser vi att olika människor har olika behov beroende på boendesituation, geografi eller digital mognad. Situationer där vissa är på plats och andra interagerar digitalt kommer bli vanligare, men ska inte innebära att vissa får en fördel. Det sätter även press på såväl teknik som planering som måste fungera för båda kontexterna. 

Vad kan vi erbjuda?

På RISE finns bred kompetens kring såväl effekter av den digitala kontexten, utbud och användning av verktyg samt planering av digitala möten och events, till teknisk kompetens, testbäddar för teknik och forskning kring interaktion, beteende och design. Vi tittar nu mycket på den framtida arbetsplatsen och hur förutsättningar och krav för omställning till hybridmöten ser ut. RISE kan även erbjuda stöd i digital facilitering, samt digital normkritik och inklusion.