Instrumentpanelen, mattan, dörrpanelen, sätet, samt A-, B- och C-stolparna. Alla dessa komponenter har stor förbättringspotential ur ett hållbarhetsperspektiv. Det framgår av SVIS projektresultat som offentliggjordes under projektets slutkonferens, våren 2024. 

– Det känns väldigt spännande att vi fått resultat som indikerar att så många komponenter verkligen går att återvinna, och att det går att minska andelen produktionsspill i den utsträckning som projektet påvisat, säger Karin Lindqvist, senior forskare på RISE.

SVIS hade ett ambitiöst mål om att minska andelen produktionsspill som inte används med minst 50 procent. Om det lyckades eller ej har visat sig svårt att utvärdera, eftersom flera av processerna ännu inte implementerats i produktion. 

– Vi har fått bra resultat som visar att det är möjligt att återanvända material från bilinteriören i nya applikationer, men det tar lite tid eftersom hela kedjan inte är uppbyggd än, säger Sandra Tostar, Teknisk ledare för polymera material på Volvo Cars.

Inte vad vi hade förväntat oss

En typ av komponenter som, om defekta eller skadade, kan behöva skrotas i produktion är de textilklädda stolparna mellan passagerarrutorna (även kallade A-, B- och C-stolpar). Stolparna består av en plast med högt värde, vilket gör dem extra intressanta ur ett återvinningsperspektiv. När SVIS beslutade att undersöka dem närmare resulterade det i ett av projektets kanske mest överraskande resultat. 

– En exjobbare inom projektet påvisade att det gick att mala ner och återvinna plasten med textilen på, och få ut ett material med bra mekaniska egenskaper. Det blev jag väldigt förvånad över, säger Sandra Tostar. 

Även Karin Lindqvist upplevde resultatet förvånande:

– Detta var inte vad vi hade förväntat oss, men genom analyser kunde vi identifiera var textilierna tog vägen, och att plasterna gick att blanda på ett bra sätt, säger hon. 

Den enes spill, den andres råvara

Även om ganska mycket ska till innan projektets lösningar kan bli standard inom fordonsindustrin så finns det en optimism bland projektdeltagarna. Ny EU-lagstiftning som syftar till att främja cirkulära lösningar vid fordonskonstruktion stundar, och andra processer är redan i rullning. National Sweden, leverantör av komponenter till fordonsindustrin, har lyckats återvinna allt produktionsspill för tillverkning av sina paneler i Gent. Dessutom står IAC Group i startgroparna för produktion av en dörrpanel tillverkad av 50 procent naturfiber, med målsättningen noll procent produktionsspill.

– Ett av projektets mål var att den enes scrap skulle kunna bli till någon annan leverantörs råvara. Scrap, eller spill, uppstår vid de flesta tillverkningsprocesser, däribland dörrpanelstillverkning. Nästa år startar vi en ny produktionsanläggning där dörrpaneler med 50 procent naturfiber kommer att tillverkas. I produktionen utgår man från rektangulära ark, som dörrens form pressas fram ur. Det blir stora mängder klippspill, motsvarande ungefär 40 procent av panelens vikt, säger Markus Akervall, Advanced Engineering Manager på IAC Group, och fortsätter:

– Där är vår målsättning att eliminera spillet genom att återanvända det på olika sätt. Det finns flera olika metoder för det. Vi har bland annat provat att göra ett plastgranulat, ett nytt kompound, där fiberklippspillet får vara en beståndsdel. Man blandar ihop det med ny råvara, vilket resulterar i ett fiberförstärkt PP-granulat. Resultaten visar på att detta plastgranulat håller hygglig kvalitet och kan användas i produktion av andra bilkomponenter. Så nu finns det en plan för att hantera det spill som annars skulle ha gått till förbränning.

Håller komponenterna måttet?

Att förändra en komponents komposition innebär naturligtvis att en rad tester måste genomföras för att säkerställa att den nya komponenten uppfyller kravspecifikationerna. Eftersom det rör sig om fordonskomponenter väger säkerheten tungt. I de redan nämnda A-, B- och C-stolparna testade projektet att ändra kompositionen genom att stoppa in produktionsspill, vilket i sin tur ledde till att de nya stolparna behövde krocktestas.

