Kontaktperson
Lisa Löfving
Chef Strategisk forskning och affärsutveckling
Kontakta Lisa
Har du koll på nya energikraven EPBD och EED?
Äger eller förvaltar du en byggnad? Kanske ansvarar du för energianvändningen i en större organisation? Då berörs du av EU:s skärpta krav på energieffektivisering. Kraven skapar nya utmaningar, men också möjligheter att kapa kostnader och bidra till klimatomställningen.
Samhällets energianvändning är tätt sammankopplad med utsläppen av växthusgaser. Kan vi minska energibehoven och effektivisera användningen, leder det till mindre utsläpp. Även i fallen när energislaget är förnybart, eftersom produktion och distribution alltid har en viss klimatpåverkan.
Två direktiv för att minska och effektivisera energianvändningen
EU angriper frågan genom två direktiv, EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) och EED (Energy Efficiency Directive) som riktar sig till byggnadsbeståndet och dess ägare respektive stater, offentliga aktörer och större energianvändare.
– Båda direktiven handlar om att försöka nå klimatkraven som EU har satt upp, det är grunden. EPBD går ut på att släppa ut så lite koldioxid från byggnadssektorn som det går, och då börjar man i de sämsta byggnaderna. Genom att renovera för att minska energianvändningen går det att minska koldioxidutsläppen, förklarar Lisa Löfving, affärsutvecklingschef inom energi och värme på RISE, och fortsätter:
– En annan viktig punkt är att fasa ut fossila bränslen som uppvärmningssystem, men i Sverige är det ju inget jättestort problem om vi ska vara ärliga. Här har vi en väldigt låg andel fossila bränslen som uppvärmningskälla. Däremot har vi en ganska hög total energianvändning på grund av vårt kalla klimat. Där har vi mer att göra.
Fler behöver göra energikartläggning
EED har en bredare infallsvinkel på energieffektivisering. Inom ramen för direktivet har det satts upp bindande krav på hur mycket varje medlemsland ska minska sin energianvändning.
Hur kan vi hjälpa dig?
Behöver du vägledning i EPBD eller EED påverkar din verksamhet och hur ni anpassar er till kraven? Kontakta oss genom att fylla i formuläret:
För Sveriges del är det 36 TWh som ska effektiviseras bort fram till 2030. I dag gör vi av med ungefär 355 TWh årligen, så det handlar om en minskning på nära 10 procent.
– Det är inte gjort i en handvändning om man säger så. Det kommer att behövas styrmedel för att nå dit. Rent konkret kommer fler företag och offentliga aktörer behöva göra energikartläggningar och införa olika typer av energiledningssystem, säger Lisa Löfving.
En energikartläggning är en systematisk analys av hur en organisation eller fastighet använder energi, med syftet att identifiera energitjuvar och hitta kostnadseffektiva åtgärder. Vilken värme köps in? Och var försvinner energin?
– Pratar vi fastigheter förordar jag alltid att titta på hela byggnaden eller byggnadsbeståndet. Det pratas gärna om lågt hängande frukter och att börja med något litet, men i det här sammanhanget är det fel väg att gå. Vad är det som gör att helheten ser ut som den gör? Vad kan göra helheten bättre? Den typen av frågor behöver ställas, säger Lisa Löfving.
Det pratas gärna om lågt hängande frukter och att börja med något litet, men i det här sammanhanget är det fel väg att gå.
Så kan kraven omsättas till verklig nytta
Ett annat råd är att jobba utifrån och in. Eller som Lisa Löfving beskriver det, att sätta på mössa och vinterjacka först:
– Att applicera en värmeåtervinning på sin ventilation brukar ge en jättestor besparing, särskilt för byggnader. Att tilläggsisolera fönster och vind kan också göra stor skillnad på totalen.
När klimatskalet är tätat är det dags att se över installationerna. Det är till exempel inte alls ovanligt att man både värmer och kyler en byggnad samtidigt. En viss process behöver tillförd kyla (tänk ett serverrum) medan man i andra änden av byggnaden, där människor sitter och jobbar, behöver värme. Att styra om flödena och tillvarata värmen från serverkylningen är ett typexempel på en åtgärd som både minskar energianvändningen och leder till kostnadsbesparingar.
– RISE kan med fördel kopplas in efter att man har gjort sin energikartläggning och vill ta nästa steg. Vi jobbar gärna med komplexa byggnader eller industrier där det finns flera olika värme- och kylningssystem och installationstekniska lösningar, där kan vår expertis verkligen göra skillnad. RISE kan också certifiera energiledningssystem eller miljöledningssystem med energimoduler, berättar Lisa Löfving.
Direktiven skapar exportmöjligheter
Skärpta krav på energieffektivisering tvingar fram stora investeringar i form av renoveringar och ny teknik, men EU-direktiven kommer också med affärsmöjligheter för svenska företag.
– För företag som sysslar med lösningar, teknik och styrning för energieffektivisering skapas exportmöjligheter. Värmepumpar till exempel, det har Sverige varit världsledande på och kunnat sälja internationellt. Det visar att ett land av Sveriges storlek kan bli stora inom en viss teknik, om vi satsar tidigt, säger Lisa Löfving.
Detta är EPBD
EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive och syftet är att minska energianvändning och utsläpp från byggnader, som står för cirka 40 procent av EU:s totala energiförbrukning. Direktivet innebär skärpta krav på energiprestanda vid nybyggnation och renovering samt krav på energideklarationer och klimatneutrala byggnader.
EPBD trädde i kraft våren 2024 och ska vara implementerat i medlemsländernas nationella lagstiftning senast den 29 maj 2026.
EPBD i punkter
- Alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader från 2030
- Krav på renovering av befintliga byggnader med sämst energiprestanda
- Obligatoriska energideklarationer vid försäljning och uthyrning
- Utfasning av fossila bränslen i uppvärmningssystem
- Krav på installation av solceller på nya byggnader
- Gemensamma miniminormer för energiprestanda i hela EU
Detta är EED
EU:s energieffektiviseringsdirektiv EED fastställer bindande mål för minskad energianvändning. EED står för Energy Efficiency Directive och syftet är att EU ska nå sina klimatmål genom att minska energiförbrukningen med minst 11,7 procent till 2030 jämfört med prognoser. Direktivet omfattar både offentlig och privat sektor och ställer krav på energibesparande åtgärder, energieffektiviseringsplaner och regelbunden uppföljning.
EED trädde i kraft hösten 2023 och skulle vara implementerat i medlemsländerna inom två år. Bara ett land höll den tidsplanen. I Sverige och de andra medlemsländerna har implementeringen blivit försenad.
EED i punkter
- Årliga energibesparingar på minst 1,49 procent för alla medlemsländer
- Krav på energieffektiviseringsplaner för stora företag
- Offentlig sektor ska årligen renovera minst 3 procent av sina byggnader
- Obligatoriska energirevisioner för stora företag vart fjärde år
- Krav på fjärrvärmeföretag att öka andelen förnybar energi
- Uppföljning och rapportering av energianvändning
