Vi har kommit en bit sedan instruktionsfilmen som sändes på TV 1964, som rådde svenskarna att sänka sina sopor i havet. Men vi är långt ifrån felfria när det kommer till återvinning. Till exempel återvinns bara 39 procent av plastförpackningarna som sätts på den svenska marknaden.

Nytt ramverk som gäller alla som använder förpackningar

– Den tidigare EU-lagstiftningen kring förpackningar och förpackningsavfall som kom 1994 lyfte aldrig ordentligt. Under senare år har allt fler länder satt nationella förpackningsregler, och det blir faktiskt rena handelshinder för företagen som till exempel behöver märka om sina produkter för olika länder. Därför bestämde sig EU för att ta ett rejält omtag, säger Ann Lorentzon, forskare inom förpackningssystem på RISE.

Vad är PPWR?

PPWR, Packaging and Packaging Waste Regulation, är EU:s nya ramverk för förpackningar och förpackningsavfall. Reglerna gäller alla som sätter förpackningar på EU-marknaden. Dit räknas många aktörer – från de som tillverkar materialet och företag som producerar förpackningar till användare, importörer och handeln. Eftersom PPWR är en förordning och inte ett direktiv trädde ramverket i kraft direkt vid införandet i februari 2025, med krav på tillämpning från och med augusti 2026.

Den svenska översättningen av PPWR är 124 sidor lång. En jätteförordning, konstaterar Ann Lorentzon. Reglerna syftar till att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall, säkerställa att förpackningar är återanvändbara eller återvinningsbara, öka andelen återvunnet material i nya förpackningar samt begränsa förekomsten av skadliga ämnen, till exempel PFAS. Dessutom vill EU med det nya regelverket bidra till en öppen inre marknad och ökad cirkularitet av material. 

Första steget: Gör en kartläggning

Nu behöver företag som träffas av PPWR göra en inventering av alla förpackningstyper som man tillverkar eller använder. Frågor att ställa sig är:

• Går det att använda förpackningarna mer än en gång?
• Vilka förpackningar består av flera materialslag som sitter ihop, och därmed försvårar källsortering och återvinning?
• Finns det förpackningar som skulle kunna gå i retur, tänk e-handelspåsar? 

– I dag vet vi inte exakt hur de nya kraven ska uppfyllas, eftersom den typen av närmare beskrivningar inte har kommit ännu (i november 2025, reds.anm). Men företag kan förstås jobba mot mer återvinningsbara förpackningar och minska överförpackningen redan nu. Jag skulle inte rekommendera att man sitter still i båten och väntar tills alla regler är klara. Vi vet ju i vilken riktning vi ska – så långt är PPWR tydligt, säger Ann Lorentzon. 

Hur gör vi det enkelt för konsumenter att återvinna? 

Mycket handlar om att göra det enkelt för konsumenter att återvinna. Ambitionen med att byta ut jungfrulig plast mot papper i ett lock kan vara att öka andelen återvunnet material, men effekten kan bli att förpackningen går till förbränning för att konsumenter inte separerar materialen.

– Och för att vi ska kunna få in mer återvunnet material i nya förpackningar som förordningen kräver, behöver vi öka återvinningen. Får vi inte in större volymer kommer inte det återvunna materialet räcka till. Därför är det helt avgörande att göra det enkelt för konsumenterna, säger Ann Lorentzon. 

Tappa inte fokus på produkten!

Det gäller också att inte tappa fokus på själva produkten, det som ska skyddas av en förpackning. 

– Om vi generaliserar står förpackningen för 10 procent av klimatpåverkan under produktens livslängd och produkten för 90 procent. Minskar du skyddet i förpackningen så att produkten kommer till skada, då har du gjort miljön en otjänst även om förpackningen har en högre återvinningsgrad, förklarar Ann Lorentzson. 

Hur kan PPWR öppna för innovation och nya affärer?

För innovativa företag som inte räds otrampad mark, kan PPWR skapa affärsmöjligheter. 

– Alla suktar efter det perfekta, förnybara och återvinningsbara barriärmaterialet som kan ersätta plasten som finns i livsmedelsförpackningar närmast produkten. Den som lyckas komma på smarta lösningar där, har troligtvis något stort framför sig. Vi kommer nog också att få se nya bolag som gör nya saker, till exempel aktörer som hämtar upp förpackningar på uppdrag av e-handelsföretagen, för att öka återanvändningen, säger Ann Lorentzon. 

Vad kan jag få för stöd från RISE? 

Inom RISE finns en näringslivsgrupp, Miljöpack, som håller medlemmarna uppdaterade på det senaste inom förpackningar och förpackningsavfall. Att förstå sig på en 124 sidor lång regelbok är enklare om man har experter vid sin sida. 

