Syfte och mål

Projektet ELIN (Effektprognoser för Ljusbågsugnar och Intelligent Navigeringsstöd) syftar till att utveckla avancerade datadrivna beslutsstöd med fokus på ljusbågsugnar och deras samspel med elmarknaden. Målet är att förbättra prognoser för elförbrukning, skapa bättre underlag för budgivning på elmarknaden samt ge operatörer och beslutsfattare stöd i realtid. Detta ska möjliggöra bättre planering och minskade elkostnader i produktionen.

Utmaning

Ljusbågsugnar är mycket elintensiva och kännetecknas av ett varierande effektuttag som är svårt att prognostisera med den precision, tidsupplösning och framförhållning som dagens elmarknad kräver. När den faktiska elanvändningen avviker från det planerade elinköpet kan betydande obalanskostnader uppstå, vilket påverkar både lönsamhet och produktionsplanering. Samtidigt saknas verktyg som kan omsätta prognoser och data till konkreta beslut i drift, vilket gör det svårt för industrin att agera flexibelt och konkurrenskraftigt.

Lösning

ELIN utvecklar en kombination av digital tvilling, AI‑baserade prognosmodeller och operativa beslutsstöd. Lösningen består dels av ett verktyg för att förbättra elprognoser inför budgivning på elmarknaden, dels av ett realtidsbaserat operatörsstöd som optimerar energianvändningen under drift. Genom kontinuerlig analys av data och simulering av olika handlingsalternativ kan operatörer justera produktionen och bättre följa planerad elanvändning. Lösningen skapar även förutsättningar för integration med andra flexibla energiresurser som batterier och vätgasproduktion.

Effekt

Projektet förväntas minska obalanskostnader, öka energieffektiviteten och stärka stålindustrins konkurrenskraft. Det bidrar till ökad flexibilitet i elsystemet och möjliggör bättre samspel mellan industri och energimarknad. På samhällsnivå stödjer projektet omställningen till fossilfri stålproduktion och bidrar till minskade koldioxidutsläpp, i linje med globala hållbarhetsmål för klimat och hållbar industri.

Om projektet

Förnybar energi produceras redan lokalt på många svenska gårdar och industrier, men regelverket och tekniken har hittills hindrat lokala aktörer från att handla direkt med varandra. AIPI bygger prototypen för ett virtuellt elnät som låter producenter och konsumenter samverka smidigt, med befintlig infrastruktur och utan att vänta på nya lagar eller nätoperatörernas IT-system.

Kärnan i lösningen är Process Abstraction Layer (PAL), en metod som ursprungligen utvecklades för telekomsektorn och har använts för att integrera hundratals system hos stora operatörer. PAL översätter olika systems API:er och gränssnitt till ett gemensamt lager, vilket drastiskt minskar komplexiteten vid systemintegration. I AIPI kombineras PAL med en AI-baserad optimeringsmodul utvecklad av RISE för att koordinera energiflöden, lagring och förbrukning över flera anläggningar.

Projektet demonstreras på tre gotländska gårdar: Widegrens gård, Ryftes gård och Tjauls gård.

Utmaningen

Integrationen av förnybara energisystem är idag fragmenterad och kostsam. Utan standardiserade lösningar riskerar marknaden att låsas in i proprietära system som bara fungerar med specifika kombinationer av leverantörer. Små och medelstora industrier saknar dessutom egna IT-resurser för att bygga skräddarsydda energilösningar.

Lokala energiproducenter kan idag varken sälja el direkt till grannen eller delta i stödtjänster på lika villkor, vilket begränsar lönsamheten och bromsar investeringar i distribuerad förnybar energi.

Lösningen

AIPI använder PAL för att låta varje anläggning hantera sina egna system lokalt, samtidigt som den deltar i ett virtuellt elnät som sträcker sig över flera platser. Varje sajt får en lokal AI-optimerare som planerar och automatiserar energianvändningen, oavsett hur "smart" den befintliga utrustningen är.

