Introduktionen av självkörande förarlösa fordon i industriella miljöer har stor potential att förbättra transporteffektivitet och säkerhet samt minska industrins klimatavtryck. Syftet med det tidigare projektet In the Hub var att utforska och demonstrera hur mänskliga operatörer ska kunna interagera med dessa fordon. Men för att dessa lösningar ska kunna introduceras i verkligheten krävs bättre förståelse kring de hinder och utmaningar som behöver övervinnas innan implementation. I denna utökning av projektet studerades ett antal viktiga perspektiv kopplat till "Teknik, produkter och processer", "Affärsmodeller", "Infrastruktur" samt "Policy och regelverk".

Målet var att skapa en djupare förståelse för de hinder som som behöver adresseras, vilket skapar bättre förutsättningar till storskaliga implementeringsprojekt och främjar en snabbare implementation av självkörande fordon i industrin. Projektet utgick från ett designkoncept från projektet In the Hub. Konceptet ska stötta interaktion med förarlösa lastbilar i gruvmiljöer.

Projektet finansierades av Vinnova. RISE var projektledare och koordinator, Scania var projektets huvudsakliga behovsägare och Boliden var en intressent.

Behov av hållbara och stabila försörjningskedjor

Dagens försörjningskedja med dess många aktörer, globala distribution och komplexitet gör den sårbar för störningar, svår att optimera och reagerar långsamt på förändringar i efterfrågan. Corona pandemin, incidenten i Suezkanalen och den geopolitiska oron är några exempel på händelser som lett till stora störningar i försörjningskedjan.

Utöver detta finns det ett stort behov av att göra försörjningskedjan:

• Hållbar
• Förutsägbar
• Sömlös
• Kostnadseffektiv 

Just-In-Demand, additiv tillverkning och logistik

3D-printing eller Additiv tillverkning (AM) har funnits i decennier utan någon större inverkan på transport och logistik. Utvecklingen av AM tekniken går idag ifrån att vara ett verktyg för visualisering och prototypframställning till industriell storskalig tillverkning av komponenter och produkter. Förflyttningen av additiv tillverkning mot storskalig industriell produktion utvecklas snabbt och möjliggör inte bara nya resurseffektiva försörjningskedjor utan även nya affärsmodeller.

Några av vinsterna med Just-In-Demand Logistik är:

• Minskade produktionskostnader
• Minskade lagerkostnader
• Minskad lagerhållning
• Minskade transporter
• Förbättrad produkt/komponent tillgänglighet
• Förbättrad leveransprecision
• Stabila försörjningskedjor
• Ökad hållbarhet
• Nya affärsmöjligheter

6 nivåer av transport digitalisering

RISE har identifierat 6 nivåer av transportdigitalisering som har olika karakteristik och inverkan på försörjningskedjan. En digitalisering av en transporter genom Additiv tillverkning påverkar inte bara transporten, som är den största logistikkostnaden (58 %), utan även lagerhållningen (23 %) och lagret (11 %) som tillsammans står för 92 % av logistik-kostnaderna. Tillsammans med våra forskningspartners utforskar RISE koncept kring Just-In-Demand logistik där transporter digitaliseras, produktionen lokaliseras och efterfrågan driver produktionsvolymerna istället för prognoser.

RISE AM-Center

RISE har tillsammans med industri och akademi skapat ett Applikationscenter för additiv tillverkning som finns till för alla branscher, företag och offentliga aktörer som är intresserad av att lära sig mer om additiv tillverkning. Här får du hjälp att testa och utvärdera olika lösningar och affärsmodeller, som kan ge din organisation stärkt konkurrenskraft, nya affärsmöjligheter och hållbarhetsvinster.

Vill du vara med i utvecklingen av detta expertisområde eller ta del av resultaten från forskningen?

Tillsammans kan vi ta oss an följande utmaningar:

• Utformning av transport och logistiksystem utifrån Additiv tillverkning
• Arbetsgång och planering vid implementering av Just-In-Demand Logistik
• Förbättringsåtgärder för bättre lagerhållning och leveransprecision
• Utvärdering av alternativa logistikprocesser
• Transformation av din organisation mot Just-In-Demand Logistik
• Teknikbevakning av AM området och dess påverkan på transport och logistik

Vill du veta mer om Just-In-Demand logistik

Om du vill veta mer om hur AM kan påverkar transport, logistik och industriell tillverkning, så tveka inte att höra av dig så kan vi föra en dialog på ämnet. Just nu söker vi efter fler partners att arbeta med för att utveckla detta område.