– En av våra ingenjörer gjorde testerna utifrån de standarder och den testmetod vi har, säger Sandra Tostar på Volvo Cars. Vi fick goda resultat, de klarade våra tester.

En annan slutsats som drogs inom projektet var vikten av så kallade ”one polymer solutions”. Även om stolparnas mix av plaster genererade goda mekaniska egenskaper så är det generellt betydligt lättare att återvinna material som bara består av en polymer.

– Vi har stärkts i uppfattningen om att ”one polymer solutions” är framtiden, och under projektets gång testade vi att tillverka komponenter i trunken med endast en polymer. Om polymera material hanteras på rätt sätt, är spårbara och inte kontaminerade, går de att återvinna om och om igen. Jag tror att vi framöver kommer att se en minskning i materialfloran på den polymera sidan inom fordonsindustrin, och min förhoppning är även att vi kommer att se ett ökat samarbete längs hela värdekedjan, säger Joakim Fritz, Vice VD och affärsutvecklingschef på National Sweden. 

Samarbete – nyckeln till framgång

Att främja samarbete mellan utrustnings- och materialleverantörer inom fordonsindustrin var ett av projektets delmål, och den satsningen upplevdes viktig bland deltagarna. 

– Den kontaktskapande delen var väldigt värdefull. Både med kunden, Volvo, och med de övriga deltagande företagen. Det har deltagit firmor i flera led, fordonsproducenter (OEM), systemleverantörer (tier 1), komponentleverantörer (tier 2) och materialleverantörer (tier 3). Det gav en väldigt kraftfull dynamik som gjorde det möjligt att behandla frågeställningar på ett både brett och djupt sätt, säger Markus Akervall från IAC.

– Projektet har verkligen bekräftat att vi måste jobba med hela värdekedjan, och gärna tvärs över flera olika industrier. När projektet startade tror jag faktiskt inte att vi hade tillräcklig kunskap om hur vi skulle ta hänsyn till materialets framtida användning i dess nästa liv. Men i och med det jobb vi lagt ner och de samarbeten vi etablerat har vi nu en annan förståelse för vad som ska till, och hur vi bör tänka, säger Sandra Tostar, och Caroline Möllerström Olsson, som arbetar som systemarkitekt för ytmaterial på Volvo Cars.

Vägen framåt, lång men lovande

Trots att projektet avslutats fortgår samarbetet i ett nytt RISE-koordinerat projekt, CIRCUS. Projektet kuggar i SVIS, men fokuserar i än större utsträckning på cirkulära flöden. Flera av lösningarna som arbetats fram inom SVIS är dock redan mogna för att verkställas inom industrin, så vad händer nu?

– Med forskning tar det ju alltid olika lång tid innan det är möjligt att implementera resultaten. Livscykelanalys, vilket var en del av projektet, jobbar vi redan med. Vi tittar även på förenkling av materialtyper för bilmattor. Ett annat lovande resultat har att göra med instrumentpanelbäraren. Om man återvinner den får man en polypropen (PP) med korta glasfiber som mycket väl skulle kunna användas i bil igen, och generera en closed loop. I det nya lagförslaget listas instrumentpanelen som en av komponenterna som ska plockas ur innan bilen skrotas, vilket skulle tillgängliggöra materialet och möjliggöra återvinning, säger Sandra Tostar på Volvo Cars.

– Nu väntar alla på att den nya EU-lagstiftningen, förslaget på ett nytt ELV-direktiv, ska behandlas, vilket förväntas ske nästa år. Enligt lagförslaget måste man ha minst ha 25 procent återvunnen plast i nya bilar, varav 6,25 procent återvinns i en så kallad closed loop. Om lagen går igenom kommer det att påverka otroligt mycket, och skapa en helt annan motivation till att arbeta med dessa frågor, säger Karin Lindqvist på RISE.

Här kan du läsa mer om projektet CIRCUS - Cirkulär användning av plast i fordonsindustrin.