Systemet stödjer:

• Lokal energihandel mellan anläggningar
• Efterfrågeflexibilitet och optimerad lagring
• Deltagande i externa el- och stödtjänstmarknader
• Kvantsäker kryptering för säker kommunikation

Förväntade resultat

• En fungerande prototyp för ett virtuellt elnät i Gotlands lantbrukssektor
• Ett API‑förslag som visar hur industrier kan kopplas upp mot virtuella nätoperatörer
• Dokumenterade principer för hur bokföring och transaktioner kan hanteras i ett virtuellt elnät

Projektparter

Projektet samlar kompetens från teknik, forskning, energibranschen och lantbrukssektorn:

RISE: projektkoordinator, AI/ML-optimering och kunskapsspridning till andra industrier
X-IT-API: PAL-teknik och systemintegration
Skellefteå Kraft / IoT Open: erfarenhet av smarta elnät och IoT-plattformar
Widegrens gård & Ryftes gård: demonstrationsanläggningar med sol, vind och batterier
Gotlands Elektrifieringsdemonstrator AB (Tjauls gård): teknisk demonstration och hyresgästintegration
Region Gotland / Energicentrum: regional förankring och mål om 100% förnybart 2040
LRF Öst: relevans för lantbrukssektorn i stort
Science Park Gotland: referensgrupp och omvärldsbevakning

RISEs roll

RISE är projektkoordinator samt bidrar med AI- och maskininlärningsteknik för prediktioner, genetisk optimering och simulering. Optimeringsmodulen konfigureras för varje anläggnings specifika behov och körs lokalt på edge-noder. RISE ansvarar också för att sprida projektets resultat till andra industrisektorer och för utvärdering och publicering av projektresultat.

Finansiering

Projektet finansieras av Vinnova inom ramen för utlysningen Avancerad digitalisering – Industriell behovsdriven innovation 2025.

Utformningen av effekttariffer som en del av prismodellen för elnätsavgiften är föremål för livlig diskussion, och det planerade kravet på landets elnätsföretag att införa effekttariffer har skjutits på framtiden. Genom effekttariffer ges hushållen ekonomiska incitament att anpassa sin elanvändning i tiden och minska effekttoppar under perioder med hög belastning i elnätet. Hur effekttarifferna utformas påverkar dock i hög grad småhusägarnas möjligheter att påverka sina kostnader för eleffekt. I projektet undersöks hur olika utformningar av effekttariffen påverkar småhusens förutsättningar att styra sin elförbrukning i linje med tarifferna, och därmed deras möjligheter att minska sina elkostnader.

Inom projektet kommer vi att ge en bild av hur införandet av effektavgifter kan komma att påverka elkostnaderna för svenska småhus med elbaserad uppvärmning i form av värmepump samt med en elbil som laddas i hemmet. Genom simuleringar analyserar vi hur elkostnaderna varierar beroende på ett antal faktorer, såsom geografiskt läge, lokalnätsförutsättningar och elprisområde, hustyp samt förekomst av elbil.

Vidare analyseras hushållens möjligheter att påverka sina kostnader genom styrning av större elförbrukare, såsom värmepump och elbilsladdning, samt genom användning av energilager för att minska effekttoppar och flytta elanvändning till timmar med lågt elpris. Projektet bidrar även till ett internationellt kunskapsutbyte genom deltagande i IEA Heat Pumping Technologies Project 70, ett nytt samarbetsprojekt med fokus på flexibilitet från värmepumpar.

Målet med projektet är att bidra med ny kunskap om småhusens möjligheter att sänka sina elkostnader genom smart styrning som tar hänsyn till både energi- och effektkostnader. Projektet utvärderar i vilken utsträckning enkla tumregler kan vara tillräckliga, jämfört med mer avancerade styralgoritmer. Förhoppningen är att detta på sikt kan bidra till utvecklingen av nya produkter och tjänster för styrning av småhusens ellaster. Projektet syftar även till att ta fram kunskap som kan underlätta för elnätsföretagen att utforma prismodeller för elnätsavgifter som på ett effektivt sätt bidrar till att avlasta elnätet vid hög belastning.

