– Vårt hållbarhetsprogram som kommunen antog 2016 säger att vi ska öka invånarnas livskvalitet, det är faktiskt ett av våra huvuduppdrag, säger Helen Wiklund, hållbarhetsstrateg på Helsingborgs stad.

Problemet är bara att även om målet var gott var det tidigare väldigt svårt för kommunen att mäta, både vad livskvalitet är rent objektivt sett, och om de insatser man gjorde verkligen gjorde någon skillnad.

– Vi testade egna metoder för uppföljning genom att kolla på olika typer av indikatorer och försökte säga något om helheten genom att titta på de delarna. Men en del indikatorer, som till exempel brukarbedömning inom LSS-boenden, var väldigt specifika medan andra, som till exempel jämlikhetsindex, var väldigt generella. Och vi insåg att det här inte gav något bra övergripande mätvärde.

Behövde bättre metoder

Kommunen behövde hitta bättre metoder och vände sig först till forskare på Lunds universitet. De tog fram en förstudie där de rekommenderade att Helsingborgs stad skull vända sig till experter på mätteknik. Frågan landade hösten 2020 hos RISE och projektledare Jacob Wisén.

– Vi fick i uppdrag av Helsingborgs stad att ta fram ett analysverktyg för livskvalitet. Vi ägnade det första året åt att undersöka vad livskvalitet egentligen är, baserat på forskning och hur medarbetare inom kommunen uppfattar de olika dimensionerna av livskvalitet, och arbetade fram definitioner av olika dimensioner av livskvalitet, till exempel sociala relationer och trygghet.

Därefter tittade Jacob Wisén och hans kollegor på hur väl olika indikatorer faktiskt mäter de här begreppen.

– De flesta initiativ för att mäta olika dimensioner av livskvalitet med flera indikatorer slänger samman indikatorer som till synes verkar passa till hur begreppet beskrivs.

Det är dock inte alltid säkert att dessa indikatorer mäter samma fenomen, och det är då svårt att uttala sig om hur träffsäkert mätverktyget är.

– I det här projektet utforskas en metod som ökar kvalitén på mätningarna genom att indikatorer sorteras baserat på hur väl de faktiskt mäter samma underliggande fenomen, till exempel hälsa eller sociala relationer.

Helsingborgsmodellen

Verktyget som har blivit resultatet av de senaste två årens arbete kallas för Helsingborgsmodellen.

- Jag vill vara tydlig med att det här verktyget inte direkt svarar på några frågor om varför vi ser en viss utveckling, men det kan skapa en gemensam nulägesbild över en stad eller kommuns förutsättningar för livskvalitet. Då kan politiker och tjänstemän se vilka områden kommunen lyckas bättre med och var det går sämre, och sen göra djupare analyser på de områdena, säger Jacob Wisén

Under hösten 2022 har Helsingborgsmodellen också testats av ytterligare kommuner.

– Vi vet att vi inte är ensamma om att vilja mäta vårt arbete med hållbar utveckling, och vi vet också att i princip alla kommuner är frustrerade över att de inte har tillräckliga metoder för att mäta och följa upp. Därför vill vi sprida vår modell, så att den kommer till nytta för fler, och min dröm är att det blir ett nationellt etablerat mätverktyg för kommuner, säger Helen Wiklund.

Tanken är att kommunerna med hjälp av Helsingborgsmodellen ska kunna svara på frågan om de faktiskt skapar mervärden, eller om de bara tror att de gör det.

– Jag är jätteglad att vi har kunnat ta fram den här modellen. Den underlättar väldigt mycket, samtidigt som den är ett bra dialogverktyg, säger Helen Wiklund.

– Men vi hade aldrig klarat att ta fram den utan RISE. De är så sjukt kompetenta, både när det gäller kunskap om mätning och om kvalitetssäkring. Det är en gedigen analys bakom det här verktyget, och den expertkunskapen hade vi definitivt inte kunnat få fram internt.

Vår uppfattning om tid är knuten till solens rörelser över himlen. Solens uppgång och nedgång, natt och dag, årstidernas skiftningar. Länge var solen den enda referens som behövdes för att hantera tiden. Det gjorde inte så mycket om klockan var olika mycket i olika delar av landet. Men i takt med att transport- och kommunikationsmedel utvecklades ställdes nya krav på gemensam tid. Järnvägens intåg drev på utvecklingen: det dög helt enkelt inte att vi hade olika tid i Stockholm och i Göteborg. Numera är tiden en internationell angelägenhet som mäts genom väldigt noggranna atomklockor världen över.