Vill du läsa mer om Just-In-Demand kan du i rutan till höger ladda ned vårt White papper: "JID | Just-in-Demand Logistics” (endast tillgänglig på Engelska).

Berättelser från RISE om Additiv tillverkning:

Ericsson vill gå från forskning till serieproduktion | RISE

Siemens Energy vill accelerera utvecklingen av AM i Sverige | RISE

Volvokoncernen ser fram emot ”spektakulära misslyckanden” | RISE

3D-printing viktig del i industrins digitalisering | RISE

Additiv tillverkning möjliggör snabb omställning vid kriser | RISE

Roboten flyttar 3D-skrivaren ut i gjuteriet | RISE

3D-skrivare istället för kock | RISE

Ampoform skapar benproteser från skogsråvara - BioInnovation

Syfte

Vi erbjuder en kurs som ger en beskrivning av provkrav, regler för användning av IBC-behållare, genomgång av regelverkskrav på inspektion och besiktning samt beskriver bedömningsgrunder och dokumentationskrav. Vid godkänt genomförande erhålls utbildningsintyg som verifierar status som behörig för kontroll av IBC-behållare.

SmartDelta: Automatiserad kvalitetssäkring och optimering i inkrementell industriell mjukvarusystemutveckling

Omfattning: Alltför ofta observeras att när ett system byggs och ökas med nya funktioner börjar vissa kvalitetsaspekter av systemet försämras. Därför är det viktigt att kunna analysera och bestämma kvalitetskonsekvenserna av varje förändring och ökning till ett system. För att hantera dessa utmaningar bygger SmartDelta automatiserade lösningar för kvalitetsbedömning av produktdelta i en kontinuerlig teknikmiljö. Projektet kommer att tillhandahålla smart analys från utvecklingsartefakter och systemkörning, erbjuda insikter om kvalitetsförbättringar eller försämring av olika produktversioner och ge rekommendationer för nästa byggen.

Industriella användningsfallsområden: järnväg, telekommunikation, logistik och mobilitet, fintech och bank, cybersäkerhet, företagsprogramvara.

Målet för FoI-programmet var att kunna föreslå ett regelverk som gör det möjligt att introducera längre och tyngre fordon på delar av det svenska vägnätet. Definitionen av HCT är att det är längre och/eller tyngre fordonståg än vad nuvarande regelverk tillåter.

För styrning fanns en styrgrupp där framdriften i FOI programmet redovisades. Det fanns 10 olika arbetspaket som koordinerades av olika parter:

• Infrastruktur (Trafikverket)
• Ett samlat regelverk (Transportstyrelsen)
• Trafiksäkerhet (VTI/SAFER)
• Performance Based Standards (VTI)
• Internationellt samarbete (CLOSER)
• Följeforskning (KTH)
• Tillträde och övervakning (RISE)
• Logistik och systemeffekter (RISE)
• Typfordon (Volvo/Scania)
• Demonstratorer (Skogforsk).

I RISE uppdrag avseende arbetspaket "Tillträde och övervakning" hade som mål att man med hjälp av data bland annat från de IT-system som uppkopplade fordon använder optimerade dessa fordons användning av infrastrukturen även kallat "Intelligent access". I FoI-uppdraget ingick: att på styrgruppsmöten redovisa vad som hänt inom området (omvärldsbevakning), ta fram förslag på forskningsuppdrag som behövde utföras, skriva text till HCT årsrapport samt delta vid konferenser samt även redovisa papers.

I uppdraget ingick också att tillsammans med programledare för HCT ansvara för internationella kontakter samt att samordna sig med närliggande arbetspaket inom HCT-programmet samt närliggande program som Geofencing programmet. Uppdraget utfördes åt Trafikverket och RISE hade 2021-22 engagerat Wandel Consulting som underkonsult. From 2023 ansvarar RISE för två arbetspaket i ett samverkansprojekt finanisierat av Trafikverket FOI och lett av Trafikverket.