Bakgrund och utgångspunkt

Sverige har länge haft en ovanligt stark samsyn kring behovet av en ambitiös klimat- och energipolitik. Detta har skapat gynnsamma förutsättningar för omställningen mot ett fossilfritt energisystem. Men när nationella mål ska omsättas i konkreta beslut uppstår spänningsfält där värderingar, prioriteringar och intressen krockar. Energiomställningen genererar både vinnare och förlorare, och dessa effekter riskerar att underminera tillit, skapa motstånd och försvaga den politiska handlingskraften. Projektet tar fasta på denna paradox: hög formell samsyn – men ökad praktisk friktion.

Projektets fokusområden 

Projektets övergripande syfte är att analysera hur konsensus och konflikt formar energiomställningens tempo, riktning och legitimitet. Vi studerar relationer mellan centrala aktörer – politiker, tjänstepersoner, företag, experter och medborgare – och hur spänningar mellan fakta, värderingar och institutioner påverkar styrning och beslutsfattande. Målet är att utveckla ny teoretisk och empirisk kunskap som stärker förmågan att hantera konflikter, bygga legitimitet och accelerera energiomställningen.

Forskningsutmaningen 

Tidigare forskning har analyserat enskilda delar av energiomställningen, men saknar ofta ett systemperspektiv på hur aktörers relationer, normer och intressekonflikter formar omställningens dynamik. Det innebär att den kunskapsgrund som politiken vilar på riskerar att vara fragmenterad. Projektet fyller denna lucka genom att kombinera statsvetenskap med omställningsstudier i en sammanhängande analys.

Vår väg framåt

Projektet förenar forskare från Chalmers, Göteborgs universitet och RISE i en gemensam tvärvetenskaplig forskningsagenda. Arbetet bygger på avancerade kvalitativa och kvantitativa metoder, såsom diskursiva nätverksanalyser, textanalys och experimentella designstudier. Genom internationella jämförelser skapar vi dessutom kunskap som kan användas bortom det svenska sammanhanget.

Effekt och betydelse 

Projektet genererar verktyg, analysmodeller och kunskapsunderlag som kan användas av politiken, myndigheter, företag och civilsamhälle. Genom att tydliggöra hur relationer, konflikter och upplevd rättvisa påverkar politiska beslut kan projektet bidra till en snabbare, mer legitim och mer träffsäker energiomställning – i Sverige och internationellt.

Bakgrund

Problem och potential: Sågning av timmer genererar 10–15 % sågspån som oftast förbränns, vilket innebär förlust av ekonomiskt värde och CO₂-lagring. En minskning av sågsnittsbredden med 1 mm kan reducera Sveriges CO₂-utsläpp med upp till 0,4 %.

Forskningslösning: Projektet utvecklar modeller för skärförlopp och verktygsinteraktion med stöd av CT-teknik, höghastighetsfilmning och numerisk simulering för att optimera sågningen och möjliggöra tunnare verktyg.

Effekt och finansiering: Målet är att öka utbytet, minska energiåtgången och stärka klimatnyttan i hela värdekedjan. Projektet finansierar Frank Schleichers forskarutbildning vid LTU, med handledning från LTU och finansiering via Energimyndigheten.

Effektmål

Projektet ökar resurseffektivitet och klimatnytta i svensk sågverksindustri genom realtidsstyrd sågning med CT-data och skärkraftmätning, vilket möjliggör smalare sågsnitt (−1 mm), ger +2,5 mdr kr/år i värde, minskar CO₂-utsläpp med 225 000 ton och lägger grunden för framtida högprecisionssågning.

Projektmål

Projektet utvecklar kunskap, metoder och utrustning för mer precis och resurseffektiv sågning genom realtidsstyrning baserad på CT-data och skärkrafter, med mål att skapa prototyputrustning, nya verktyg för tunnare snitt och påvisa minst 0,2 mm minskad sågspånsbredd – vilket stärker industriell precision, kvalitet och hållbarhet.

