Umeå kommun är en av nio kommuner som den 11 december 2020 undertecknade ett klimatkontrakt. Klimatkontrakt 2030 är ett kontrakt för att snabba på utvecklingen för att nå klimatneutrala städer. Umeå vill på detta sätt visa sin avsikt genom att vara en föregångare. Kommunen har bl.a. som mål att 65 procent av resorna inom Umeå tätort ska ske med hållbara färdmedel år 2025. Att uppmuntra fler umeåbor att resa hållbart i vardagen är centralt för att uppnå klimatneutralitet, liksom i andra städer. Umeå kommun har även en lång tradition av arbete med jämställdhet som en del av samhällsplaneringen. För Umeå är social hållbarhet en förutsättning för att nå målen om en växande och klimatneutral stad.  

Tillsammans med RISE bedrev Umeå projektet, med det övergripande målet att med ett perspektiv av makt, kön och identitet undersöka områden dit man i nuläget främst reser med egen bil och med hjälp av tjänstedesignmetodik och normkritisk innovation, identifiera lösningar. 

Delprocessen ”Realisera och följa upp” ger stöd i det arbete ni ska göra efter att ni tagit beslut om att realisera ert val av införande. Delprocessen ger framför allt stöd i hur en upphandling ska förberedas, genomförs och realiseras och utgår ifrån Upphandlingsmyndighetens modell "Inköpsprocessen i aktivt samspel".

Delprocessen ”Realisera och följa upp” utgår ifrån att ni har ett beslut om förändring/ utveckling som ska realiseras. Har ni följt tidigare steg i processen så har ni en nyttorealiseringsplan till er hjälp. Ska ni göra ett inköp är det i denna delprocess som ni detaljerar nulägesbeskrivning, behovs- och målgruppsanalys, marknadsanalys mm för att förbereda er för att upphandla. När ni har genomfört upphandlingen är det dags att implementera både avtal, teknik och nya arbetssätt. Slutligen följer ni upp både avtal och tjänst och säkerställer att både avtalet fungerar och att IoT-tjänsten levererar de nyttor ni vill uppnå.

RISE kan kliva in som stöd genom hela införandeprocessen – från behovsanalys till etablerad tjänst och uppföljning - eller vid specifika punktinsatser där rätt kompetens eller verktyg saknas hos er

Vår expertis 

• Projektledning/ projektledningsstöd när din kommun eller ni inom vården i regionen vill satsa på nya digitala tjänster och nya arbetssätt | RISE

  Förändringsledare | RISE

Hela implementeringsprocessen

• Digital transformation en viktig nyckel till framtidens vård och omsorg | RISE

Övriga delar av implementeringsprocessen

• Identifiera - behovet av att digitalisera vårdinsatser | RISE
• Specificiera och planera digitala vårdinsatser | RIS

Ett av de stora problemen relaterade till miljövänligt beteende är att även om människor förstår vikten av att behöva minska sitt koldioxidavtryck och får veta vad de ska göra, är beteendeförändringar svåra att få till. Dessutom tenderar individer att avvisa vad som uppfattas som markuttryck eller påverkan som försöker förändra ens beteende. Som ett resultat bör manipulativa och alarmistiska meddelanden som får människor att känna sig rädda, förpliktade eller skyldiga undvikas eftersom de varken är etiska eller effektiva i att skapa beteendeförändringar.

Vi ville hitta ett sätt för Malmö Stad att inspirera medborgare att bli mer hållbara i sin vardag och skapa nya processer, värderingar och sociala regler. I form av en app som ber medborgarna att svepa ”ja” eller ”nej” eller ge öppen input, tas frågor fram tillsammans med Malmö Stad med en metodik som grundar innehållet specifikt till platsen Malmö, vilket gör det relevant och enkelt för medborgare att delta.

Metodiken

Metodiken strukturerar och konstruerar frågor på ett sådant sätt att en tvåvägsdialog kan äga rum mellan intressenten och medborgarna (till skillnad från en envägsenkät), och ger svar som kan analyseras utan att överväldiga kommunen med en ohanterlig mängd kvantitativa data att bearbeta. Denna dialog har potential att ge medborgarna möjlighet att förändra och påverka offentliga tjänster (t.ex. skolor, sjukhus, kollektivtrafik), och ger kommunen möjlighet att ta reda på hur medborgarna vill få stöd genom att få feedback på förslag och initiativ.

