Medborgarengagemang inom digitalisering, systemutveckling, policy, innovationsstyrning och stadsplanering är avgörande för att vi ska få med bredare perspektiv och stödja utvecklingar i samhället som är inkluderande för alla. Medborgardialoger kan vara ett sätt att stödja medborgarinitiativ, utveckla hållbara livsstilar och lösa konflikter. Men det finns också vissa risker med att driva medborgardialoger som kan leda till oavsiktliga konsekvenser. Medborgare kan till exempel tappa förtroendet för organisationer på grund av att förväntningar inte stämmer överens med resultatet av medborgardialoger, en obalanserad representation av vissa grupper av medborgare kan leda till ökat utanförskap eller att organisationer blir överväldigade av att inte ha resurser eller processer på plats för medborgardialoger.

Ett viktigt område för utveckling av medborgardialoger är den digitala utvecklingen av den offentliga sektorn. Med den breda användningen av digital teknik (AI, Big Data, chatbottar), datadrivet beslutsfattande och högre grad av processautomatisering blir digitala tjänster mer komplexa. Myndigheters tjänster och system bör vara tillgängliga för alla som behöver använda dem och inte utesluta eller ha partiskhet mot vissa grupper av medborgare. Kunskapen om olika medborgar- och företagsbehov är därför oerhört viktig för att säkerställa att dessa tjänster utformas på ett inkluderande sätt för hela samhället. I projektet "Medborgardialoger för framtiden för offentliga tjänster kring livshändelser" med DIGG (Agency for Digital Government, utvecklade vi till exempel online-medborgardialoger fokuserade kring de behov medborgarna möter när de befinner sig mitt i stora livshändelser. Material och metoder skapades från forskningen för att stödja DIGGs diskussioner i att skapa en digital färdplan för visionen om offentliga tjänster 2030.

Vi arbetar med medborgardialogutveckling tillsammans med kommuner, myndigheter, näringsliv och organisationer. Vi kombinerar deltagande design, sociologi, interaktionsdesign och systemperspektiv för att utveckla och prototypa metoder och processer för att driva medborgardialoger, diskutera medborgarbehov med intressenter och omdesigna system utifrån medborgarperspektiv. Syftet med detta är att utforska och ta itu med de utmaningar som är förknippade med medborgarengagemang på olika nivåer.

Bakgrund

När en offentlig plats ska utvecklas eller rustas upp behöver olika sätt att designa och programmera platsen på värderas och vägas mot varandra. Den typ av aktiviteter som en sådan process består av, så som ekonomiskt kalkylerande, utredningar, intressentdialoger, arkitekttävlingar, upphandlingar och politiska beslut, genomsyras alltid av värdeomdömen. Dock är dessa värderingar i regel outtalade och förgivettagna. Detta trots att de i praktiken får betydelse för vilka offentliga platser vi får och hur de fungerar. 

Syfte och bidrag

Syftet med projektet Värdering av offentliga platser för urban omställning (VARFÖR?) är att generera kunskaper om hur värderingar artikuleras i design av offentliga platser och om hur de styr processer och utfall.

Att generera kunskaper om de aktiviteter, metoder och teknologier för värdering som idag används är viktigt eftersom valet av dessa i praktiken har betydelse för vilka offentliga platser vi får i slutändan. Om vi i dagens Sverige vill få mer välfungerande offentliga platser, exempelvis sådana som stödjer en omställning till mer hållbara- och hälsosamma livsstilar samt till ett robust näringsliv, är det viktigt att de värderingspraktiker och värderingsteknologier som tillämpas hjälper snarare än stjälper. 

Projektet VARFÖR? vill därför bidra med kunskaper, verktyg och teknologier som hjälper aktörer i branschen att på ett ännu mer medvetet vis designa processer och platser, d.v.s. på att ställa sig själva frågan: "Varför?". Projektet vill även bidra till pågående akademisk kunskapsutveckling inom området. 