Målgrupp

•Svenska sågverk och träindustri kan implementera tekniken för ökad utbyte och minskad energiåtgång.

•Verktygs- och maskintillverkare utvecklar sågverktyg och utrustning för tunnare snitt och smart styrning.

•Forskning och innovationsaktörer arbetar med processmodellering, mätteknik och hållbar produktion.

Arbetet utförs/utförts med finansiellt stöd från Impact Innovation-programmet Net Zero Industry - ett initiativ av Energimyndigheten, Formas och Vinnova

Karlstad kommun, Karlstads Energi AB och Region Värmland äger flera energianläggningar som exempelvis kraftvärmepannor och energilager. Dessa används optimalt för varje part, men kan även nyttjas för energitjänster i ett större perspektiv. Parterna önskar ingå i en energigemenskap men bestämmelserna inom området är otydliga. 

Projektet syftar till att kartlägga juridiska aspekter för att ingå avtal om energigemenskap enligt förnybarhetsdirektivet. En ångpanneanläggning används som exempel för att identifiera juridiska hinder och föreslå lösningar, men andra passande exempel kan finnas. Projektet utförs främst av juridiska experter. 

Målet är att få en tydlig bild av de juridiska hinder och oklarheter som föreligger, samt där möjligt även föreslå lösningar avseende energigemenskaper mellan kommun, kommunala bolag och regioner. Resultatspridningen är central och görs inom deltagande organisationer och nationellt där SKR har meddelat sig som mottagare för vidare spridning och delning.

EISER syftar till att utveckla innovativa lösningar som gör massa‑ och pappersindustrin mer energieffektiv, resurseffektiv och motståndskraftig. Genom att kombinera teknisk utveckling, systemintegration och industriell symbios ska projektet ta fram praktiska metoder och verktyg som hjälper företag att fatta långsiktigt hållbara beslut. Målet är att minska energi‑ och vattenanvändning, stärka lokal resiliens och skapa nya värden i gränslandet mellan industri och samhälle.

 Massa‑ och pappersindustrin står inför stora utmaningar: höga energibehov, omfattande vattenanvändning och ökande krav på klimatneutralitet. Samtidigt måste industrin kunna hantera osäkerheter kopplade till energipriser, resurstillgång, geopolitiska förändringar och nya hållbarhetskrav. Dagens linjära processer begränsar möjligheten att utnyttja restvärme, vattenflöden och andra resurser på ett effektivt sätt. För att nå klimatmålen krävs både tekniska innovationer och nya arbetssätt som möjliggör symbios mellan industrier och lokala aktörer.

Projektet utvecklar ett sammanhållet angreppssätt där tre huvudområden integreras: energieffektiv torkning, vatten‑energi‑nexus samt symbiotiska processlösningar. Genom avancerade analyser, modellering, pilotutveckling och fallstudier i Sverige, Italien och Österrike skapas metoder och verktyg som kan användas av både industriella aktörer och samhällsplanerare. Lösningarna inkluderar högtemperaturvärmepumpar, optimerade vattenflöden, restvärmeutnyttjande, digitala beslutsstöd och strategiska processer för att identifiera nya samarbeten och värdekedjor.

EISER förväntas bidra till kraftigt minskad energianvändning, reducerad vattenförbrukning och ökad användning av restvärme – något som gynnar både klimatet och industrins konkurrenskraft. Genom att skapa strukturerade arbetssätt för industriell symbios kan projektet stärka lokal energiresiliens, bidra till minskade utsläpp och öppna för nya affärsmodeller kopplade till cirkulära resurser. Resultaten stödjer flera globala hållbarhetsmål, särskilt SDG 7 (Hållbar energi), SDG 9 (Hållbar industri), SDG 12 (Hållbar produktion och konsumtion) och SDG 13 (Bekämpa klimatförändringarna). Efter projektets slut kan resultaten implementeras brett och skapa långsiktig nytta för både industri och samhälle.