Med hjälp av inslag från gamification innehåller verktyget noggrant utvecklade frågor för att utforska specifika livsstilsaspekter, vilket gör det möjligt för medborgare att klustras. Innehållet kommer att organiseras i teman som prioriteras av Malmö Stad (hemmalagad mat, konsumtion, fritid i Malmö, gå till jobbet, springa och fixa hemmet), och släpps successivt som frågepaket över tid.

Inblandad projektgrupp: Hayley Ho, Tatjana Apanasevic från Inclusive Systems Innovation enheten, Magnus Eriksson från Societal transformation enheten, Anton Gustafsson från Connected societies enheten, Per Ottoson från Technologies for interaction enheten och Kasper Socha från Människa-autonomi enheten.

Sociala Utfallskontrakt (Social Impact Bond, Social Outcomes Contract, Development Impact Bond eller Health Impact Bond i internationella sammanhang) har blivit en alltmer uppmärksammad modell för att hantera aktuella sociala och hälsomässiga samhällsutmaningar. I många sammanhang finns problem med kortsiktighet, bristande incitament, stuprörsorganisering och otydliga målsättningar särskilt när det gäller förebyggande och tidiga insatser. Sociala utfallskontrakt är ett möjligt sätt att bemöta detta.  

En grundpelare i sociala utfallskontrakt är att uppnå förbättrade sociala och hälsomässiga utfall för en definierad målgrupp. Utifrån denna målsättning skapas en insatsmodell med finansiering, uppföljning och rollfördelning mellan olika parter. Arbetet regleras genom ett kontrakt mellan utfallsansvarig(a), finansiär(er) och utförare. De samverkande aktörernas roll i ett socialt utfallskontrakt kan variera beroende på kontext och område, och därmed kan strukturen för utfallskontrakt se olika ut. Det finns alltid minst en offentlig part som är utfallsansvarig. Ibland ingår privata utförare (kommersiella eller icke-vinstdrivande) och investerare i modellen men det kan vara ett utfallskontrakt enbart mellan offentliga aktörer. En bärande princip för modellen är att likrikta incitamenten genom att samtliga parter ska uppleva en vinst när det går bra (utfallen uppnås i hög utsträckning) och förlust när det går dåligt (positiva utfall uteblir). Vinst i det här sammanhanget behöver inte enbart vara i monetära termer men typiskt sett sker ekonomiska transaktioner mellan parterna kopplat till ekonomiska konsekvenser av de aktuella utfallen. Dessa beräkningar baseras antingen på en samhällsekonomisk analys eller på faktiskt uppmätta kostnadseffekter hos offentlig sektor. 

Utförare upphandlas med utfallsbaserade avtal och får därmed ersättning som är delvis beroende av utfall. Utfallsfokuset i sociala utfallskontrakt förstärker behovet av transparens och robust uppföljning, vilket en intermediär (exempelvis RISE) bistår med. RISE initierar och stödjer nulägesanalyser tillsammans med andra parter för att identifiera behov hos målgruppen, utformar utfallskontrakt samt mäter utfall och agerar stöd för samtliga aktörer i projektprocessen. 

Det här forsknings- och innovationsprojektet initierades av Göteborgs stads socialförvaltningar. Idag har socialförvaltningarna ett uppdrag att bidra med ett socialt perspektiv till planering, gestaltning och förvaltning av gemensamma platser, så som torg, parker och gator. Som en del av detta har förvaltningarna initierat ett gemensamt arbete med att utveckla sina kunskaper och förmågor kopplat till trygghetsfrågorna.

Med syftet att existerande kunskaper om trygghetsfrågorna ska få ett större genomslag i praktiken tog Göteborgs stad hjälp av RISE. Inte minst gällde detta kunskaper om vad som skapar trygghet beroende på vilken bakgrund du har (kön, etnicitet, fysisk och psykisk funktion, språk och nationalitet m.m.). Projektets mål var att ta fram ett praktiskt orienterat design- och dialogstöd som i första hand är riktat till tjänstepersoner i socialförvaltningarna.

