Hamnar och logistik

Vi stöder hamnarnas utveckling på strategisk och operativ nivå, inklusive intressentanalys, volym- och trafikprognoser, kartläggning av processer/operativ verksamhet, utveckling av handlingsplaner, bedömningar av ekonomi, miljö och risk, beslutsstöd avseende landström, digitalisering och energiutbud.

I samklang med akademi och industri 

Med gedigen erfarenhet av maritima forsknings- och innovationsprojekt drar vi kontinuerligt nytta av den senaste tekniken och marknadsutvecklingen. Ett stort aktörsnätverk har etablerats genom mångårigt samarbete med branschen. För varje unikt uppdrag tillämpar våra experter beprövade metoder och kunskaper för att ge stöd i nära samarbete med varje kund.

Projektet syftar till att utveckla och demonstrera en fossilfri, säker, jämlik och effektiv logistiklösning samt det ekosystem (samverkan, regelverk, infrastruktur) som krävs för att lyckas med omställning till fossilfria och hållbara transporter.

Det övergripande målet i projektet är att skapa förutsättningar för aktörer inom evenemangsstråket att ställa om mot fossilfrihet samt minska transportarbetet för att få en mer attraktiv stadsdel och på så sätt bidra till minskad trängsel, buller, olycksrisk, lokal miljöpåverkan samt klimatpåverkan. Detta genom att skapa en ny typ av samverkan för gemensam distribution, som möjliggör förändringen och främjar initiativets resiliens i förändring över tid. Samverkansmodellen ska vara affärsmässigt hållbar och erbjuda ett skalbart logistiksystem för effektiv resursanvändning och över tid, reducerad trafik och minskade samhällsekonomiska kostnader. De som har nytta av systemet är betalande användare, mottagare, transportörer och staden. Modellen ska kunna ha potential att appliceras på andra ställen i Göteborg, i andra städer i Sverige/Europa.

Projektets delmål är att:
• Definiera funktionella, tekniska och affärsmässiga krav för ekosystemet som krävs för en öppen logistiklösning. Skapa en baseline (mottagarloggning och trafikflöde) för utveckling och utvärdering av lösningen.

• Skapa och utveckla en horisontell och kollaborativ samverkansmodell och affärsmodell som är skalbar och har potential att fortsätta efter projektets slut för aktörerna i Evenemangsstråket.

• Genomföra en fysisk pilot som demonstrerar en öppen logistiklösning för konsolidering av ostyrda, fragmenterade sändningar och även eventgodstransporter, som bidrar till fossilfrihet och minskade transporter i Evenemangsstråket. Hypotesen är att tack vare den framtagna öppna logistiklösning så kommer antal anlöp till mottagare, som deltar i piloten, minska. En hypotes är att godstrafiken till deras mottagningar kan minska med 30% baserat på förstudie. Piloten att ha stora volymer redan från start: exempelvis från Svenska Mässan ingår volymer ca 50-80 kbm på vardagar året runt och för event gods 800-1000 kbm/dag ca 40-50 dagar om året samt lagringsbehov på 100-200 pall korttidslagring, samt säsongslagring ca 3-400 pall utöver det tillkommer betydande volymer från andra aktörer framförallt Liseberg initialt.• Visualisera den öppna logistiklösningen genom en digital tvilling, som möjliggör dialog med de inblandade problemägarna samt att projektet ska kunna simulera flöden och beräkna effekten av olika upplägg i lösningen i relation till Evenemangsstråkets infrastruktur och dess närliggande
trafikleder. I detta ingår att undersöka hur förbättrade data och bättre förståelse för godstransporterna kan vara bas i utvecklingsarbete.
 

• Genomföra en genomlysning av hur olika policies, styrdokument och regelverk, t.ex. godsplanen, miljöplanen och upphandlingspolicy, kan vara en möjliggörare och drivkraft till förändring av transportsystemet - för detta specifika område.
 

• Utforska fordonets roll som informationsbärare i logistikflödet och vilka funktioner (ex. förarstöd) och information som kan hjälpa till att optimera det totala trafikflödet, och specifikt fordonets framfart i realtid, frågeställningar som är avgörande för utvecklingen av mer effektiva transportlösningar och i framtiden mot autonoma transporter. 

Länkar till video:

Svensk version

https://vimeo.com/1092745253/8cab6cd8d1

English version

https://vimeo.com/1092446734/721862694a

Förväntade effekter och resultat

Effektiv godsdistribution i städer med Off-peak. Samlastning i stadsmiljö med hållbara transporttjänster. Visualisering av koncept kring det framtida urbana transportsystemet. Forskning inom Systemeffekter och design av hållbara system. Projekt metodutveckling för komplexa system. Förståelse för affärsutmaningar och hur policy kan bidra på ett hållbart sätt. Vidare förväntas projektet generera indirekta resultat som påverkar svensk innovationskraft positivt.

RISE roll i projektet var att bistå som forskningspart och arbetade främst i Forskningsarbetspaketet lett av KTH (AP5) samt i arbetspaket kring samlastning (AP3) lett av CLOSER. RISE bistod med expertkunskap inom logistik och transporter samt har genomförde datainsamling, analyser samt kunskapsdelning från tidigare relaterade projekt.

