– Materialet som vi nu fått ett typgodkännande för används för att reparera betong i bassänger till exempel. Det kan handla om 20–40 millimeter dålig betong som vi tar bort tills vi kommer till frisk betong. Då sprutar vi på den här cementbaserade beläggningen och slätar ut så att det blir en fin yta.

Typgodkännande öppnar upp marknaden

Med slitskyddet på plats skyddas bassängen i reningsverket från erosion och bakteriepåväxt. Det är förstås viktigt att beläggningen inte har någon negativ påverkan på dricksvattnet och dess kvalitet. I det första projektet där SST tillämpade metoden gjorde beställaren utvärdering och nödvändiga tester själva, för att få ett hygiengodkännande på plats. 

Eftersom metoden visade sig både effektiv och hygiensäker bestämde sig SST för att genomgå processen för ett typgodkännande, för att kunna hjälpa fler VA-bolag att säkra sin dricksvatteninfrastruktur. 

– När jag har presenterat det här pilotprojektet för kunder på olika mässor har många varit intresserade. Alla har sagt ”hör av dig när du har typgodkännande”, säger Mikael Ringsåker. 

SST har jobbat med RISE i ett projekt kring betong i vattenverk, och hade goda erfarenheter av forskningsinstitutet. När man nu skulle hitta en tredje part som kunde utfärda ett typgodkännande för material och produkter i kontakt med dricksvatten låg det nära till hands att anlita RISE. 

Förberedd för kommande lagstiftning 

Uppdraget gick till certifieringsingenjören Jenny Johansson, som har granskat dokumentationen som SST har skickat över och kontrollerat att leverantörens recept inte innehåller någonting som är oförenligt med dricksvattenkontakt. Kollegor på RISE har genomfört ett kontrollbesök i fabriken där beläggningen tillverkas för att säkerställa att produktionen följer certifieringskraven. Efter ett halvår kunde typgodkännande utfärdas – ett kvitto på att SST följer Plan- och bygglagen samt Boverkets byggregler. 

– Det här är viktigt för kunden. Dels för att de nu har ett bevis på att beläggningen är säker i kontakt med dricksvatten, dels för att det inom en snar framtid kommer ett nytt EU-direktiv som träffar material i kontakt med dricksvatten. Direktivet börjar gälla den 1 januari 2027, men har man ett typgodkännande på plats innan dess får man använda detta fram till sista december 2032, under tiden som man jobbar mot att även uppfylla EU-kraven, förklarar Jenny Johansson.

Typgodkännandeprocessen gick smidigt, konstaterar en nöjd Mikael Ringsåker. 

– Man kan väl säga att vi, SST och vår leverantör av den specifika produkten, betalade för att låta kvalificerade människor gå igenom dokumentationen och driva den här processen, och det är jag väldigt glad över att vi gjorde. Nu kan vi gå till våra kunder med ett tydligt bevis på att vår lösning med fördel kan användas för upprustningen av det svenska dricksvattennätet, säger han. 

- Vissa företag inser redan nu att de kommer få svårt att sälja traditionell betong om bara några år. De stora aktörerna påverkar hela branschen och det finns en tydlig vilja hos landets cement- och betongproducenter, byggherrar och fastighetsägare att driva på och minska klimatavtrycket. Och det är avgörande för att få till en omställning i verkligheten, säger Jan Suchorzewski, enhetschef för materialdesign på RISE. 

En del av lösningen framåt förväntas vara alternativa bindemedel och återbruk av betongelement. 

- Vi har ett antal pusselbitar som behöver komma på plats för att det ska fungera med återbruk av betong på marknaden, bland annat teknisk trygghet i processer där vi saknar en standard i Sverige och EU för kvalitetssäkring av återbrukade betongelement. Det finns metoder som vi på RISE utvecklade inom våra forskningsprojekt men inga gällande krav. Dessutom behöver vi koppla efterfrågan till utbud, alltså en marknadsplats där vi samlar återbrukade byggprodukter till försäljning, förklarar Jan Suchorzewski. 

Det är stor skillnad på att återbruka produkter såsom fönster, dörrar, toalettstolar och andra byggrelaterade produkter jämfört med lastbärande konstruktioner som betongstommar gällande krav och säkerhet. 

- Det behövs betydligt mer information och data som kvalitetssäkrar materialet och egenskaperna, till exempel hållfasthet, brandsäkerhet, ljudisolering och så vidare. Men intresset är stort i både bygg- och betongbranschen och nu börjar det komma flera storskaliga exempel på lyckade projekt från ambitiösa aktörer, säger Jan Suchorzewski. 

