Privatkonsumtionen står för en betydande del av Malmös klimatpåverkan och omfattar utsläpp som sker både inom och utanför Sveriges gränser. För att nå kommunens klimatmål behöver utsläppen minska från cirka 5,7 ton CO₂e per person (2022) till 3,1 ton år 2030 och vidare till omkring 1 ton år 2050. Idag varierar utsläppen kraftigt mellan olika hushåll och stadsdelar, ofta i takt med inkomstnivå och livsstil. Detta innebär att åtgärder behöver utformas så att de påverkar tar hänsyn till sociala och geografiska skillnader.

Mot denna bakgrund gav Malmö stad RISE i uppdrag att ta fram ett fördjupat analys- och beslutsunderlag som visar hur stora utsläppsminskningar som krävs, var potentialen är störst och hur kommunen kan stödja en rättvis och effektiv omställning.

Syfte och genomförande

Projektet syftade till att genomföra en scenariobaserad potentialanalys av Malmös konsumtionsbaserade utsläpp som ett långsiktigt strategiskt underlag för stadens fortsatta klimatarbete.

Arbetet genomfördes i tre steg:

• Analys av nuläge och utsläppsvariationer mellan olika delar av staden
• Utveckling av fyra framtidsscenarier med olika ambitionsnivåer
• Identifiering av möjliga åtgärder, med fokus på genomförbarhet, rättvisa och samhällsnytta

Centrala slutsatser

Resultatet visar tydligt att målen endast kan nås genom en kombination av livsstilsförändringar, infrastruktursatsningar och teknikutveckling, där insatserna samspelar och förstärker varandra. Med endast några få år kvar till 2030 är omställningstakten avgörande.

Åtgärder behöver omfatta samtliga större konsumtionsområden, inte enbart de med störst utsläpp idag och många föreslagna åtgärder kan minska utsläpp samtidigt som de stärker social sammanhållning, förbättrar folkhälsa och bidrar till mer attraktiva stadsmiljöer

Omställningen kräver samverkan – inom kommunen och tillsammans med politik, näringsliv, civilsamhälle och invånare, med stöd av nationella och internationella styrmedel och kommunen har en nyckelroll som pådrivare genom stadsutveckling, investeringar och normskapande, och kan därigenom bidra till en hållbar, positiv och jämlik samhällsförändring

Nytta

Projektet ger Malmö stad ett konkret och handlingsinriktat underlag för att prioritera och samordna åtgärder för klimatsmart konsumtion, både på kort och lång sikt. Resultaten kan även användas som stöd i dialog med invånare och externa aktörer samt i arbetet med att integrera konsumtionsperspektivet i stadens övriga omställningsområden.

Metodiken och slutsatserna är också relevanta för andra kommuner och regioner som står inför liknande utmaningar.

Om projektet

Förnybar energi produceras redan lokalt på många svenska gårdar och industrier, men regelverket och tekniken har hittills hindrat lokala aktörer från att handla direkt med varandra. AIPI bygger prototypen för ett virtuellt elnät som låter producenter och konsumenter samverka smidigt, med befintlig infrastruktur och utan att vänta på nya lagar eller nätoperatörernas IT-system.

Kärnan i lösningen är Process Abstraction Layer (PAL), en metod som ursprungligen utvecklades för telekomsektorn och har använts för att integrera hundratals system hos stora operatörer. PAL översätter olika systems API:er och gränssnitt till ett gemensamt lager, vilket drastiskt minskar komplexiteten vid systemintegration. I AIPI kombineras PAL med en AI-baserad optimeringsmodul utvecklad av RISE för att koordinera energiflöden, lagring och förbrukning över flera anläggningar.

Projektet demonstreras på tre gotländska gårdar: Widegrens gård, Ryftes gård och Tjauls gård.

Utmaningen

Integrationen av förnybara energisystem är idag fragmenterad och kostsam. Utan standardiserade lösningar riskerar marknaden att låsas in i proprietära system som bara fungerar med specifika kombinationer av leverantörer. Små och medelstora industrier saknar dessutom egna IT-resurser för att bygga skräddarsydda energilösningar.

Lokala energiproducenter kan idag varken sälja el direkt till grannen eller delta i stödtjänster på lika villkor, vilket begränsar lönsamheten och bromsar investeringar i distribuerad förnybar energi.

Lösningen

AIPI använder PAL för att låta varje anläggning hantera sina egna system lokalt, samtidigt som den deltar i ett virtuellt elnät som sträcker sig över flera platser. Varje sajt får en lokal AI-optimerare som planerar och automatiserar energianvändningen, oavsett hur "smart" den befintliga utrustningen är.

Systemet stödjer:

• Lokal energihandel mellan anläggningar
• Efterfrågeflexibilitet och optimerad lagring
• Deltagande i externa el- och stödtjänstmarknader
• Kvantsäker kryptering för säker kommunikation

Förväntade resultat

• En fungerande prototyp för ett virtuellt elnät i Gotlands lantbrukssektor
• Ett API‑förslag som visar hur industrier kan kopplas upp mot virtuella nätoperatörer
• Dokumenterade principer för hur bokföring och transaktioner kan hanteras i ett virtuellt elnät

Projektparter

Projektet samlar kompetens från teknik, forskning, energibranschen och lantbrukssektorn:

RISE: projektkoordinator, AI/ML-optimering och kunskapsspridning till andra industrier
X-IT-API: PAL-teknik och systemintegration
Skellefteå Kraft / IoT Open: erfarenhet av smarta elnät och IoT-plattformar
Widegrens gård & Ryftes gård: demonstrationsanläggningar med sol, vind och batterier
Gotlands Elektrifieringsdemonstrator AB (Tjauls gård): teknisk demonstration och hyresgästintegration
Region Gotland / Energicentrum: regional förankring och mål om 100% förnybart 2040
LRF Öst: relevans för lantbrukssektorn i stort
Science Park Gotland: referensgrupp och omvärldsbevakning

RISEs roll

RISE är projektkoordinator samt bidrar med AI- och maskininlärningsteknik för prediktioner, genetisk optimering och simulering. Optimeringsmodulen konfigureras för varje anläggnings specifika behov och körs lokalt på edge-noder. RISE ansvarar också för att sprida projektets resultat till andra industrisektorer och för utvärdering och publicering av projektresultat.

Finansiering

Projektet finansieras av Vinnova inom ramen för utlysningen Avancerad digitalisering – Industriell behovsdriven innovation 2025.