Tidsskalan UTC(SP)

På riksmätplatsen för tid och frekvens på RISE arbetar Kenneth Jaldehag och hans kollegor med att upprätthålla och tillgängliggöra den svenska normaltiden, genom tidsskalan UTC(SP), till industri och samhälle.

– Många system är beroende av korrekt tid, till exempel för kommunikation eller ekonomiska transaktioner. Vi upprätthåller den svenska tidsskalan och distribuerar korrekt tid till de företag och organisationer som har behov av väldigt noggrann tid. Det kan också handla om att vi hjälper dem att sätta upp deras tidssystem och övervaka det, säger Kenneth Jaldehag, ansvarig för riksmätplatsen.

Mäter sekunden

Även om vi alla mäter tid hela tiden genom våra klockor kan vi inte se eller röra den. Det vi mäter är egentligen ett intervall mellan två händelser. Tidsskalorna är i sin tur en ackumulering av dessa tidsintervall.  SI-enheten för tidsintervallet är sekunden, som mäts med väldigt stor noggrannhet på riksmätplatsen.

– Vi har fem atomklockor på riksmätplatsen i Borås som mäter sekunden dygnet runt och som vi använder för att ta fram tidsskalan. Mätningarna jämförs hela tiden med varandra så att vi får en så bra noggrannhet som möjligt och för att upptäcka eventuella fel, säger Kenneth Jaldehag.

Skottsekunder

UTC(SP) följer i sin tur den internationella tidsskalan UTC som koordineras och beräknas av den internationella byrån för mått och vikt (BIPM) i Paris.

– UTC är en tidsskala som baseras på jämförelser mellan atomklockor och som räknas ut, lite förenklat, genom att ta medelvärdet från ungefär 500 atomklockor världen över. Bland annat från våra atomklockor här hos oss, säger Kenneth Jaldehag.

Åter till solen och vår uppfattning om tiden. Atomklockorna genererar tiden utifrån definitionen av en sekund i SI-systemet. Problemet är att dygnets längd varierar litegrann på grund av förändringar i jordens rotation. Tendensen har varit att jordens rotationshastighet långsamt blir mindre och dygnet längre. För att UTC ska stämma med jordens rotation och soldygnets längd lägger man då och då in skottsekunder. De senaste åren har dock rotationshastigheten ökat, vilket ställer till problem:

– Det skulle kunna leda till att vi i framtiden behöver lägga till negativa skottsekunder, alltså ta bort sekunder, vilket kan ställa till stora bekymmer för tekniska lösningar, säger Kenneth Jaldehag.

På den Allmänna konferensen för mått och vikt i Paris hösten 2022 beslutade världens länder därför att utreda förutsättningarna för en annan hantering av skottsekunder i framtiden. Läs mer om beslutet. 

Förutser tiden

Processen med att beräkna UTC innebär att den bara finns tillgänglig i efterhand, det är till exempel först i oktober som det finns en fastställd UTC för september. Tidsskalorna som upprätthålls av olika tidslaboratorier finns däremot tillgängliga i realtid.

– Vår uppgift är att följa UTC med stor noggrannhet, men det finns ingen klocka som har UTC. Det innebär att vi i efterhand behöver kolla hur vi låg till i förhållande till UTC, men också att vi behöver förutsäga vad vi tror UTC kommer att vara just nu och korrigera vår tidsskala UTC(SP) i förhållande till vår förutsägelse. Vi har väldigt bra koll på våra atomklockors egenskaper och kan göra dessa förutsägelser väldigt väl, säger Kenneth Jaldehag.

Med tanke på att du har arbetat i 27 år på riksmätplatsen. Vad är tid egentligen?

– Det brukar vara den första frågan jag får, och då är mitt enkla svar att tid är den fjärde dimensionen. På samma sätt som vi befinner oss på en plats i rymden befinner vi oss också vid en tidpunkt och i rörelse mot nästa tidpunkt. Här arbetar vi med att mäta den rörelsen väldigt noggrant. Men jag ska erkänna att jag kanske är lite yrkesskadad, för mig är tiden mest massor av siffror, säger Kenneth Jaldehag.