Datainsamlingen skedde främst i NOHA-området i Stockholms innerstad i nära samverkan med fastighetsägarehar skett i nära samverkan med IVL samt övriga parter i forskningsdelen av projektet.

Förväntat resultat av RISE arbete var förbättrad kunskap om nuläge samt potential för samlastning och input till design av hållbar tjänst för samlastning hela området, som också skulle vara skalbar till andra delar av staden samt till andra städer. RISE använde både med kvanitiativa och kvalitaitiva metoder i sitt arbete. 

RISE arbete i projektet 2022-24 finns summerat i rapporten: Godsflödeskaraktäristik i en urban kontext: lärdomar från fallstudie i centrala Stockholm inom HITS2-projektet, RISE 2024:108, Ranäng, Rogerson  
 (direktlänk till rapport i sammanfattningsruta)

HCT Duo Demo omfattar pilottester av transporter med HCT-fordon mellan Hallsbergsterminalen och logistikområden i Örebroregionen. Det handlar om ett 30 meter långt fordon med tre axlar och två påhängsvagnar. Ny teknik och nya konstruktioner  testas för att skapa bättre kunskap och underlag för regelförändringar i samband med införandet av längre fordon i Sverige. Det huvudsakliga syftet med projektet är att genomföra en analys avseende logistik- och systemeffekter både på delsystem och hela den multimodala transportkedjan mellan Göteborgs hamn och Örebroregionen. Projektet kommer även att ge underlag till framtagning av grunddata för HCT-fordon som ska implementeras i miljöberäkningskalkylverktyget NTM CalC. I projektet kommer även en utredning avseende hur oskyddade trafikanter (cyklister) påverkas av det längre fordonståget att genomföras. Detta genom pilottester på sträckan Örebro – Garphyttan.

Hur kan vätgaselektrifiering av värdekedjan för skogstransporter ske i Värmland? Det ska besvaras genom tätt samarbete med relevanta aktörer inom värdekedjan för skogstransporter i Värmland för att gemensamt utforma, beskriva och bedöma om ett framtida pilotprojekt kring vätgaselektrifiering av detta transportsegment är lämpligt i Värmland.

Arbetet kompletteras med systemövergripande beskrivningar och analys utifrån ekonomi, teknik, energiförsörjning, användarperspektiv samt reglering och lagstiftning. 

Frågor som projektet avser hantera är bland annat:

• Vilka delar av värdekedjan för vätgaselektrifierade skogstransporter finns på plats idag? Vad saknas?
• Vilken är risken för respektive part och hur kan riskerna fördelas?
• När färdigställs respektive del av värdekedjan?
• Var finns eventuella "flaskhalsar"?
• Blir systemet som helhet tillräckligt konkurrenskraftigt?

Projektet tar även fram en generell beskriven rapport av hur vätgaselektrifiering av skogstransporter kan gå till i en region. Rapporten baseras på färdigheter från Värmland genom detta projekt och översätter det till andra län med hög andel skogstransporter.

Projektets resultat har sammanställs i två rapporten. En slutrapport och en generell skriven och kortare rapport som riktar sig till andra län än Värmland i Sverige.

Additiv tillverkning är en fascinerade tillverkningsmetod som öppnar upp för unika möjligheter. Listan med fördelar kan göras lång, och innefattar bland annat:

• Unik design
• Signifikant lägre materialåtgång
• Minskad ledtid från idé till marknadsintroduktion
• Unika materialegenskaper
• Digitala lager

Men för att kunna nyttja teknikens fulla potential, och ha möjlighet att testa och verifiera olika lösningar, är det viktigt ha en bra process, rätt material, god kunskap samt access till tekniken och alla dess delsteg. I dag finns det sju huvudtillverkningsgrupper som i sin tur delas in i undergrupper, beroende på material och energikälla. Det gör att det i praktiken finns ett tjugotal olika tekniker inom additiv tillverkning. Med tanke på den flora av metoder och material som finns att tillgå är det ofta svårt för företag att komma igång. För att stötta industrin i omställningen och hjälpa dem att stärka sin konkurrenskraft startades Applikationscentrum för additiv tillverkning (AM Center) under 2021. Centret rymmer såväl djup som bred kunskap inom området, och är en plats för samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut. Tillsammans utreder, utvecklar och implementerar vi olika teknologilösningar.

Syftet med KOMPASS II var att främja den miljön för att säkra upp en långsiktig kompetensuppbyggnad till förmån för både medlemsföretagen och för andra organisationer (näringsliv och offentlig sektor) som vill nyttja additiv tillverkning för sin konkurrenskraft.

I detta projekt låg fokus på olika teknologier, bland annat Directed Energy Deposition (DED), Industrial Robot-based Additive Manufacturing (IRBAM), Metal Binder Jetting (MBJ), Hot-isostatic-press (HIP) och Hirtisering. Samtidigt adresserades flera teman, bland annat digitalisering, hållbarhet, logistik, affärsmodeller och elektrifiering.

Den totala projektbudgeten var cirka 20 MSEK. Projektet finansierades av Västra Götalandsregionen (VGR).