Projektaktiviteter

Projektet består av tre delar:

1) Inläsning av existerande forskning samt sammanställning av kunskapsläget;

2) Genomförande av en fallstudie med fokus på upprustningen av Brunnsparken i Göteborg. Empirisk data samlas in genom intervjuer, dokumentanalys, medieanalys och platsinventeringar;

3) Resultatsammanställning i form av I) vetenskapliga artiklar som en del i en av projektdeltagarnas avhandlingsarbete och II) lämplig populärvetenskaplig sammanställning som tas fram i dialog med aktörer som har deltagit i Brunnsparkens upprustning.

Vad vi gör:

• Utvärderingar genom involvering av målgruppen, användartester och expertutvärderingar 

• Granskning av hemsidor, dokument och appar mot lagkrav och standarder

• Rådgivning och stöd i designprocesser, bland annat genom kravställning och behovsanalys 

• Framtagning av designförslag

• Utbildning inom tillgänglighet

• Tillgång till UX-labb

Vad är tillgänglighet? 

Vid användande av produkter och tjänster har vi alla olika behov och förutsättningar, till exempel beroende på funktionsnedsättningar och livssituation. Att designa för ett inkluderande samhälle innebär att designa bort hinder i omgivningen så att alla kan delta i samhället på ett jämlikt sätt oavsett vilka förutsättningar vi har. Tillgänglighet skapas bland annat genom universell utformning som innebär att städer, miljöer, produkter och tjänster anpassas efter människors olika behov, förutsättningar och önskemål. Detta är en del av Agenda 2030 – FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål 11 om Hållbara städer och samhällen. 

Varför arbeta med tillgänglighet?  

Tillgänglighet bidrar till att skapa ett socialt hållbart samhälle, där alla är inkluderade. Dessutom finns det även EU-krav på att offentliga myndigheters hemsidor, appar och dokument ska vara tillgängliga. Till 2025 ska alla EU-länder även ha lagstadgat om att vissa produkter och tjänster inom privat sektor ska vara tillgängliga. Dessutom skapas konkurrenskraftiga produkter och tjänster genom att de är lätta att använda för alla målgrupper. 

Hur arbetar vi med tillgänglighet? 

Vi arbetar med att skapa tillgängliga fysiska och digitala miljöer, produkter och tjänster. En viktig aspekt i arbetet är att arbeta behovsdrivet utifrån målgrupperna. Detta gör vi genom bland annat intervjuer, användartester, expertutvärderingar och workshops, som kan genomföras i vårt högteknologiska UX-labb. På så sätt skapar vi förståelse för användarna och deras behov.  

Det finns universella designprinciper som används för att designa miljöer, produkter och tjänster som så många som möjligt kan ta del av och använda. Det finns även standarder, såsom den Europeiska standarden för tillgänglighet, EN 301 549, och WCAG 2.1 som beskriver riktlinjer för att skapa tillgängliga digitala produkter. Dessa utgår vi ifrån för att göra våra expertutvärderingar. 

RISE stöttar verksamheter med att arbeta utifrån effektmål med uppföljning och lärande som viktiga ingredienser. 

Vår expertis

Rigga för effekt | RISE

Samhällsekonomiska beräkningar | RISE

I projektet utforskade Kristianstads kommun i samarbete med RISE och Sesam arkitekter, den roll som flexibla, småskaliga och temporära åtgärder kan spela för att revitalisera offentliga platser i tätorter i Sverige, detta vid sidan av ordinarie planeringsprocesser. Det kan exempelvis handla om nya småskaliga och flexibla sätt att testa, etablera och sprida mobilitetstjänster, konst och kultur, social service, handel, idrott, lek och rekreation, utbildning m.m.

I den första delen av projektet genomfördes en forskningsöversikt med fokus på 1) framtidens offentliga rum i spåret av Covid-19-pandemin och 2) den roll som temporära lösningar och experiment spelar på offentliga platser på mindre orter runtom i världen.