Vi människor har mätt i alla tider. Förr var de mått vi använde ofta baserade på kroppsdelar, till exempel bredden på en tumme eller längden på en arm. Men då bredden på en tumme skiljer sig från person till person var detta ingen hållbar lösning i längden. I samband med att många länder signerade den så kallade Meterkonventionen 1875 togs viktiga kliv till ett gemensamt internationellt system av måttenheter, det vi i dag kallar SI.

– I grunden är SI en förutsättning för handel. I takt med att det geografiska området för handeln utökades, från närområdet och till handel mellan länder och världsdelar blev gemensamma enheter för mätning och vägning allt viktigare. Det går inte att handla om man inte är överens om måttenheterna. I dag är SI och kvalitetssäkrad mätteknik en grundval i alla delar av samhället och inom alla områden, säger Jan Johansson, ansvarig för riksmätplatsverksamheten på RISE.

Du kan inte veta det sanna värdet

Men vad menas då med bra mätningar? Hur säkerställer vi att vi mäter rätt och att vi mäter likadant? En grundförutsättning är följande: Du kan aldrig veta att det värde du mätt upp är det sanna värdet.

– Det är många faktorer som påverkar mätningar. Hur hårt du drar i måttbandet, temperatur och luftfuktighet, egenskaperna hos det objekt vi mäter och så vidare. Det enda vi kan vara helt säkra på när vi mäter är att vi aldrig kan veta att vi mätt upp det helt sanna värdet, säger Jan Johansson.
 

På mätteknik-språk kallas detta för mätosäkerhet. Ibland spelar mätosäkerheten inte så stor roll. Det är inte så noga om du är 187 eller 189 cm lång egentligen. Men när det handlar om handel och tillverkning är det desto viktigare. Komponenten till bilen måste passa och du vill att bensinpumpen ska visa rätt värde när du tankar.

– Och ibland kan det till och med vara livsavgörande, till exempel när det handlar om dosering av medicin. Mätningar är underlag för att fatta beslut på olika sätt, och för att kunna fatta bra beslut behöver vi ha bra koll på våra mätmetoder och kvaliteten på mätningen, säger Jan Johansson.

RISE ansvarar för spårbarhet

Ett annat grundläggande begrepp inom mätteknik är spårbarhet. Det är spårbarheten som gör att en meter är en meter eller ett kilogram ett kilogram i hela världen. Som så kallat Nationellt Metrologiskt Institut ansvarar RISE för att upprätthålla spårbarheten för de flesta fysikaliska storheter i Sverige genom ett antal så kallade riksmätplatser.

– Spårbarhet handlar om att det ska finnas en kedja av jämförelser hela vägen från grönsaksvågen i butiken upp till en gemensam referens, med angivna mätosäkerheter. Man kan se det som en pyramid där mätinstrument i hela världen kalibreras och kan spåras till en enda gemensam referens, säger Jan Johansson.

Kalibrering handlar helt enkelt om att jämföra ett mätinstrument mot en referens som är kalibrerad mot en annan referens hela vägen upp till en nationell referens eller normal. För varje kalibreringssteg nedåt i pyramiden ökar mätosäkerheten. Riksmätplatserna ansvarar för att upprätthålla nationella referenser och en del av forskningen vid riksmätplatserna handlar om att ta fram referenser med ännu lägre mätosäkerhet än i dag.

– Det gör vi för att möta de ökade kraven från industri och näringsliv. Kraven på noggrannhet ökar hela tiden. Ett exempel på det här är att man nu lagt till nya prefix inom SI-systemet för 10²⁷ och 10³⁰, det vill säga 27 och 30 nollor. Det är för att möta framtidens behov av noggrannhet, säger Jan Johansson.

Hur noga kan vi egentligen mäta?

– Jag vet inte hur många gånger jag sagt att vi har nått så långt vi kan och haft fel, så nu är mitt svar att jag inte ser någon definitiv gräns. Men det är viktigt att komma ihåg att en bra mätning inte innebär att den har så liten mätosäkerhet som möjligt, utan att det är en mätosäkerhet som man känner till och som är anpassad för behoven. Om produktionsprocessen kräver en mätosäkerhet på en tiondels sekund är det ingen mening att leverera en mätosäkerhet på en miljarddels sekund.