Forskning med konkreta resultat

Ett omtalat projekt finns i Göteborg där RISE har varit med i arbetet med att återanvända 3000 kvadratmeter håldäck i betong från det numera rivna Ikea-varuhuset i Kållered på uppdrag av NCC. Håldäcken används nu i en nyproduktion av bostäder i en annan del av Göteborg. Detta efter att RISE verifierat och testat hållfastheten och beräknad återstående livslängden i den gamla betongen. 

- Det går ganska snabbt om man har erfarenhet av den typen av uppdrag. Det är också därför vi tror på standardisering för återbruk. Vid Ikea-varuhuset gjorde vi bland annat efterforskningar på den tekniska dokumentationen från tiden när varuhuset byggdes och jämförde det med materialet i verkligheten. Vi kontrollerade betongen i detalj och gjorde tester för att bedöma tryckhållfastheten. Det visade sig att betongen höll samma kvalitet som när den var nytillverkad och har potential att hålla dubbel så långt i de nya husen vilket var fantastiskt, säger Jan Suchorzewski. 

En standard för återbrukad betong håller på att tas fram. Förhoppningsvis redan under 2025. Jan Suchorzewski deltar i kommittén för förtillverkade betongprodukter hos SIS – Svenska institutet för standarder. 

- Vi har påbörjat arbetet som ska ta fram en standard och kvalitetssäkring för prefabricerade betongelement till återbruk. Det finns ett utkast på standarden och vi kommer bjuda in till samtal med branschaktörer redan i slutet av 2024. Förhoppningen är att en remiss skickas ut under nästa år och att standarden börjar gälla i slutet av 2025, berättar han.  

Alternativa bindemedel

Återbruk och återanvändning är en viktig del av betongens möjligheter för framtiden. En annan del är utvecklingen av alternativa bindemedel till cement vid tillverkning av ny betong. Katarina Malaga, professor inom hållbart byggande och doktor inom kemisk och mekanisk nedbrytning av sten och betong, förklarar hur det kan bli möjligt. 

- Cement kan blandas med flygaska eller slagg. Då kallas det klimatförbättrad betong. Men det finns tekniska krav som sätter gränser för hur mycket av de alternativa materialen man kan använda i betong för att garantera kvaliteten. RISE jobbar även med framtagning och verifiering av nya alternativa medel som har potential att i framtiden ersätta flygaskan och slaggen som blir mindre tillgängliga på grund av omställningen i kraft- och stålindustrin. Det finns applikationer där vi måste använda cement som ger oss robusta och beständiga betongkonstruktioner över 100 års tid som till exempel broar och annan infrastruktur, säger hon.

Forskning, utveckling och samverkan är vägen framåt

Enligt de båda betongexperterna är det viktigt med forskning och utveckling av relevanta lösningar som är kvalitetssäkrade tillsammans med branschen. 

Ett exempel är Betcrete 3.0 som leds av RISE med finansiering från Vinnova som samlar hela värdekedjan för cement- och betongbranschen i en bred aktörssamverkan. En annan satsning är Återhus – att bygga hus av hus som koordineras av RISE och där 14 parter ingår, bland annat Akademiska Hus, Heidelberg Materials, NCC, Stockholm Stad, Tyresö kommun, Svensk Betong med flera. 

- Inom Återhus har vi bland annat områdesutvecklingen av Lindome centrum som drivs av Förbo. I arbetet ingår bland annat att ersätta befintliga fastigheter med ny bebyggelse och här kommer vi inom Återhus inventera husen som ska rivas och komma med konkret nulägesbild om vilka lastbärande delar som går att återbruka, säger Jan Suchorzewski. Den typen av praktiska exempel blir till nytta för hela branschen där vi samlar kunskap och erfarenheter tillsammans.  

Förverkligar innovationer

RISE har bred och djup kompetens inom betong- och cementområdet och har stöttat den svenska betong- och byggbranschen med forskning, utveckling, provning och utbildning sedan 1940-talet. Under våren 2024 invigdes också den första storskaliga test- och demomiljön för 3D-printing av betong i Norden. 

- Här erbjuder vi en öppen plattform för samverkan, utveckling och lärande för att kunna accelerera innovation och se till att saker går från idéstadie till verklighet. Vi kan bygga prototyper, testa dem i full skala och även utveckla allting från material till färdig produkt, säger Jan Suchorzewski.