– RISE har som uppdrag att främja hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och innovation samt bidra till samhällsutveckling. INCITEs mål att främja tillämpningen av innovativa teknologier för att påskynda den gröna omställningen, minska föroreningar, öka resurseffektiviteten och främja cirkulär ekonomi i stora industrier, stämmer därmed väl överens med vår agenda, säger Adam Andersson, Director of European affairs på RISE.

Vad innebär INCITE? 

Nya europeiska initiativ väcker ofta frågor om implementering och vilka roller olika aktörer kan anta. En viktig del av arbetet med INCITE blir av den anledningen att samla information om innovativa industriella tekniker från viktiga intressenter och skapa en öppen online-plattform som är tillgänglig för industri, finansinstitut, teknikleverantörer, tillståndsmyndigheter samt forsknings- och teknikorganisationer. 

Plattformen gör det möjligt för information om nya tekniker att nå det löpande arbetet med EU:s industriutsläppsdirektiv samt andra aktörer som verkar för policyutveckling och fonder som främjar Europas gröna omställning. 

– INCITE kommer att publicera sina resultat i tekniska EU-rapporter och organisera informationen så att den underlättar den administrativa bördan för medlemsstaterna vid tillståndsgivning för anläggningar, säger Adam Andersson.

Forum för idéutbyte

INCITE kommer också att fungera som ett forum för att utbyta idéer mellan aktörer som verkar för industrins omställning, bland annat genom att arrangera sektorsspecifika workshops samt rikta nationella och/eller EU-fonder mot de mest lovande teknologierna. 

Arbetet med INCITE kommer också att innebära olika aktiviteter för olika aktörer. I Sverige är det Naturvårdsverket som ansvarar för det löpande arbetet med EU:s industriutsläppsdirektiv (BREF-dokument samt BAT-referensdokument), tekniska dokument som fastställer vad som är bästa tillgängliga teknik för reducering av miljöpåverkan från olika sektorer. 

– Med lanseringen av INCITE riktas nu även fokus mot “emerging techniques” vilket innebär uppsamling och delning av data till INCITE plattformen samt stöttning innovationsprocesser som avser minska utsläpp från energiintensiva sektorer, säger Adam Andersson.

Forskningsinstitutens roll i INCITE

För forskningsinstitut är initiativets fokus på framväxande teknologier och innovationsprocesser av särskilt stor betydelse. Detta är nära länkat till hur forskningsinstitut verkar för att stötta industrisektorer i arbetet med att bli mer energieffektiva och minska sina utsläpp. Därför har forskningsinstitut en viktig roll i INCITE, bland annat genom om att dela information till plattformen, sprida resultat men också etablera samarbeten och forskningsprojekt med aktörer som vill utforska nya innovativa tillvägagångssätt för att minska klimatavtryck i sina produktionsled. 

Stort svenskt intresse för initiativet 

Seminariet i Stockholm arrangerades av innovationsprogrammet Swedish Metals & Minerals och samlade både företag, myndigheter, akademi, forskningsinstitut och branschorganisationer. Det blev även den första europeiska INCITE-aktiviteten efter lanseringseventet i Sevilla. Eva Blixt, senior rådgivare på Jernkontoren, har ansvarat för programmet och bjudit in kommissionen (JRC) med syftet att synliggöra INCITE mot svenska aktörer och påbörja diskussionerna om hur vi tillsammans kan bidra till arbetet

– Detta var ett första steg i arbetet både för oss i branschen och för hur vi formerar oss i det kommande arbetet, säger Eva Blixt. Eftersom INCITE har pekat ut stålindustrin som en av de första sektorerna att börja med, måste vi själva men också alla våra leverantörer, forskare, institut och myndigheter förbereda oss. Nu har alla fått en första head-up (inblick) i vad centret ska göra och hur. En viktigt del är att besöka first of a kind anläggningar, och därför passade vi även på att i anslutning till seminariet ta med EU:s projektledare för INCITE till besök på Kanthal, Green Iron H2, Hybrit vid SSAB och Stegra. Det är en ära att få visa hur innovativ svensk stålindustri är för Kommissionen. Men vi har så mycket i Sverige att visa upp i andra sektorer så jag tror dom får komma många gånger. Detta är bara början.