Plattformen kan användas i en distribuerad onlinemiljö (t.ex. i användarens hem eller i en lokal miljö) med en mycket låg ingångsbarriär, vilket minskar installationskostnaderna och eliminerar behovet av resor eller särskilda utbildningslokaler. Den utvecklade lösningen kommer att möjliggöra planering och bedömning av fabrikslayout, gemensam utvärdering av layoutens genomförbarhet med alla intressenter, utbildningsmöjligheter för framtida hantering av utrustning, installation av tunga och stora delar och interaktion med robotteknik (cobot och industriell); allt i en industriell samarbetslösning med flera ingångar.

De lösningar som utvecklas i projektet är enligt den senaste forskningen inom XR, kognitionsvetenskap och datorstödd kooperativt arbete för både inskolning/träning i digitala fabriksmiljöer och samarbete mellan funktioner. Detta bidrar till att göra Sverige till en internationellt och attraktiv FoU-miljö. Med hjälp av denna lösning kommer den svenska industrin att effektivt kunna om- och vidareutbilda sin nuvarande och framtida arbetskraft i stor skala samtidigt som den inte begränsas av det befintliga fabriksutrymmet (vilket är viktigt när man genomför frekventa förändringar av och bygger nya produktionsanläggningar).  Den nya teknik och kunskap som utvecklas inom projektet fungerar som en utgångspunkt för framtida utveckling inom området och är inte begränsad till de industrier som ingår i projektet. Det finns stora framtida möjligheter att utvidga användningen till andra områden (t.ex. stadsplanering, offentlig säkerhet, hälso- och sjukvård samt arbetsmiljö) och på så sätt bidra till ökade konkurrensfördelar för nationen.

Ansatsen till projektet, och den förstudie som föregick pågående projekt, var att genom ett ökat digitalt arbetssätt möjliggöra samordning, samverkan och kommunikation mellan kommun, stat och medborgare genom att förenkla, effektivisera och delvis automatisera hanteringen, modifieringen och genereringen av olika sorters visualiseringar av infrastrukturprojekt för att visa anläggningar i landskapet. Från arbete med BIM/GIS-data, till visualiserade, upplevbara modeller i realtidsbaserad 3D-grafik i en och samma lösning - till skillnad från dagens fragmenterade lösningar.  
 
Projektet genomfördes som en fortsättning på förstudien ”Förstudie – Där landskapet möter anläggningen - Integrerad visualisering med hjälp av GIS och BIM (LAVIS)” (TRV 2019/90 306) vilken genomfördes under 2020.  

Projektresultat

Med grund i redan utförd förstudie har projektet utforskat, detaljerat och prioriterat behov som de identifierade användargrupperna har i relation till visualisering med avseende på användbarhet, lämpliga funktioner och användargränssnitt, utifrån ett perspektiv på hela visualiseringsprocessen. Projektresultatet presenterar vidare viktiga aspekter kopplat till kritiska beroenden, implementering och förvaltning samt tydliga insatser för att föra projektet resultat vidare. 

 LAVIS 2.0 har genom sina omfattande tester och prototyputveckling demonstrerat potentialen för en integrerad visualiseringsplattform som kan förbättra sättet infrastrukturprojekt visualiseras och hanteras på. Genom att sätta användarnas behov i fokus och kombinera avancerad teknik med användarcentrerad design, står projektet redo att forma framtidens arbetssätt inom Trafikverket och andra relaterade verksamheter. 

Slutrapport

Slutrapporten behandlar arbetet i projektet LAVIS 2.0. I introduktionen presenteras projektets bakgrund, fokus och forskningsfrågor och arbetspaketens upplägg. I metodöversikten redovisar vi arbetet med att utforma underlaget för de fem genomförda testomgångarna. Avsnittet användartester presenterar respektive testomgång med fokus, målgrupp och prototyper av den experimentplattform som utvecklas i projektet. Genom testomgångars har arbetsgruppen identifierat 77 användarfall som presenteras utifrån tolv olika tematiska huvudområden. Användarfallen belyser olika behov och önskemål från olika användargrupper för visualisering av anläggningar i landskapet, såsom medborgare, projektledare, kommunikationsansvariga och specialister. Majoriteten av de tematiska huvudområdena sammanfattas vidare i rekommendationer.

I avsnittet användarupplevelser har vi utifrån användarfallen försökt beskriva hur ett framtida arbetssätt borde gestaltas för att skapa en effektiv kommunikations- och informationsplattform. I kritiska beroenden behandlar vi också de kringliggande aspekter - implementering och upphandling - som behöver lösas för att vi skall kunna realisera den skissade vision som presenteras i framtida arbetssätt. I avsnittet slutsatser sammanfattar vi de insikter och rekommendationer som projektet lämnar vidare till verksamhet och identifierade behovsägare utifrån arbetet med projektets forskningsfrågor. Sammanfattningsvis berör avsnittet reflektioner vitala delar av projektets fokus, utvärdering och förslag på framtida forskning.