– När man dyker ner i PPWR blir det snabbt tydligt att kraven kommer med tekniska problem som behöver lösas. På RISE finns förutom vi som har stor kunskap inom förpackningsområdet, också teknisk kompetens inom allt från materialutveckling till transport. Kapaciteten är stor, säger Ann Lorentzon. 

När plast slog igenom på 1950- och 60-talen blev det snabbt populärt – materialet var både mångsidigt och slitstarkt. 

Men numera ses plast som en av de största miljöbovarna. Avfall hamnar, och blir kvar, i naturen och orsakar föroreningar som skadar djurliv och ekosystem – samtidigt som tillverkningen av plaster orsakar stora utsläpp av växthusgas. 

Framställt fiberbaserat förpackningsmaterial tillsammans med Apple 

Varje år produceras, enligt UNDP, 430 miljoner ton plast i världen, en siffra som kommer att tredubblas till 2060 om inget ändras. Samtidigt kommer plastföroreningarna och växthusgasutsläppen öka. 

Att hitta material som kan ersätta olika typer av plast är därför av största vikt. 

Apple, ett av världens största företag, jobbar för att göra alla sina förpackningar plastfria. I det arbetet har techjätten tagit hjälp av RISE för att skapa ett fiberbaserat material som kan ersätta plasten. 

– Tillsammans med Apple har vi utvecklat ett fiberbaserat skum. Det har potentialen att ersätta delar av deras förpackningsmaterial, säger Bettina Mueller, senior projektledare på RISE. 

– En hel del är konfidentiellt, men det jag kan säga är att vi har gjort stora framsteg och jag är väldigt optimistisk kring att det här materialet faktiskt kommer att användas – och att vi kommer att kunna hitta ännu fler användningsområden för det. 

Liknande process som för traditionell papperstillverkning 

För att framställa fiberbaserade material av den här sorten använder man sig i grunden av de metoder som har utvecklats för traditionell papperstillverkning. 

– Det är utgångspunkten. De grundläggande stegen är sedan att man tillsätter luft och skapar ett skum, det ger en tredimensionell struktur snarare än ett platt pappersmaterial. Därefter tar du bort vattnet, genom dränering och torkning, säger Claes Holmqvist, senior forskare inom tillverkningsprocesser för material baserade på fiberråvara på RISE. 

Materialet skulle sedan kunna anpassas för en lång rad användningsområden. 

– När man väl listat ut hur man skapar ett sådant här material kan det modifieras och användas som till exempel isolering, stoppning i möbler, ljudisolering i bilar eller filtrering, säger Bettina Mueller. 

I princip allt där plastmaterial med låg densitet används i dag skulle man framöver i stället kunna använda fiberbaserade skum av olika slag. 

Tanken är förstås inte att de här nya, fiberbaserade materialen ska hamna i naturen. Men om de ändå skulle göra det orsakar de inte skador på samma sätt som plast. 

Ska kunna återvinnas på samma sätt som papper 

– Det fungerar som papper, och papper är biologiskt nedbrytbart. Men tanken är att det ska återvinnas, precis som papper, vilket också gör att man inte behöver använda lika mycket råvara när man tillverkar det, säger Claes Holmqvist. 

Råvaran i det här fallet är kort sagt skog. Frågan är om det finns tillräckligt med skog om den, utöver alla andra användningsområden, också ska bidra till att ersätta plast – blir det hållbart? 

– Vi måste tänka smart kring hur vi använder de här resurserna, var de gör mest nytta? Men biobaserade material är definitivt en del av lösningen på några av de problem vi står inför. Det häftiga med biobaserade material är också att om du använder ett träd eller något från jordbruket så kommer något nytt att kunna växa på samma ställe, säger Claes Holmqvist. 

Omställningen från plast till fiberbaserade material är ännu i ett slags uppstartsfas. Det behövs fortfarande mer forskning och utveckling – samtidigt finns det regulatoriska hinder, till exempel om materialet ska användas som byggnadsmaterial. 

Framför allt handlar det dock om att få ned produktionskostnaderna. 

– Men när vissa plastmaterial var nya för 40 år sedan var de inte heller särskilt billiga. Det är inte realistiskt att förvänta sig att ett nytt material ska vara helt likvärdigt och lika billigt. Där måste man börja väga miljöpåverkan mot att det kanske kostar lite mer och hitta en balans, säger Bettina Mueller. 

Pilothall för bioraffinaderi i Örnsköldsvik 

RISE har ett försprång genom en unik förståelse för råvaran – det finns en lång historia av att utveckla och skapa nya material av trä. Hösten 2024 invigde också RISE en ny pilothall för bioraffinaderi i Örnsköldsvik. 