I den andra delen av projektet genomfördes fallstudier på fyra offentliga platser i Kristianstads kommun, nämligen Stora Torg och Gamlegårdens centrum i Kristianstad, liksom Fjälkinge Stationstorg och torget i Maglehems by. Dessa valdes då de representerar fyra olika typer av offentliga platser som går att finna runtom i landet. Lärdomarna bör därför vara överförbara till många tätorter i Sverige, såväl centralort, förort, större tätort och mindre tätort. Till att börja med studerades respektive plats med avseende på dess karaktär och utmaningar, detta i dialog med lokala aktörer så som boende och näringsidkare. Dessutom identifierades vilka sociala, ekonomiska, fysiska och kunskapsmässiga resurser på platserna som potentiellt kunde mobiliseras med hjälp av temporära platsskapande åtgärder. Baserat på studierna och på genomgången av tidigare forskning utvecklades för varje plats ett koncept för en lösning som skulle kunna bidra till att revitalisera platsen i samarbete med lokala aktörer.

Projektet resulterade i en genomgång av existerande forskning, platsanalyser samt utveckling av gestaltningsförslag som visade på hur var och en av de fyra platserna över kommande år kan genomgå stegvisa omvandlingar med hjälp av temporära, småskaliga lösningar. Gestaltningsförslagen presenterades för allmänheten genom utställningar på de fyra platserna under sommaren år 2023. Dessutom tog projektet fram en "kokbok" eller "receptbok" som beskriver hur kommuner, fastighetsbolag, civilsamhällesaktörer och andra tillsammans kan omvandla platser med hjälp av temporära småskaliga lösningar.

För att vända utvecklingen i områden och för att minska segregering i samhället i Sverige så görs nu flera stora satsningar av både myndigheter och kommunala fastighetsägare. Detta projekt ska följeforska Framtidenkoncernens stora satsning på utvecklingsområden i Göteborg. Framtidenkoncernen är Sveriges största grupp av fastighetsägare så deras satsning kommer att bli ett viktigt exempel för andra kommunala fastighetsägare i Sverige.

Detta projekt inkluderar en doktorandtjänst. Doktoranden kommer att fokusera sitt arbete på segregationsproblematik och utvecklingen i Sveriges s.k. utsatta områden. Framtidenkoncernens satsning kommer att fungera som fallstudie för forskningen. Projektet kommer att generera större bidrag till det empiriska, teoretiska respektive praktiska kunskapsläget samt till policyutveckling inom segregationsområdet:

1. Utvärdering av utvecklingen i Göteborgs utvecklingsområden dels i relation till satsningarna av Framtidenkoncernen, dels genom parallella analyser av flyttmönster bland de boende. Inom segregationsforskningen har det gjorts få studier som fångar båda dessa processer (å ena sidan flyttningar till och från områden, å andra sidan förändring av/inom områdena per se), och inga med ett så omfattande och detaljerat dataunderlag.
2. Analys av boendes upplevda trygghet och områdesattraktivitet med hjälp av kundnöjdhetsundersökningar (genomförda av Framtidenkoncernen), som bl a inkluderar trygghetsfrågor. Dessa ger ett mer omfattande underlag än andra trygghetsundersökningar som genomförts i Sverige. Kundnöjdhetsundersökningarna har sedan matchats med registerdata om hela det svenska byggnadsbeståndet i flerfamiljshus.
3. Målet är att bidra till att visa vilka metoder att minska segregation som fungerar och vad inte fungerar med stöd i omfattande empiriskt underlag och analys kombinerat med djupgående teoretisk förståelse för segregationsprocesser och områdesutveckling. I detta ingår också diskussion om betydelsen av specifika förhållanden och faktorer i den lokala kontexten.
4. Slutligen ska analyser göras av synergier mellan investeringar och satsningar av kommunala fastighetsföretag och andra svenska myndigheter.

Projektet kommer även att bygga vidare på tidigare kontakter med svenska myndigheter från de tidigare doktorandprojekten. Projektresultat kommer därigenom att även bli nyttiga för myndigheter som till exempel Boverket, Finansdepartementet och Riksrevisionen, som projektgruppen tidigare har levererat analyser om bostadsbeståndet till.