Både han och Katarina Malaga är positiva till framtiden och framför allt viljan hos branschens olika aktörer, stora som små som vill ställa om. 

– Många i branschen har förstått att klimatförbättrad betong och cirkulärt byggande är framtiden om de vill överleva, avslutar de. 

>> Upptäck RISE expertis inom betong

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Under en tjugoårsperiod ska branschen gradvis minska utsläppen av växthusgaser, med målet att nå nettonollutsläpp 2045. Samtidigt förväntas byggandet öka. 

“Ett paradigmskifte” som ställer stora krav på alla aktörer 

För att lyckas med denna till synes omöjliga ekvation behöver branschen bli bättre på att återbruka de mest klimatintensiva materialen. 

– Det här är på många sätt ett paradigmskifte som kommer kräva samordning, gemensam vision och pragmatism från alla inblandade, säger Andreas Huss, projektledare på RISE och engagerad i frågan. 

Fram till idag har återbruk i byggsektorn i stort sett handlat om mindre delar som exempelvis fönster och dörrar.  

– Det görs mycket insatser kring det, men där är klimatavtrycket några få procent av den totala potentialen. 

För att uppnå verklig effekt på byggbranschens klimatavtryck krävs därför ett systematiskt återbruk av tyngre byggelement, till exempel lastbärande konstruktioner i trä, stål eller betong. Och tekniskt är det redan möjligt, det finns mycket kunnande och en ökande vilja att arbeta med frågan. Men de invanda mönstren pekar i en annan riktning.  

– Rivningsprocessen är inte designad utifrån återbruk utan snarare efter deponi. Det är då lätt att värdefulla konstruktioner krossas för att vara lättare att frakta. Rutinerna för att säkerställa att återbrukade delar inte är skadade och uppfyller gällande krav är också under utveckling.  

Utan en uppfattning om vad som finns att tillgå blir det dessutom svårt för en arkitekt som är inblandad i nyproduktion att återbruka tyngre byggelement. 

– Vet man inte vad man kan jobba med så blir det inte heller att man tänker in återbruk av byggelement i den utsträckning som krävs. 

Gemensam digital infrastruktur för tillgängliga byggelement 

Lösningen ligger i en gemensam digital och fysisk infrastruktur:  

• En sökbar databank – någonstans att tanka in datan från tillgängliga byggelement för återbruk. Den datan handlar inte bara om vad som finns tillgängligt, utan också om plats, pris och om kvaliteten på byggelementen.  
• Återbruksdepåer – jättelika “mellanlager” där byggelementen förvaras i väntan på passande återanvändning. 

– För att få till en sådan digital infrastrukturlösning och komma igång med större mellanlager för tyngre byggelement behövs gemensamma bilder och visioner, säger Andreas Huss. Vi tror att vi ska se på det här som ett infrastrukturprojekt och att det offentliga behövs för realiserandet. Det går att dra paralleller till andra infrastrukturer såsom vägar, elnät och avfallshantering. 

Stora mellanlager för återbruk av byggelement 

En utmaning för att komma igång är storleken på de tänkta mellanlagren. Ett rivningsprojekt som Snäckan 8 – en stor kontors- och affärsfastighet i centrala Stockholm – skulle exempelvis kräva ett mellanlager på cirka 60 000 kvadratmeter.  

– De mindre depåer som finns idag och som hanterar exempelvis återbruk av fönster och dörrar är inte i närheten av att kunna hantera den volymen. 

För att få saker i rörelse krävs det, utöver att få med både branschen och kommunerna, därför åtgärder som främjar användandet av återbrukade byggelement. Andreas Huss ger som exempel att kommunala markanvisningar kan anpassas så att det blir lättare att använda återbrukat material. 

– Industrin och byggsektorn vill minska klimatavtrycket. Det vill städerna också. Därför för vi på RISE gemensamma samtal med aktörer som kan gå före och få igång de första återbruksdepåerna. 

Ett stort och komplext arbete är i sin linda. Men potentialen är stor enligt Andreas Huss, som ser flera framtida effekter av ett ökat återbruk av tyngre byggelement. 

– Cirka 14 miljoner ton byggavfall genereras idag. Det är cirka tre gånger så mycket som allt hushållsavfall i Sverige. De stora effekterna för sektorns klimatavtryck får vi om vi kan börja återanvända betongstommar och stålbjälklag. 

– Vi på RISE vill bidra till att pågående delarbeten bidrar till en helhet. Det är varmt välkommet att höra av sig om man som ansvarig på byggbolag eller kommun vill bidra eller veta mer.