– Vi har den tekniska kunskapen, men det finns också annat man måste ha i åtanke när man utvecklar nya material. Vi har nämnt hållbarhet och regulatoriska aspekter. Där kan vi enkelt plocka in experter på sådana områdena eftersom RISE är tvärdisciplinärt. Det innebär att vi kan assistera genom hela kedjan och få ett systemperspektiv, säger Claes Holmqvist. 

Ön Klädesholmen har en lång tradition av fiske med rötter i de flertalet sillperioder som haft stor inverkan på öns ekonomi och utveckling. Idag sker produktionen i närbelägna Rönnäng och förutsättningarna vad gäller sillbestånden är långt ifrån lika blomstrande som de har varit historiskt. Detta till trots har Klädesholmen Seafood lyckats bevara sin tradition och sitt starka varumärke, med trovärdighet och lokal förankring. 

En annan av Klädesholmen Seafoods kärnfråga är hållbarhet och under två års tid har företaget deltagit i utvecklingsprojektet ”Livsmedelsproducenternas viktigaste klimatåtgärder”, tillsammans med fem andra livsmedelsföretag i Västra Götalandsregionen. Experter från RISE har stöttat deltagande företag med klimatkartläggning, formulering av mål och handlingsplan, samt fokuserad rådgivning kring områden som råvaror, svinn, förpackningar och transporter.

Störst klimatavtryck från råvaran

Precis som för många andra livsmedelsproducenter är det råvaruproduktionen som utgör den största andelen av Klädesholmen Seafoods totala klimatutsläpp. Därmed är det också där företaget ser potential att göra störst skillnad. Förutom hållbarhetsaspekten är råvaruvalet dessutom en nyckelfråga för hela företagets affärsmodell. 

- Det är grundläggande för oss att råvaran är hållbar, att det fortsatt finns sill i haven. Det är hela vår affär, säger Johanna Karldén, kvalitets- och produktutvecklingschef. 

Förutom att föra dialog med leverantörer och köpa så stor andel MSC-certifierad sill som möjligt, har de också arbetat med avfallshanteringen för att minimera onödigt svinn, vilket är både miljömässig och ekonomiskt fördelaktigt. Johanna förklarar: 

- Det är en ständig läroprocess – att göra rätt från början, så att det inte uppstår matsvinn, och fortsätta utbilda och uppmuntra personalen i driften.  

Nyligen inleddes dessutom ett samarbete med Matmissionen, dit företaget donerar livsmedelsprodukter som av olika indelningar inte får säljas, men är säkra att konsumera.

Cirkulära förpackningar med bibehållen sillkvalitet

Förutom råvarufrågan har företaget valt att fokusera allt mer på hållbara förpackningar och material, genom att kartlägga det befintliga sortimentet och testköra nya förpackningslösningar. 

- Det är något vi kan påverka fullt, genom förändringar och beslut som kan styras internt, säger Annie Adeskog som är inköpsansvarig på Klädesholmen Seafood. 

Men det har bitvis varit en krånglig och snårig process. Samspelet och dialogen med leverantörer är avgörande men inte alltid helt självklar. Annie fortsätter:

- Det finns ingen självklar lösning för klimatsmarta förpackningar idag, man får lösa mycket själv. Det gäller att ha koll på vilken typ av material man ska fråga efter och att det fungerar ihop med andra. Det är en hel vetenskap!

Trots utmaningar har arbetet dock gett resultat och en viktig katalysator har enligt Annie varit DLFs Plastinitiativ. På gång för tillfället är testkörning av byte från svarta till transparenta hinkar och tråg av monomaterial, som möjliggör en enklare sortering och återvinning. För en sådan övergång är utmaningen att inte kompromissa med produktens hållbarhet, vilket för Klädesholmen Seafoods råvara främst handlar om att begränsa genomträngligheten av syre. 

- Därför är det viktigt att välja rätt plast i förpackningen för bäst motståndskraft, förklarar Johanna.

Det gäller att börja där man själv kan påverka

Klimatarbetet är förknippat med ständiga läroprocesser på Klädesholmen Seafood. Med sin begränsade storlek har de inte haft möjlighet att avsätta en hel tjänst åt hållbarhetsarbetet – istället ser de till att samtliga kompetenser genomsyras av ett hållbarhetstänk. 

Fokus framöver kommer fortsatt vara det minskade matsvinnet, ökad andel MSC-märkt råvara och att komma i mål med pågående förpackningsprojekt. 

Till andra små- och medelstora livsmedelsföretag som vill komma till handling med klimatförbättrande åtgärder, tipsar Johanna om att prioritera områden där rådigheten är störst.

- Lägg tid på att göra en bra analys av vad som kan förbättras och välj sedan ut några fokusområden där ni vet att ni kan påverka. Som exempel avfallssorteringen – det kan man helt och hållet styra internt. Börja i rätt ände!