Det genomförda projektet var en förstudie kring hur städer kan planera och bygga för att möta framtidens behov avseende leveranser till boenden och verksamheter. Det handlar om att skapa en trevligare stadsmiljö, samtidigt som människors behov av leveranser och sophantering säkras. Förstudien har genomförts inom ramen för Drive Sweden med ekonomiskt bidrag från Vinnova, under perioden november 2021 till och med juni 2022.

En stor utmaning inom hållbar stadsutveckling är att få till en trevlig stadsmiljö för människor samtidigt som vi ser till att det finns säkra system för sophantering och leveranser med gods och varutransporter. Transporter krävs för invånarnas dagliga liv och för företagens verksamheter, men de tar också plats i gaturummet. De påverkar trafiksäkerheten, ökar utsläppen och orsakar buller i stadsmiljön. Förstudien indikerar att det finns stora möjligheter att få till bra lösningar för godstransporter i tidigt planeringsskede om dessa frågor inkluderas i planeringsprocessens alla olika skeden. Behov av mer kunskap, verktyg samt ökad samverkan har identifierats. 

Denna förstudie bidrar med insikter om hur städer kan planera och bygga för att möta framtida behov av leveranser till boende och verksamheter. Syfte har varit att undersöka möjligheter och hinder i samband med planering av nya stadsdelar för att framtidssäkra effektiva leveranser som möter visioner/mål i framtidens hållbara samhälle i en föränderlig värld. Kartläggning av städer och stadsutvecklingsprojekt har skett genom en serie dialogmöten med utgångspunkt i ett frågeformulär samt studier av underlagsmaterial. 

Förstudieresultatet har dokumenterats i en rapport som i sin helhet finns på DIVA. Utgångspunkten har varit att innehållet ska vara användbart för de deltagande kommunerna, men även för andra kommuner eller andra intressentgrupper. Rapporten kan läsas i sin helhet eller enbart utvalda delar, beroende på läsarens intresse. En läsanvisning har tagits fram. Rapporten inleds med ett avsnitt om kontexten för hållbara transporter, utvecklingen av godstransporter, godstransporter i fysisk planering och logistiksystemet för leveranser till, från och inom en stadsdel som bas för kartläggningen.  

Om du är intresserad av dialog kring innehållet i rapporten och/eller att vara delaktig i fortsatt arbete kring dessa frågor. Kontakta oss gärna! 

Projektresultat

Forskningsstudier inom RealHOPE

Under projektets gång genomfördes omfattande forskningsstudier. Resultaten är en viktig grund för utveckling av framtida läkemedel och riktlinjer som stärker patientsäkerheten.

Utbildningsmaterial

Ett av RealHOPEs arbetspaket hade fokus på att ta fram utbildningsmaterial som bidrar till att öka kunskapen om korrekt hantering av proteinläkemedel. Nedan hittar du utbildningsmaterial för olika målgrupper (allt material är på engelska):

Mer om RealHOPE

Projektet samlade 24 aktörer från sex europeiska länder samt USA – däribland läkemedelsbolag, universitet, institut, sjukhusapotek, logistik- och teknikföretag samt en patientorganisation. Projektet har koordinerats av RISE Research Institutes of Sweden och Lunds universitet, med Sanofi som teknisk ledare.

Projektet ska studera hur HCT-konceptet (High Capacity Transport) kan appliceras i städer, genom piloter i Varberg och Stockholm samt analyser i Sundbyberg och Uppsala. I projektet testas hypotesen att HCT-konceptet kan förbättra både produktiviteten och transporteffektiviteten avsevärt och därmed minska utsläppen av både CO2 och hälsovådliga emissioner, samtidigt som vägslitaget minskar och trafiksäkerheten förbättras eller förblir oförändrad.

Vidare demonstreras digital hantering och tillsyn av tillträdestillstånd samt geofencing för exempelvis kontroll av hastigheter och rutter.

Digitalisering är en möjliggörare för att erbjuda sådan information och därmed för den sömlösa transporten.
RISE fokus i arbetet med den sömlösa transporten är tredelad:
1) Digital transparens, robusthet och uppkoppling
2) Sänkning av barriärer för transportnodens digitala uppgradering och
3) Transportnodens roll som möjliggörare av grön omställning genom att tillhandahålla miljövänlig energi.

Läs vidare på vår engelska sida.