Projektet byggde på arbetssättet Evidensbaserad stadsutveckling. Det betyder att projektets slutresultat vägde samman olika typer evidens (det vill säga trovärdiga och välgrundade kunskapsanspråk), nämligen: organisatorisk evidens, professionell evidens, vetenskaplig evidens och intressentevidens.

I projektet arbetade därför forskare och analytiker från RISE nära ihop med tjänstepersoner från Göteborgs stad för att samskapa en lösning på den gemensamma utmaningen. Här bidrog RISE bland annat med kompetens inom stadsbyggnad, gestaltning av offentliga platser, professionellt och organisationellt lärande, samhällsvetenskaplig metod och mätteknik. Göteborgs stad bidrog inte minst med kompetens inom trygghetsfrågor, gestaltning, stadsplanering och kommunal organisation.

Projektet bestod av två delar:

Del 1. Kunskapsunderlag. Här genomförde RISE kontinuerligt så kallade rapid reviews, det vill säga små, snabba, men ändå systematiska, forskningsöversikter på avgränsade teman (ex. genus, ålder och socio-ekonomi). RISE höll även i en så kallad forskningscirkel, inom vilken projektmedarbetarna från Göteborgs stad träffades och satte forskningssammanställningarna i relation till deras dagliga arbete.

Del 2. Implementering. Här genomförde RISE och Göteborgs stad tillsammans en processkartläggning, det vill säga en studie av hur socialförvaltningarna idag deltar i planeringen och förvaltningen av Göteborgs gemensamma livsmiljöer. Processkartläggningen visualiserades i en digital processkarta. I workshopformat identifierades också utvecklingsbehov samt gap i stadens existerande processer. Nu definierades också vad projektets slutleverans skulle bestå av och hur det kan implementeras i stadens processer.

Baserat på resultatet från Del 1 och Del 2 utvecklades Kvalitetskriterier för trygga offentliga platser, ett analys- och samtalsstöd som tjänstepersoner i socialförvaltningarna, men även andra aktörer i staden, kan använda under exempelvis möten och skrivbordsarbete för att lätt och flexibelt analysera hur en plats utformning kan tänkas påverka trygghet för olika grupper.

Ett socialt hållbart samhälle måste ge alla människor förmågan att utveckla och leva ett gott och rikt liv. För att bryta negativa utvecklingsspiraler måste aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhället etablerar samverkansstrukturer som snabbt och effektivt kan bemöta och hantera negativa utvecklingsprocesser och fånga upp goda idéer och initiativ som kan stärka socialt hållbara utvecklingsprocesser. Fastighetsbolag har en nyckelroll i detta arbete som tyvärr inte utnyttjas till fullo.

I det här projektet har RISE tillsammans med en allmännyttig fastighetskoncern - Framtiden AB, en privat fastighetsägare - Stena Fastigheter Göteborg AB, Stiftelsen För Byggandets Managementfrågor samt Volvo Cars i samverkan med hyresgäster, lokala näringsidkare, Göteborgs stad och civilsamhället utvecklat nya arbetssätt för att stödja socialt hållbar stadsutveckling i ett särskilt utsatt område.

ORKA har tre delar:

1. Kartläggning av ett bostadsområdes kapacitet
2. Genomförande av en forskningscirkel där vi tillsammans utvecklat nya lösningsinriktade arbetsmetoder
3. Skapandet av en lärandestruktur för att förvalta och sprida vidare erfarenheter och lärdomar från projektet

Det övergripande syftet med projektet har varit att öka kapaciteten hos anställda inom de medverkande organisationerna och att arbeta proaktivt med utvecklingen av socialt hållbara platser och bostadsområden. Genom att öka den professionella förmågan hos anställda samt öka fastighetsbolags organisatoriska kapaciteten ökar förmågan att i samverkan med andra aktörer snabbare ta tag i oväntade och negativa utvecklingsprocesser, som kan uppstå på specifika platser. 

En metodbok och en digital utbildning har tagits fram inom ramen för projektet. Länk till utbildningen finns under rubriken "Projektets webbplats" i den gula faktarutan till höger på sidan.