I rapporten hänvisar vi även till rörligt material från genomförda testomgångar samt prototyper utvecklade inom ramen för projektet. 

Bakgrunden
Våren 2022 ger regeringen Valmyndigheten i uppdrag att i samarbete med RISE vidareutveckla och färdigställa en eller flera prototyper av hjälpmedel som ska göra det möjligt för personer med synnedsättning självständigt ska kunna rösta på parti och person i våra val, något som inte är möjligt för målgruppen idag.

Att rösta med en synnedsättning
Idag är inte processen för en person med synnedsättning att rösta i våra val enkel. Det är inte heller möjligt för målgruppen att avlägga personröst med bevarad valhemlighet. Personer från målgruppen kan få valsedlar hemskickade till sig i kuvert med punktskrift, men har inte möjlighet att verifiera innehållet eller avlägga personröst utan att be om hjälp från en seende. Det är därför flera delar i röstningen som behöver tillgängliggöras för att röstningen ska kunna genomföras med bevarad valhemlighet. Att kunna fullfölja röstning självständigt innebär att personen ska kunna identifiera valsedlar, ta till sig information på valsedeln, avlägga personröst och att få sitt val bekräftat.

Metod
RISE använder en iterativ användarcentrerad designprocess som baseras på förståelse för målgruppens behov, utmaningar och upplevelser. Genom att inkludera målgruppen kontinuerligt under processen kan vi tillsammans ta fram idéer och lösningar som matchar deras behov. Metoden ger oss möjlighet att identifiera och iterativt testa lösningar som är relevanta för målgruppen.

Digitaliseringen förändrar hur aktörer interagerar och samarbetar med information (data). Ett sätt att beskriva detta skifte är som en övergång från massproduktion av Ford, till massanpassning av Dell och sen vidare till personalisering av Google. Den teknik som ligger bakom den digitala ekonomin möjliggör personligt skräddarsydda tjänster i massiv skala, gratis eller till låga priser i utbyte mot att människor delar information om sina liv, sina kroppar och sitt beteende, som sedan lagras, bearbetas och omvandlas till kontinuerliga förbättringar av produkter och tjänster. Detta innebär att hur personlig information används är en avgörande fråga för alla aktörer som agerar i den digitala ekonomin. Få aktörer har råd att inte vara inblandade.  

Det finns utmaningar för hur datainsamling ska kunna skapa bättre personsäkerhet och välbefinnande inom tex industri, sjukvård, sport, hälsa, kriminalvård, skola och transport. Individer som är uppkopplade genom väldesignade system leder till stärkta, säkrare och bekvämare situationer. Men samhället och industri behöver utveckla kunskap och förmåga att bedöma effekterna av en uppkopplad individ jämfört med en icke-uppkopplad medborgare. Vi behöver också förstå både vilka värden och risker uppkoppling och personalisering innebär. 

Vår expertis möter utmaningar och möjligheter hos konceptet den uppkopplade individen med ett transdisciplinärt förhållningssätt där sociala, samhälleliga, tekniska och rättsliga perspektiv diskuteras. Vårt mål är att skapa visioner och samtidigt belysa de risker digitaliseringen medför för individen.

RISE driver flera projekt där vi skapar prototyper för nya slags tjänster och upplevelser med individen i centrum.  Vi kombinerar designmetodik och teori med ett brett kunnande inom teknisk utveckling. Exempelvis tittar vi på hur upplevelsen och effektiviteten av tjänster inom hälsosektorn påverkas av nya AI lösningar. Vi undersöker vi hur individen påverkar cybersäkerheten i delandet av känslig industriell data. Vi experimenterar och bygger prototyper med sensorer och aktuatorer för en säkrare trafikmiljö och mer inkluderande dagligvaruhandel.

I vår metod ingår att arbeta nära slutanvändare, skapa samverkan mellan olika aktörer och att skapa samtal och visioner genom workshops, visualiseringar och genom att studera och diskutera relaterad litteratur.

Därför arbetar vi på RISE inom området Digital transformation omsorg med att stärka omsorgens förmåga att möta utmaningarna och ta tillvara på möjligheterna. Via centret når du en unik och bred kompetens genom hela förändringsresan. 

Vi möter era behov av stöd under en kortare insats eller längre process. Genom det stora nätverk av kommuner, regioner, företag och andra organisationer som vi samverkar med kan vi möta er utmaning på beprövade sätt eller utforska och bryta ny mark tillsammans.

Vi driver bl.a. expertisområden inom effektmätning, tjänstedesign, innovation upphandling, arbetsmiljöutveckling kopplat till digitalisering och mycket mera. Som en grundbult i samarbeten erbjuds erfarna projektledare och förändringsledare.

RISE kan bidra bland annat inom följande områden:

• Innovationsarbete och förnyelseförmåga
• Analys
• Verksamhets- och tjänsteutveckling
• Implementering
• Kompetensutveckling

Läs mer om hur RISE bidrar till digital transformation inom kommunal omsorg